söndag, februari 27, 2011

Svall-is, svall-is, svall-is...

Maken och Ronja Facebookar i soffan.

Svägerskan åkte vid 10-snåret med motvillig nevö. Själva slappade vi ett gott tag innan vi gick till ridhuset för att rida, men där höll de på att lägga om ridbanan, så vi red N-rundan istället. Lite isigare än tidigare, men det gick bra nästan hela vägen. Eftersom jag visste att backen från omvägen om kullen var helt nedisad, tänkte vi ta den lägre stigen, som brukar vara väl lerig när det inte är fruset. Nu var den istället helt isig... Det går ju an när isen är slät, men den kulliga ojämna svall-isen är ju lurig. Turligt nog hade jag mina broddar på mig, och pållan med!

Jag klev av Saga, medan maken valde att rida en annan väg; den längre turen mot grind-rundan. Kan säga, att min tur var isigast. Snart kom jag till den breda bäcken och insåg att isen inte skulle hålla för vår tyngd – flödet i bäcken är för livligt. Så jag trasslade in mig och häst i skogen och gick över bäcken på ett smalt ställe. Kom så ner mot gården som ligger där, vars väg är helt istäckt flera meter.

Det blev inget vidare motionspass. Men kanske ett bra tillits-pass. Saga följde mig på isen och över frusna bäckar utan att tveka. Fåniga växelvarma väder! Då blir det så här! Nu får det bli rejäla plusgrader så allt smälter, och därefter bli vår eller hålla sig riktigt kallt till våren kommer! Basta!

lördag, februari 26, 2011

Barnvakt och svägerskebesök

Det är lite jobbigt när maten tenderar att blåsa bort ...

Tre söta killar.

Nyfiken Saga och skeptisk nevö.

Men han vågade borsta henne när hon inte försökte nosa på honom.

På fredagsaftonen gick jag en vända på Hästmässan, och härdade ut någon timme bland alla knöande och köande människor. Köpte lite fiffiga överdragsbyxor tokbilligt, och var klar lagom till maken ringde och sa att han hämtat sin nevö M och var på väg att hämta mig. Vi skulle vara barnvakt till på lördag kväll, då vi också kommit fram till att hämtande svägerska borde stanna på mat & lite vin och sova över i stället för att åka hem!

Lille M sov gott i bilen, hade sedan en liten pigg-period här hemma då han pratade på oavbrutet utan att störa sig på att vi bara förstod 15 %, innan han nattades och somnade ganska snart. Busenkelt!

På lördagmorgonen sov han ända till 8.00! Dagen fortgick med att först jag gick och red i ridhuset, och sedan passade jag M medan maken red i ridhuset. I väntan på makens återkomst gick vi ut och matade alpackorna, och jag skötte stallsysslor med god hjälp av den lille! Han ville gärna borsta Saga, men tyckte det var läskigt när hon svängde sitt stora huvud mot honom för att nosa på honom. Men hon är ju så snäll att hantera, och särskilt med barn, så jag var inte orolig när han gick lite för nära bakbenen då och då. Hon stod bara där, och lät sig borstas.

När maken kom fick han rida, men nöjde sig med ett varv. Hela tiden var han en glad kille som busade i hästsläpet och var med på allt. Det var först när vi kom in som han överväldigades av trötthet och gick omkring som en osalig ande ett tag, innan han somnade framför Bolibompa ...

Men då var han pigg när hans mamma kom! Så de fick en stund tillsammans innan han nattades, och vi satte oss och åt, och drack vin som svägerskan tagit med! Så nice! Oftast ses man ju när hela släkten är med, på födelsedagar och sådant, och det är ju trevligt men man hinner liksom inte snacka lika mycket då. När svägerskan började somna i soffan (Just vår soffa verkar ha den inverkan på henne. Och mig..) "körde vi henne i säng" och lade oss snart själva.


torsdag, februari 24, 2011

Don't look a gift-hoarse in the mouth ... eller nå't.




Kors, vad de vimlar av svansar ida'...

Jag lät som om jag var i målbrottet i onsdags! Så hes! Rösten försvann då och då, när jag tog korrektur med Kundén via telefon. Men hon var tålmodig. Jag kände mig dock piggare än på länge. Tisdagens zonterapi hade nog gjort susen. Vi har ju en tjej, tillika gammal kompis till mig, som kommer till kontoret och ger oss massage eller zonterapi varannan tisdag.

Jag brukar be att får zonterapi, då hon knådar mina fötter och hittar alla spänningar och sådant, där! Det brukar vara skönt när hon masserar tårna, men denna gång gjorde det riktigt, riktigt ont! Och det är där förkylningen så att säga sitter! Efter sessionen blev jag genast snorigare, som om att allt guck bestämt sig för att ge sig av. Och det var ju bra! Efter det, var min förkylning på väg åt rätt håll!

På torsdagskvällen var det After Work inplanerad med kollegan, sedan länge. Och de arbetskamrater som ville, fick hänga på. Tyvärr är de dåliga på det. Vi blev bara 3-5 pers som började på kontoret, med öl och vin som blivit kvar efter en fest. Men vi hade trevligt! Så trevligt att vi aldrig kom iväg från kontoret!

Kanske tur det, för min röst var forfarande vek. Märkligt nog tycker en del det låter sexigt... Själv tycker jag mest det är tröttsamt. Åkte hem med en buss som gick ända hem! Så vid midnatt knatade jag i min reflexväst upp längs den mörka isiga grusvägen. En skugga hoppade fram i mörkret, och se, det var Ronja som gjorde mig sällskap hem!

måndag, februari 21, 2011

Låter mig inte hindras av en förkylning.

Frostig Saga i morse. Jag brukade tycka synd om henne att hon blir så här frostig, men det betyder ju bara att pälsen gör sitt jobb – håller inne kroppsvärmen så frosten inte smälter.

Den alltid så bedårande Sawila.

Kavat katt.

Ronja – med solsken i blick.

Idag blev det ridhuset, och Saga var lite sturig. Efter vår sejour var jag helt tok-matt, så snälla maken skickade in mig att vila lite innan lunchlagning, så skötte han resten av stallsysslorna.

Hämtade mig dock till yogan, så vi var där. Var inte så snuvig just då, men man får liksom ingen riktigt bra djupandning när näsan är lite täppt och en host alltid ligger på lur i halsen.

söndag, februari 20, 2011

Inte helt 100.

Mökkvi kan gå fot när det vankas mat ...

Nej, Qhichincha tänker inte äta grannens hus, även om det kan se ut så.

Maken och Sawila.

Kommer gå med vinst den här veckan...

Det blev en repris på gårdagen. Red N-rundan och tjinxade på T och hennes far hos isis-grannen på vägen. Nästan framme, vek maken av samma väg som vi red igår, medan jag tog den kortare vägen hem, nedför en backe. Den gick bra att rida nedför förra veckan. Men nu var det en massa svall-is på den så det var riktigt läskigt. Vid den värsta delen, som var både brant och istäckt, fick jag rida av skogsvägen och in i skogen, bredvid. Just som jag pustade ut av lättnad och red förbi gården där, kom deras glada 8-månaders hund springande runt Saga. Som tur är är ju Saga väldigt cool med hundar, trots att den snodde runt benen på henne, och grannen skämdes för att hunden inte kom på inkallning. Men det gick ju bra!

Stilton och Ronja hade en rejäl dispyt idag, så jag fick slänga in Stilton i ett eget rum ett tag, så de skulle lugna ner sig. Sedan släppte vi ut båda två. Efter ridningen kom Stilton tillbaka. Med hårtofsar och
blod på tassarna! Blev helt förskräckt men vid en undersökning hittade jag bara ett sår, som inte verkar så farligt. Misstänker att det går en misse med lite fula sår i grannskapet ...

Strålande sol idag, men kallt och jag liksom lite i en bubbla med min hängighet och halsont, som börjar gå över i snuva. Lyckades måla lite på vårt blivande badrumsskåp, men blir så trött av allting.

lördag, februari 19, 2011

Härlig dag - fast med halsont ..

Frostig stängselstolpe.

Synd man inte åker skridskor, nu när vi har en så fin bana i paddocken ...

Den grönögda trängs med mig i soffan. Mys.

Halsen gjorde ont när jag morgonmatade pållarna. Och även när jag klev upp några timmar senare. När jag kratsade hovarna och drog åt broddarna på Saga innan vår ritt, blev jag alldeles matt av den lilla ansträngningen.

Men uteturen var härlig! Strålande sol, och vi red en sväng in till isis-grannen där dottern T höll på i stallet, så vi fick oss en pratstund innan vi red vidare. Nu när det varit så kallt ett tag är inte marken så gropig och lurig längre. Vi dristade oss att leda över hästarna över en lömsk bäck, så vi kunde rida grind-vägen tillbaka. Mökkvi hoppade över! Han chansar inte.

Väl hemma skötte vi djuren och sedan gjorde maken pannkakor medan jag slappade. Fortfarande med halsont, lite huvudvärk och ganska så frusen. Nå't lurt är på gång – en förkylning gissar jag. Men det har ju inte jag tid med! Men jag ska inte klaga. Tror jag var förkyld på riktigt sist, i november 2009. Möjligen någon gång på våren 2010. Så det är väl min tur nu ...


Känns som att alla är sjuka jämt nuförtiden! Särskilt allas barn! Snuvor och kräksjukor om vartannat. En del verkar VABBA mer än de jobbar. Måste vara sååå jobbigt! Minns inte att jag och syrran var så sjuka jämt, när vi var små. Fast då fanns inte vinterkräksjukan. Tror dock att jag aldrig haft den. Kanske är jag bara lyckligt lottad med ett bra immunförsvar. Och det är man ju glad för! Väldigt glad!

Får se om jag orkar måla vårt blivande badrumsskåp nu. Vore skönt att få det klart i helgen.

söndag, februari 13, 2011

Helt enkelt en vanlig solig söndag!

Alpackorna tycker snön är helt OK så länge den inte är så djup.

Saga – nipprig idag.

Solbad!

Favvokillarna. Vet jag hade en liknande bild igår. Men de är ju mina favvokillar!

Dags för bodyscoring av alpackorna. Idag var det Qhichincha som var tunnast! Och Sawila som var fetast! Förut var det tvärtom. Bra att Sawila tar för sig mer. De börjar bli lugnare vid hanteringen också. Jag kunde stå och klia Qhichincha lite idag... sååååååå mjukt!

Killar som slappar.

lördag, februari 12, 2011

Vacker vinter!

På vår uppfart är det fullt av kristaller, som nästan ser ut som fågelfjädrar. Otroligt vackra!

Kristaller i närbild.

Märklig formation i hjulspårskanten.

Lycka är att bli nosad på av en alpacka.

Mina favvo-killar!

Alpackorna är lite avis på att Saga fått hö innan dem. Men Saga har arbetat för födan!

Det var 17 minugrader när jag gick ut och morgonmatade pållarna. De var alldeles frostiga i pälsen och mumsade glatt i sig höet jag gav dem, medan solen sakta steg upp vid horisonten. Visst är det kallt och halt, men sådana här dagar när solen skiner på kvarhängande morgonskyar och fantastiska frostkristaller som täcker allt, så är det så otroligt vackert! Jag älskar riktig vinter! Hatar plusgrader så här års, det blir bara halt, blött, kladdigt, lerigt, grått och fult.

Några timmar senare låg Saga och Parucha och solbadade slött i snön, och ännu lite senare red maken och jag N-rundan för första gången i år. Lite håligt och isigt här och var, men med 4 brodd på varje hov gick pållarna stadigt ändå. Vi kunde t o m tölta på den fina raksträckan mellan ridhuset och skogsbrynet borta vid isis-grannen. Nu ska det ju vara kallt ett tag, så nästa vecka har nog de lömska istäckta vattenpölarna frusit ordentligt, så pållarna inte trampar igenom så lätt. Solen silade ner mellan snöklädda grangrenar. Sämre kan man ha det.

Medan vi skötte djuren efter turen och matade alpackorna såg vi T rida deras nya fina Smætla borta på vägen, och såg hennes mor fotografera ekipaget. Det såg fint ut, så gott vi kunde se på så långt håll. Ska bli intressant att se hur hon blir när de tränat henne ett tag.

fredag, februari 11, 2011

Freezing fredag

Det är uppenbart att Stilton inte behöver gå på yoga i alla fall. Han sitter avspänt i knepiga positioner ändå.

Ronja – den enda av katterna som på allvar jobbar för sitt uppehälle. Fast jag tycker lite synd om musen. Men det är ju bra att hon tar dem. Hon kunde bara göra processen kort, och inte leka så länge med de stackarna, innan hon sätter in dödsstöten.

De stora fönsterrutorna på kontoret bågnade oroväckande i den häftiga vinden. Jag hade inte så mycket att stå i på jobbet, så i väntan på att maken skulle träna färdigt, gick jag och shoppade lite toppar. Man inser snabbt, att makens träning kan skapa oväntade kostnader...

Väl hemma lyste halvmånen upp det snötäckta landskapet. Så vackert! Men när vi klev ur bilen bet vinden ondskefullt i skinnet. Trevligt nog tog maken hand om djuren och borstade bort isen på pållarna så de blev torra, medan jag gjorde pizza med mozzarella och italiensk Salame Milano (med grönpeppar i – tokgott!). Vi brukar ju äta framför TVn, men idag åt vi i köket med tända ljus och lite vin, som vi fortsatte sippa på i soffan framför kakelugnen. Förödande på en fredag. Mätta och varma och avspända blev vi otroligt sömniga. Vi fick gå och lägga oss 23.30, vilket är ovanligt tidigt för oss. Det gick bara inte att hålla sig vaken.

måndag, februari 07, 2011

Broddat och blött och vår kluriga granne

Nu blir vi väl upptaxerade för "sjötomt".

Alpackor under regnbågen.

Nyfikna!

Lunchdags för pållarna, medan maken gräver en välbehövlig "kanal" för att få ut allt vatten ur paddocken.

Vi söndagsslappade som bäst när det ringde på dörren. Det var isis-grannen som stod därute, med kameran redo för att plåta våra alpackor, och hämta en video vi fått låna och en spray dottern glömde i somras. Samma isis-granne hade vague-bookat på Facebook om att "spännande saker ska hända", men när vi frågade om detta, slöt hon sig som en mussla. Så medan vi stod där, så kom dottern T ridande uppför vår uppfart. På en okänd häst!

Visar sig att de bytt häst,
sin lugna, trygga men sega Embla, med en dam som behövde en lite lugnare och tryggare häst, än den här väldigt söta men lite trippiga pållan. Hon storfrustade åt alpackorna, som verkade tycka hästen var konstig och gick iväg. Men pållan lugnade sig lite efter en stund – hon är tydligen inte riden så mycket trots sina 12 år, så hon behöver en del miljöträning. Men hon var jättesöt! Och jag tror säkert T får ordning på henne.

Samtidigt som snön och isen nästan försvunnit,
gick jag ut redan vid 8-snåret på måndagsmorgonen för att förbereda Saga för turen till hovslagaren, där hon fick 4 broddhål i varje sko! Nu ska vi gå säkert! Om det blir mer is... Eftersom Saga så lätt tappar en av sina skor pga en hålvägg, hade hovslagaren en del bestyr för att ordna så att skon skulle sitta bättre. Så vi var där i 2,5 timmar! Han jobbar ju, hovslagaren, så han håller sig varm. Men jag hade klätt mig alldeles för tunt och hann bli rejält kall medan vi väntade.

Väl hemma red vi i ridhuset, och då blev jag varm eftersom jag får driva på Saga en del, men när vi skulle gå stannade vi och pratade med grannen, så då blev jag kall igen ....

Det var först på kvällens yoga som jag blev varm. Det går lättare och lättare att hålla sig i positionerna! Skoj att märka effekt så snart!

fredag, februari 04, 2011

Jag har köpt en Erik!

Erik! Med utrymme för massa hängmappar!

Maken skulle vara barnvakt åt nevöer i Askim denna afton, så vi miljöbovade oss och körde till jobbet i varsina bilar. På min hemväg tog jag vägen om IKEA och köpte en hängmapphurts på mitt fina nya alpacka-företagskort! Nu kanske jag kan få ordning på mina papper. Jag hatar att plocka i och ur papper ur pärmar och fåniga hålslag där hålen alltid hamnar lite fel, och jag har sådana där "mapp-böcker" men de måste ju också öppnas och stängas. Jag vill ha pappren lätt tillgängliga! Så nu så. Nu ska här sorteras!

Visade sig att eftersom jag tog E6 till IKEA råkade jag inte ut för avstängningen av 45an vid Lärjemotet efter en bilolycka. Tydligen skadades ingen allvarligt, och jag slapp stå i kö. All well that ends well!

För den orolige kan jag nämna att jag behåller min gamla Erik också. Han är gosigare att krama.

onsdag, februari 02, 2011

Film och scam-försök

Happy happy - Sykt Lykkelig. Norsk film. Bra utan att vara omvälvande.

Är det filmfestival så är det, även om det är svårt att hinna med numera när man bor utsocknes, jobbar och har så mycket för sig om kvällarna. Men Kaneli-kompisen och jag hittade en lucka, och såg en bra norsk film på Draken. Av någon märklig anledning verkar det bara vara på Filmfestivalen man kan se film på Draken. Slöseri! För det är ju en fantastisk biosalong med sin jätteduk!

Maken var på festival-öl så jag åkte hem själv efter bion och skötte djuren.

Jag blivit utsatt för ett scam-försök. Jag har haft två IKEA-bord till salu på webben, och en dam från England som sade sig arbeta för Röda Korset på Haiti, hörde av sig och ville ha bordet. Kändes jobbigt – jag vill ju att någon kommer och hämtar det/dem. Men hon skulle ordna med frakt och allt och skickade en check, från vilken jag skulle dra mina pengar och sedan föra över resten till "The Shipping Agency". Jag insåg inte då att detta var en scam, för jag förstod inte hur hon skulle kunna få ut pengar av mig.

Men när jag skulle lösa in checken, kunde jag ju inte få ut kontanter direkt. Inte förrän checken var "clearad" vilket skulle ta en månad. Och inte ville jag betala inlösenavgiften på 1300:-, ifall checken inte hade täckning. Och det var där och då som jag inte gick på scam-försöket. För scammarens tanke var ju att jag gladeligt skulle lösa in checken, och betala alla avgifter och pengarna till "The Shipping Agency" med mina egna pengar, "så länge", till checken gått igenom!
Naturligtvis skulle den inte ha någon täckning då. Adressen till "The Shipping Agency" såg också märkvärdigt privat ut. Inga företagsnamn eller så ...

Checken var utställd på brittiska pund och jag har dålig koll på kurserna, men när jag kollade var den värd ca 24.000:-!
Jomän, det hade ju varit en nätt förtjänst på några lur-mail.

När jag berättade detta för maken frös han till och sa att det lät som en klassisk "scam" och var rädd att jag redan hade betalat ut av mina egna pengar. Men det hade jag ju inte. Så jag läste på, på "http://www.hoax-slayer.com/overpayment-scam.html" om "the Overpayment Check Scam". Stämde på alla punkter, utom att min försäljningsvara inte var så värst värdefull. Det är en bra hemsida, om man vill kolla upp något som verkar märkligt.

Jag låtsades inte om att jag förstod vad som pågick när scam-damen mailade igen och ville att jag löste in checken. Jag föreslog istället att hon fixade sina affärer med "the Shipping Agency" själv och satte in mina pengar på mitt konto. Sedan dess har hon inte hört av sig ....

Fick nyligen ett SMS på mobben om att jag vunnit en stor vinst på Google, och fick en kod att messa till, för att få ut min vinst på 500.000:-. Yeah right! Det lär ju vara något lurt med den där koden.

Kan folk inte bara vara ärliga? Även om jag inte går på dem, vill jag inte utsättas för scams! Man får hoppas på karma, så de återföds som äckliga tusenfotingar, eller dyngbaggar eller nå't. Fast då är det ju synd om de andra dyngbaggarna, att behöva vara artfränder med sådana typer.

tisdag, februari 01, 2011

Rida "smali"

Begga. Pigg och glad.

Vägen till ridskolan var regnig och mörk. Med mötande trafik kan man ju inte ha helljus på, så man får nästan smyga sig fram i kurvorna, där grå snötäcken döljer vägmarkeringarna och man bara ser några meter framför sig. Sådana regniga dagar är man glad att ridskolan har ridhus!

Jag fick pigga Begga och vi red "smali", dvs vi red igenom en liten trång labyrint av bommar i skritt och sedan tölt. "Smali" är en gren med massa olika sådana "finlirsträningar" som påminner mycket om westernridningens "trail" där man rider över broar, öppnar grindar med mera. Det var jättekul, och Begga var en lydig pålla! Eller som ridläraren sa – hästen blir lydig av sådan träning!

Sedan var det ju fikadags. Vi fikar så länge i vår grupp, så ridgruppen efter oss hinner ha sin lektion färdigt innan vi kommer iväg. Men de verkar inte ha samma fika-tradition, så brukar sitta ett tag till...

Väl hemma hade maken ridit i ridhuset och inte hunnit så långt med djurskötseln, så vi hjälptes åt innan det var dags att sätta sig framför TVn med sin vanliga lasagna och titta på House.