Slit och släp - ett nytt och fint!

Nämen! Ett sån't fint släp!

Solgudinna? Yeah, right!

Imorse hade maken hästtjänst i hällregnet. Så det var inte meningen jag skulle ut - men, det regnade så, så innan vi åkte iväg, tog jag in Vicky. Jag blev absolut genomblöt! Fick byta alla kläder innan vi åkte vid 10.00-snåret.

Åkte vart då? Jo, Skövde!

Eller lite norr om, för att titta på ett nytt hästsläp. Jag hade hittat ett med totalvikt 1500 (Volvon får dra 1530) och lastvikt 860 kg (Våra pållar väger nog 795 kg tillsammans). Perfekt för våra syften! Det finns verkligen inte särskilt många släp med de vikterna. Jag hade hittat det på annons på Hästnet - så skönt att leva i Internets förlovade tid! Vad jag grunnar på, är hur man som annonsör kan vara så urbota korkad att man inte skriver ut totalvikt och lastvikt på släpet man säljer! Det är ju superviktig info!

Skaraslättens skurar
Hur som helst körde jag i det hällande regnet och över Skaraslätten låg de grå regnmolnen som en våt filt. Vindrutetorkarna var tidvis inte snabba nog och man fick passa sig för vattenplaning. Väl framme kom annonsören ut i regnrusket och visade oss släpet noga. Det är från 2004, väldigt välvårdat och fint! Hon visade oss hur fint det var under mattorna, och berättade allt om det, även om de små enstaka skavanker det hade - men det var inga viktiga saker! Hon kändes verkligen seriös. Hon lämnade oss att studera det ensamma, medan hon fixade fika. Efter vårt skruttiga släp var detta som värsta lyxåket! Visst, nästan 3 gånger så dyrt som det förra, men så gott som rostfritt, välhållet och med en massa moderna säkerhetlösningar. Så det är nog minst 5 gånger så bra!

När vi köpte det förra tänkte vi mest att vi måste ha ett ifall någon pålle blir akut sjuk. Men sanningen är att vi behöver det för att åka på hästkurser, köra stora skräpvolymer (som lätt uppstår när man bygger, t ex) till återvinning, hämta hö, halm och allt möjligt. Vi kommer ha bra nytta av vårt fina släp! Och förra släpets lastvikt var bara 800 kg. Gäller att pållarna inte lägger på sig då ...

Affären slutförd!
Vi bestämde oss för släpet, fick låna hennes dator för att föra över pengarna via Internet (hur klarade vi oss utan det!) och affären var slutförd! Vi bjöds på fantastiskt god fika med äppelkaka och bulle och pratade häst länge och väl. Så vi blev kvar där ett bra tag ...

När vi väl åkte hem regnade det mindre och mindre allteftersom vi kom närmre hem. Detta tog sin lilla tid, för man får ju inte köra så fort med släp, och dessutom körde vi fel och råkade hamna på vägen mot Mariestad. Upptäckte det dock snart, men behövde en bra plats att vända. Backa med släpet lockade inte ... I vår vändningsiver kom in på en liten väg som inte alls bådade gott, den blev smalare och smalare, men se - den slutade i en stor parkeringsplats!

Vicky på villovägar
När vi kom hem hade K&N precis kommit! K tog ut Vicky ur boxen till hagen. Maken och jag stod i köket och såg hur hästen sprang iväg - fast på fel sida stängslet!!

Vi gick ut försiktigt. K stod kvar vid grinden. Vi fick ju inte trigga pållen att springa vidare - hon var ju uppenbarligen på bushumör. Hon gick en bit bortåt vägen, stannade och betade lite. När ingen hängde på gick hon tillbaka till K och in i hagen snällt. De har sina idéer, de där pållarna!

Präktiga pållar - tidvis ...
Maken och jag red lite i paddocken och avslutade med en tur mot Annika-grannen. Det gick inte så bra att få till gångarterna. Men vi vände tillbaka och se - hemlängtan gav hästarna det rätta drivet och de gick hur bra som helst plötsligt! Och vi kunde t o m tölta förbi vår infart! Hästarna krånglade inte alls! JUBEL!