onsdag, september 30, 2009

Alces alces

Frostmorgon, fem minusgrader. Och tre älgar i sommarhagen!

tisdag, september 29, 2009

Rattmuff på!

Månen börjar fyllna till över stallet.

I morse var det 2,5 minusgrader! Rejält med frost. Dags att skrapa bilrutor! Och eftersom det var tisdag och vi skulle ta med oss Volvon till Älvängen, blev det två bilar att skrapa. Och isen satt stenhårt! Jösses, vad vi slet.

Väl hemma fick jag skynda mig att ta in Mökkvi, för hovslagarn skulle komma 18.30 och fixa hans tappade sko. Hon kom punktigt och efter en kvart var en sko på plats. Så jag gick ut och förstorade hagen och rensade bort den lilla alsickeklöver jag kunde hitta där. Saga var väldigt intresserad, trodde nog jag skulle ge henne klövern. Där fick hon tji! Istället tog jag en kort promenad med henne medan mörkret föll.

Då kände jag att det faktiskt var rätt kallt ... Så rengjorde jag noga hennes hovar, fyllde på vatten i hagen, gav kraftfoder och pysslade i stallet till 20.30. Månen och stjärnorna lyste och det var så vackert! Och så kallt! På väg in såg jag att det bara var 2,2 grader ute! Och där är jag ute i jeans, en bomullströja och en tunn fleecejacka!

Och nu sitter jag här och fryser! Ska nog uppehålla mig vid ugnen ett tag, medan lasagnan blir färdig ... Krama lite katter och så ... mys!

söndag, september 27, 2009

Slapp söndag ...

Trafiksylt utanför hemmanet! Det är sällan båtar passerar här ...

Stiliga Saga

Busväder i antågande på två fronter? Eller kommer solen lysa bara över oss?

video

Zollywood presenterar: Matte retas med hö-strå!

Söndags-morgon är slappe-morgon. Sov länge. Läste tidningen länge medan vi åt frukost, drack kaffe och i tur och ordning kelade med alla katterna. Det kan vara lite klurigt att läsa tidningen (tack, dock GP, för att den har mindre format nuförti'n), äta smörgås och samtidigt klia krävande, kelsjuk katt som också ser möjligheten att kanske kunna snappa åt sig lite av mattes frukost. Dessutom kommer gärna en katt och "stör" befintlig knäkatt, så att befintlig knäkatt går iväg och sätter sig och blänger på stör-katten. Så har man ingen av dem i knät! En stund ...

Maken gick en ridvägsrekognoseringspromenad, ity Mökkvi tappade en sko igår och är inte riktigt ridbar. Jag brottade ner de flyende repen som binder presseningen över hösilaget igen, för de hade börjat lossna och åter böljade presseningen högt i vinden. När maken återvände blev det lunch, och sedan var det dags att vara duktig. Maken röjde alsickeklöver medan jag red Saga. Sedan hade vi storrengöring av hovar - diskborste och såpavatten! Och därpå Virkon-S som dödar alla bakterier. Och så torkning. Och sedan tjärande av hovarna. Många steg, men Saga var ovanligt medgörlig idag och stod inte och ryckte med benen eller trampade ut vattnet ur spännerna hela tiden.

Efter ytterligare alsickerensning på två fronter, medan blåsten tilltog och mörkret föll fortare med de mörka molnen, gick vi in. Makens goda äppelpaj efter kvällsmaten, med våra egna Cox Pomona! Mums!

lördag, september 26, 2009

Bästis-besök bortom Borås

Till vänster: ett Cox Pomona, som växer inympat på trädet med äpplet till höger: "en äldre, lokal. sort"

Mozz!

Vi red N-rundan idag, och maken fortsatte på klätterrundan. 3 fjärdedelar av vägen sammanfaller! Saga blev först motig när Mökkvi tog en annan väg, men sedan gick det bra. Efter en snabb lunch och kaffe, körde vi mot Göteborg.

På Botaniska kan man i dessa dagar ta med sig äpplen och få dem artbestämda. Och vi har ju ingen aning om vad som växer här, så maken tog med två sorter. Så när vi kom dit hastade vi genom Botaniska till stolpstugan. Mannen som tittade såg genast att den ena sorten var Cox Pomona, men det andra blev han konfunderad över - "en äldre, lokal sort". Hm, ingen direkt vetenskaplig benämning. Våra Cox Pomona är saftiga och syrliga, de andra likaså, fast kan vara lite sträva och en smula sötare.

Sedan åkte vi till Borås där vi hämtade Frodos son, och sedan åkte vi ut till Frodo, några mil bortom Borås. Hon hade gjort ohyggligt goda bröd med vitlökstinna köttfärsbiffar på, som vi virade i salladsblad och dippade i salsasås. Så gott! Vi åt och tjôtade och plötsligt blev det dags att åka hem igen! Tiden går fort när man har roligt. Det är verkligen beckmörkt bortom Borås, så det gick inte fort hem.

söndag, september 20, 2009

Ridning i regn

Kryp

Koseliga killar

Kamel?

Maken plockar äpplen, med plockarhåv och Vägverket-pinne!
(betydligt billigare med snökäpp än de dyra skaften man kan köpa till)

Plikten kallade efter lång sovmorgon samt lunch. Kyrkoval. Man är ju måttligt religiös och måttligt kyrklig så ibland undrar jag varför jag inte går ur. Fast det är klart, är sådana som jag med och röstar så får vi en tolerant kyrka för vanliga människor, och håller alla stolliga fanatiker stången. Och så gillar jag kyrkor. De är en viktig del av vårt kulturarv. Men vänder inte ryggen åt 1000 års tradition bara sådär. Och nå'n däruppe gillar mig, det tror jag på helt säkert. Det där med Bibeln däremot ...

Hur som helst skötte vi vår plikt och passade sedan på att köpa vaniljsås till makens smarriga äppelpaj! Väl hemma blev det uteritt. Vi provade en ny väg som visade sig vara ohyggligt lerig och inte direkt leda någonstans. DOOH! Jag vände tillbaka ungefär samma väg medan maken red klätterrundan tillbaka. Saga är ju otränad nu, så jag vill inte ta värstingrundorna riktigt än. Men hon gick på bra. Trevligt med en glad pålla!

Det började regna på turen! Och höll på så länge maken var ute och red. Efter ridandet och pållepysslet stärkte vi oss med nämnda äppelpaj, innan vi gav oss ut för alsickeklöver-rens. Och äppelplockning för makens del! I solen! Vi har väldigt goda äpplen och vi har inte fullt så goda äpplen. Det gäller att ha koll på vilka som är vilka... De fanns här när vi flyttade hit, så vi har ingen aning vilka sorter det är.

lördag, september 19, 2009

Härlig höstdag här hemma

Kärleksörten växer vild här! De säljer sådana på Aveny Blommor. Ska se vad de kostar där ... Törhända är det en vackrare sort.

Kryp (klicka för större bild) Spana in gulingens bakåtslickade antenner!

Zolly & Saga

Zolly ber

Krypet & Kusen (klicka för större bild)

Sovmorgon! Eftersom hästarna gick ute i natt. Sååå skönt! Efter långsam morgon/förmiddag med frukost och tidningsläsning med diverse katter i knät, gick vi ut. Snart nog gav vi oss av på uteritt. N-rundan! I veckan började jag rida ut lite försiktigt med Saga. Trodde hon skulle vara nipprig.

Men hon sköter sig väl! Är pigg och glad utan att nippra. Maken & jag följdes åt halvvägs, men sedan red han den Stora Klätter-rundan, medan jag fortsatte på vår vanliga runda. Red förbi N-gården där de nu har två getter! Den senare var precis hemkommen och introducerad för den andra geten, och hela familjen var samlad. Getterna var så söta!

Efter ritten såpade jag Sagas hovar, jodopaxade och tjärade, med lite torktid emellan. Borstade och slappade med Saga medan vi väntade på att tjäran skulle bli något sånär torr. Mysigt. Gillar att bara vara med hästarna. Som en del av flocken. Tyvärr är det dåligt med tid för det i veckorna.

Efter lunch var maken redig och plockade äpplen med vår fiffiga nyinköpta äppelplockarhåv silvertejpad fast på en snökäpp! Så röjsågade han alsickeklöver i sommarhagen vi stängt av, medan jag handplockade alsickeklöver i vinterhagen. Den får ju vara rensad när vi släpper dem där, sannolikt i november.

Sitter nu något matt här och bloggar. Snart blir det lite texmex tror jag, dock utan Santa Marias inblandning (utom tortillachipsen då).

tisdag, september 15, 2009

Skäll och skrik i skogen ...

Maken på ridlektion, så jag har hästtjänst. Mörkret faller tidigt nu. Mökkvi bantas i paddocken och Saga går i hagen på fikakullen, då hon plötsligt galopperar nedför slänten i full fart! Jag hör skällande och tror först det är ett ilsket rådjur - men det var grannens hundar! Jag jagade bort dem och Saga gick in under äppelträdet igen. Där verkar finnas gott gräs (för jag ser inte att hon äter några äpplen precis). Snart nog skälldes det igen och hundarna kom rusande. Saga galopperar ner från kullen igen, så jag tror knappt hon ska hinna stanna innan staketet.

Denna gång gick jag efter dem på kullen, skällde på dem, väsnades och klappade i händer för att jaga bort dem. Grannen måste ha hört mig, för snart nog ropade hon hem dem.


Lugnet sänkte sig och Saga var cool igen, men inte lika intresserad av att gå upp på kullen igen. Då hör jag ett kontigt AH–ÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. Tydligt! Har ingen aning vad det var. Kattugglorna "klävittar" i natten och man hör prassel i buskarna. Mycket konstiga ljud är det. Tur man inte är mörkrädd!

söndag, september 13, 2009

Heldag på hemmanet

Jag VET att jag lägger in många rullbilder, men de ser ju ut att njuta så! Och här är ju Saga med i bakgrunden!

Fluga i Fnot's fina Phlox

Ful fast fascinerande spindel. Eftersom jag har lätt fobi för spindlar, var detta kort lite jobbigt att ta. 5 cm mellan spindel & kamera. En armlängd till mig ...

Betydligt sötare – Zolly på viol-kullen

Redige maken putsar fönster

Medan maken red i ridhuset, skötte jag om hästeriet. Såpabadade Sagas hovar, väntade länge så att de torkade, innan jag tjärade dem. Och väntade i en evighet på att tjäran skulle torka. Tränade sedan lite NH med henne innan lunch. En del övningar satt långt inne. Men så har jag ju slarvat med NH-träningen ...

Efter lunch satte jag upp en liten hage uppe vid lilla viol-kullen, utan alsickeklöver men betydligt torrare än hagarna bortom bäcken. Medan jag höll på kom grannens T töltande uppför vår uppfart, på sitt söta lilla fina sto. Det var trevligt att stå där och prata, medan maken putsade fönster någonstans ...

Hagen blev färdig, klöver och johannesört bortrensad och trött i kropperten gick jag således in och lagade kvällsmat. Så var den helgen slut. Vart tar de vägen?

lördag, september 12, 2009

American Brunch och pållepyssel

Mökkvi hänger läpp.

Jag trivs bäst, i öppna landskap ... I röda ringen, skymtar vårt hus!
Och jösses, vad Johannesört vi har att krydda med!

Saga betar uppe på fikakullen. Mjukt, torrt, uppförsbacke för träning. Perfekt!

Kl 14 träffade vi svärfar och hans sambo, och hennes söner med familjer. Snart kom även svågern med familj. Svärfar & sambo bjöd på American brunch på Hotell Heden, eftersom de fyllt år. Så egentligen borde väl vi bjudit dem... Massor mat! Goda hamburgare! Höga kolesterolvärden - men gott var det! Lyckades dock undvika att proppa mig övermätt. Det var ett trevligt sätt att ses!

Sedan åkte hem och skötte pållar. Promenerade Saga medan maken red N-rundan. Det börjar bli torrt och trevligt i hagen nu. Skönt, eftersom det är lite pyssligt att hålla Sagas hovar rena i leran ...

torsdag, september 10, 2009

Tjära kära kusen

Nyckelpigan ser ut som den tänker: "Låt mig vara ifred!"
Flugan bryr sig inte. De brukar inte det.

Maken till Mökkvi!

Kruxet att hitta en svart häst i hagen om natten...

Om man tycker jag bloggar väl sporadiskt, betänk att Ronja kanske har datormusen som huvudkudde ...

Lugnt på jobbet idag! Gott om saker att göra, men inga knivar på strupen. Nice!

Väl hemma gick jag promenad bortom ridhuset med Saga, och maken red bredvid på Mökkvi. Medan maken fortsatte sitt pass i paddocken, satte jag Sagas hovar i såpabad, jodopaxade uppskurna hoven, mockade medan hovarna torkade för att sedan stryka på trätjära. Saga väntade otåligt, så jag fick distrahera henne med lite god lusern. Det är lite pyssel. Som väl är är det uppehåll några dagar nu, så hagarna torkar upp lite.

Släppte henne sedan i lilla hagen på fikakullen. Snart nog såg jag henne inte alls! Men så såg jag äppelträdens grenar gunga. Därinne var hon, under grenarna! Svårt att se svarta hästar i beckmörkret härute...

När vi skulle ta in dem ville hon föst inte komma fram till mig. Så medan maken tog in Mökkvi, gick jag bara bort från hagen. reagerade hon! Sprang ivrigt ned för kullen och ville bli hämtad. Hehe, lite omvänd psykologi.

Hörde kattugglan i natten. Är avis på maken som hade den cirklande ca 3 m ovan sig häromdagen. Vi gillar ugglor. Ljudlöst flygande.


söndag, september 06, 2009

Dopdag!

Lilla Vendela protesterade högljutt under större delen av dopet.

Sedan sov det lilla livet ut i min famn!

Stolt mor!

Någon kvart i 11, var vi på plats i väldigt stora Klosters Kyrka, där ett bara väldigt litet barn skulle döpas! Så snart vi kom in mötte vi de stolta föräldrarna och faddrarna. Inne i kyrkan satt andra gamla kompisar från förr. Vi gick (nästan) alla på Samskolan runt början av 80-talet. Nu ses vi alltför sällan, men det mysiga är att när man väl ses, känns det som att man bara tar vid där man var sist!

Lilla Vendela skrek under dopet, men var sedan tyst och snäll under hela fikat i församlingshemmet, där vi satt och snackade, åt blå tårta och godis och hade allmänt trevligt. Jag fick hålla lilla Vendela. Snart nog såg det ut som att hon skulle börja gråta,så jag reste mig och gick omkring med henne. Hon somnade på tre röda! Och man kan ju inte väcka ett litet sött sovande barn, så jag fick ju gå där och bära på den lilla kaminen. Lite trött i armen blev man, men hon var ju så himla söt!

Efter fikat beslöt vi att gå och äta en sen lunch på en Thai-restaurang. Tre-rätters blev det! God, stark, räksoppa! Massa mat. Glass med kolasås. Efteråt var vi smällmätta, och det blev tyvärr dags för oss att åka hem. Det är ju ändå nästan 40 mil ...

Väl hemma fick vi ju se om hästarna, som mådde hur bra som helst.

lördag, september 05, 2009

Mot Eskilstuna efter noggranna förberedelser

Saga - nu utan bandage!

Vilket hon firade med lite bensprattel!

Karavan – av lastbilar – med B R E D last – och följebilar – DOOH!

Vi hade ju fått "order" av veterinären att låta bandaget vara på 10 dagar. Bandage = boxvila. Bandaget får inte bli vått! Men Saga behövde vänjas på bete igen. Inför vår färd till Eskilstuna. I början av veckan lyckades jag pricka in någon timma här och där mellan skurarna. Med någorlunda torrt gräs. Vi satte också en plastpåse om bandagehoven, fasttejpad med silvertejp. Men lilla Saga kan inte stå still med hoven. Rycker och har sig. Krångligt att byta bandage då. Eller svepa påsar om. En pås-avtagningsincident med ryckande hov och en sax nogsamt vänd från pållan, resulterade i att jag hackade mig själv i tummen. Gjorde sååå ont. Blödde såååå mycket. Fast såret var inte så djupt ändå, när det väl slutade blöda. Djur!

I onsdags, 9,5 dagar efter bandagering, åkte det av helt. Nogsam rengöring. Pensling med trätjära. Och hon kunde gå ute flera timmar.

Nu är hon nog bra tillvand. Maken skulle rida N-rundan och jag promenerade med en bit förbi ridhuset, med Saga. Hon klev på bra, och verkade tycka det var kul. Väl hemma gjorde jag i ordning i hage mm, så att de skulle klara sig själva ett drygt dygn.

Någon halvtimme innan planerad avfärd ringde granntjejen, hon som brukar se till våra pållar. Hon hade fått problem med sin egen bil hemma hos sig, fått skjuts till sina bortresta föräldrars hus här hos oss, och skulle där ta nyckeln till deras extra-bil - men den nyckeln hade de tagit med sig! Så hon var strandad! Jag hämtade strax upp henne, och vi körde långt in på en knagglig grusväg hem till henne. T pep in och hämtade nyckeln medan jag trixade runt bilen, så körde vi hem igen. Det tog nog högst en kvart, så det var ju inget besvär. Det är ju sååå jobbigt att bli strandad! Tur vi inte hade åkt redan!

Maken hade släppt ut hästarna under min sejour med T, så det var bara att åka iväg. Det luriga vädret hängde med. Hällregn, regnbågar, mörkermulet och dramatisk solnedgång. Och - en karavan! Tre långtradare med gigantiska cylindrar på, och tre följefordon. Omöjligt att komma förbi. Fick köra 70 på 100-vägen! Och när det väl blev dubbelfiligt - hindrades vi att köra om av en följebil! Till slut nådde vi en "passing lane" som tydligen var bred nog så vi släpptes förbi. Cylindrarna var verkligen ohyggeligt breda -det kändes väldigt trångt! Körde vidare någon timme, åt lite i Götene, fortsatte, och se - då hade karavanen hunnit förbi oss igen! DOOH! Så vi fick puttra på bakom dem till nästa "passing lane" (vad heter det på svenska?) som var bred nog. Stön.

Kom helskinnade fram till Best Western Plaza på Drottninggatan och försökte hitta P-plats i deras ohyggeligt trånga P-garage, där ingen plats fanns ledig ändå. Så maken fick trixa ut oss igen bara för att upptäcka att vi ändå fick stå gratis utanför på en lättillgänglig och stor P-plats!

Det blev pulverkaffe och Mars-bar på hotellrummet. Som traditionen bjuder. När vi bor på hotell.