fredag, juni 23, 2017

Midsommar!

 En nyckelharpa väntar på att bli spelad på...
 ... och en midsommarstång väntar på att bli rest.
 Dans runt midsommarstången. Tydligen är den gjord enligt 1800-talstradition i Skepplanda.
 "Bandet".

 Vi slank in på det lilla muséet på hembygdsgården.
 Lite annan klädsel än vi.
 Instrument och gamla prylar.
 Glad midsommar!
 Midsommarstång under regntunga moln.
 Vi "turistade" lite invid Skepplanda gamla bro intill parkeringen.
 Nedfallen stam.
 Hotfulla moln över midsommarlunchen...
 ... men vi kunde äta vår lunch utan att bli blöta (Det kom några droppar – man det slutade lika snabbt)
 Molli verkar gilla husses skor.
 Här nosar Molli och Stilton på varandra.
Idag fick Molli prova på att vara ute första gången. Hon var mindre rädd än jag trodde, men så snart hon blev ängslig sprang hon in igen.
Stilton – husse-gos!



Vid 12-snåret åkte vi till hembygdsgården för att se på midsommarfirandet där. Det blev en liten fika medan vi hälsades välkomna och midsommarstången restes. Sedan såg vi oss omkring och insöp atmosfären. Några som arbetade med firandet har vi träffat tidigare både här och när vi haft alpackavisningar hemma. så det blev några hej.

Så åkte vi hem och åt vår midsommarlunch under regntunga moln, men turligt nog kom inte regnet förrän senare. När vi tog hand om djuren....

Så på kvällen fick vi sitta inne
och fortsätta firandet, och det gick bra det med! Lustigt ändå att det varit ganska varmt och soligt, och framför allt torrt i några veckor men JUST på midsommarafton blir det regn! Men jag triv s ju när det är svalt. :-)

onsdag, juni 21, 2017

I väntan...

 Kasta boll i hink är en populär lek!
 När bollen råkade rulla in till pållarna fick ju Mökkvi ha en kram.
 Bröderna och en "fjuppis".
Ronja – ett kärt återseende.


När jag kom hem från jobbet väntade vi inte mindre än två besök: våra tidigare islandshästgrannar och deras kanadensiska släktingar skulle komma på snabbvisit och kolla på alpackorna, och svågern skulle komma och hämta sin son.

I väntan så passade vi på att leka lite "kasta boll i hink", där jag förlorade stort, men pojkarna hade ju tränat i två dagar...

Så småningom kom våra ex-grannar med släktingar och det blev en trevlig pratstund och jag fick veta hur jag gör te av all kamomill som växer hos oss. Den blir tydligen inte alls så hög i Kanada...

När de åkt blev lilleman lite otålig – han längtade väl en del efter pappa – så det blev ett kärt mottagande när de äntligen kom, pappan och brorsan! Brorsan fick ju också se på alpackorna och titta på Molli, innan de åkte hem.

För oss blev det grillkväll igen,
och just som vi satt där och pratade om att vi inte sett Ronja sedan i söndags, dök hon upp på snabba fötter nere i hästarnas paddock! Hon var väldigt hungrig och väldigt kelsjuk. Grunnar på om hon varit instängd någonstans – men hon såg i alla fall välbehållen och nöjd ut med att vara hemma igen. Det var vi med!

tisdag, juni 20, 2017

Picknick med polarna

 Måndagsgrillkväll!
 Kojabygge pågår på hemmanet!
 Små "Carnitas" med pulled pork. Hur goda som helst och mer mättande än man kan tro.
 Picknick i kvällssolen.
 Somliga frös mer än andra när solen gick ner...
 Förbättrad koja i vackert solljus.
 Ny, kanske inte lika välarbetad koja.
 "Hej".
Kolans söta fjuppis är en nyfiken liten tjej.



Förra veckan hade jag semester för att vara fölvakt. Denna veckan (och nästa) är maken hemma för att vara fölvakt. Nu är det bara Kachita kvar! Och så har vi ju brorsonen M här, som är full av energi och vill hitta på saker. 


Själv jobbar jag. Lyxigt är det att komma hem till färdigskötta djur, och igår svängde jag ihop lite hamburgare som vi kunde sitta ute och äta på kvällen.

Idag var sista dagen innan folk börjar gå på längre semestrar, så vi originalare på jobbet hade bestämt oss för att ha en picknick i Slottskogen. Det var ohyggligt varmt att gå från P-platsen till Linnéplatsen och sedan till en affär för att köpa dricka och till en restaurang för att köpa mat att ta med. I ryggsäcken hade jag väl kylda alkoholfria öl (eftersom jag har bilen) men ryggan var varm att bära. Inne på restaurangen var det också vansinnigt varmt medan vi väntade på maten, och tokhungriga var vi.

Men så småningom fick vi vår mat och mötte upp med de andra, och det blev en fin och trevlig kväll. Då och då gick ett glatt rumänskt par förbi och samlade ihop våra flaskor och burkar för att panta dem. Det fick de så gärna göra! Mannen pladdrade på på italienska (lät det som – men jag tror rumänska ligger ganska nära språkligt) och skojade om att kollegan var en "playboy". Oklart varför, men hans glädje smittade.

Så småningom gick solen ner
bakom träden och det blev riktigt kyligt. Vid halv nio-snåret bröt vi upp och jag promenerade hela vägen tillbaka till bilen. Nu var det lite skönt att få upp värmen med en promenad....

När jag kom hem var maken med brorson inne hos alpackorna, så vi hängde hos dem en stund, innan jag blev förevisad nybyggena kring gårdagens koja.


söndag, juni 18, 2017

Kolan levererar alpackföl nr 3!

 Molli är duktig på att vässa klorna på rätt ställen.
 Skeptisk.
 Fölvaktsfrukost.
 EN liten nyfödd.
 Lilla fröken hos sin mamma.
 Minsta alpackan i sockna!
 Lillan med mamma Kolan.
Imilla, hennes lilla dotter och kompisen med lustiga öronen.

Denna helgen beräknade vi att Kachita skulle få sitt föl. Och hon är förfärligt stor. Men det var Kolan som vi såg började röra sig oroligt, och helt klart vara på gång att föda! Vi bevakade förloppet medan vi åt frukost på verandan. Snart nog levererade Kolan, som ju faktiskt började humma redan igår kväll, en liten mörkbrun huacayatjej! Tre stoföl hittills! Kolans fölning tog ett tag, särskilt när vi väntade på efterbörden. Men till slut stod den lilla där och diade. Och då andades vi två alpackaägare ut! Allt hade gått som det skulle! Kachita? Ja, hon såg då inte ut att planera någon födsel i brådrasket...

På kvällen kom svågern med sin son M som vi ska vara barnvakter åt i några dagar, så det var kul att kunna visa upp en sprillans ny fölis för dem!

lördag, juni 17, 2017

Molli finner sig tillrätta

 Mozzy ser till att matte inte sover för länge på morgonen.
 Molli gillar övervåningen.
 Ska jag våga gå ner? Eller ska du våga gå upp?
 Söta Molli.

 Någon där?

 Gos!
En kråka med tokstor brödbit.


Molli börjar bli lite mera hemmastadd nu. Hon har träffat alla de andra katterna och går nu fritt runt i hela huset med dem. På dagarna trycker hon oftast i något hörn, men på kvällarna kommer hon fram och vill gärna ha kel. Men hon har inte riktigt ro att hänge sig åt kelandet – hon håller alltid utkik efter de andra.

Alla missarna verkar ha en tyst "icke-angrepps-pakt". De har morrat och fräst lite åt varandra, men det har inte varit några slagsmål, och de tar lite omvägar om varandra, men låter sig egentligen inte hejdas av varandra. Det är väldigt tydligt att ingen av dem vill ha bråk. Och det är ju bra!


onsdag, juni 14, 2017

Semesterdagar med Molli

 Alpackaägare kan inte få för många grindar. (Till hanteringsfållorna).
 Måndag. Molli går själv fram och tar initiativ till kel!
 Mys-Molli.
 Måndag kväll. Molli äter! Yay!
 Molli undersöker environgerna.
 Man kan säga hej till matte också.
 Söta Molli.
 En nätram för att städa alpackaull på, funkar även bra som vägg mellan missar som inte känner varandra. Mozzi & Molli får koll på varandra.
 Mozzy ...
 ... är något mer avslappnad än Molli.
 Dags att göra rent hagarna, för "the mocking bird"...
 Slappt i sommarsolen.
 Fina fjuppan!
Fjupps in the morning.

 
En bra vecka att ha semester. Nu kan jag ha koll på om några alpackaföl är på gång, och vänja Molli försiktigt vid hennes nya hem. Hon blir mer och mer trygg med oss och har blivit väldigt kelig. Resten av huset och de andra katterna är lite läskiga, men hon blir mer och mer orädd! Hon är så otroligt mjuk och gosig, lilla Molli!