fredag, januari 25, 2013

Filmfestival 2013

Bild snodd från Göteborg Film Festival på Facebook: med Gustaf Skarsgård i keps och till höger om honom huvudrollsinnehavaren Pål Hagen.
Bild snodd från SVD: Kon-Tiki.
Maken smörjer kråset på Pustervik

När jag lade mig i natt hade jag glömt min fusk-tatuering på armen. Både maken och jag blev lite överraskade när dess gröna kontur lös i natten! 

När jag sedan vaknade i morse var jag död en kort minut. Sedan var jag helt OK. Tack Resorb. Tack TREO. Och tack tåg, så man måste åka hem i vettig tid... Mitt hår var fortfarande i svinto-läge sedan rock-festen, så jag fick tvunget duscha. Fem (5!) schamponeringar och en rejäl dos hårutredningsjox krävdes för att återfå någorlunda normalt hår.

Och tur var det att jag inte var så bakis, för dagen blev rätt stressig med mycket jobb. Men visst var jag sömnigare än vanligt... 17.15 fick jag ila iväg till Draken, för 17.30 skulle ju Filmfestivalens invigning börja! Hets! Hets! Hets!

Jag mötte maken och två filmfestivalkompisar i foajén, och så började det som vanligt med lite prisutdelningar och tal av kulturministern och Roy Andersson. Härom året höll Roy ett ohyggeligt långt tal. I år var det föredömligt kort. Jag är ju inget fan av Roys arbete (fast det "MÅSTE" man ju vara) – jag kan bara inte relatera till hans trista gråbeiga tråk-värld full av losers. Och det får man ju se som positivt!

Snart nog kom alla skådisarna och producenterna av invigningsfilmen in – Kon-Tiki, en dramatisering av Thor Heyerdahls resa på balsaträflotte från Peru till Polynesien 1947, för att bevisa att Polynesierna skulle ha kunnat komma från Sydamerika. Egentligen var ju filmen förutsägbar, men den var bra ändå. 

Efter filmen gick alla ut samma väg vi gick in, och ut på planen framför Draken. Där stod människor med facklor och bildade en "korridor" bort till Cocktail-partyt på Pustervik. Raden av fackelmänniskor bröts bara av en trumorkester som spelade glatt och rytmiskt, medan tre tjejer på två våningar dansade i fönstren ovanför Myrorna. De kunde inte se varandra, och tittade ju ut mot publiken, så deras perfekt synkade dans måste ha dirigerats från Draken på något sätt.

Det var en skön omväxling att inte behöva lotsas som boskap på tunga bussar till en lokal längre bort. Det var knappt någon kö alls in på Pustervik, det gick fort att hänga in kläderna i garderoben, och på matborden fanns det massor av mat och ingen större trängsel, så det var väldigt genomtänkt och trevligt mot en del tidigare Cocktailpartyn där det varit köigt, toktrångt och knappt någon mat kvar när man äntligen kom in. Mycket bra arrangemang!

Väl därinne var maten fantastiskt god! På kändisfronten var det klent – eller så kände jag inte igen dem. Jag är en dålig kändis-spotter... Jag råkade armbåga till Pagrotsky, vi mötte Pål Hagen (Thor Heyerdahl i filmen) i garderoben och när vi gick såg vi Stakka Bo fotas i foajén. Men vi kunde ju inte stanna och hänga med dem! Vi har ju djur som måste skötas!

Väl hemma gjorde vi bara det absolut nödvändigaste med djuren. Lite lustigt känns det att
med lila nagellack (kvar sedan rockfesten) kratsa Sagas hovar. Det är liksom två olika världar. 

   

torsdag, januari 24, 2013

Rockfest på jobbet

Vi lär inte behöva gå törstiga...
Rockbrud
Rocktjejer
Alla arbetskamraterna
"Hajen i akvariet"

Förberedelserna till den stora kundfesten med rock-tema började tidigt. Redan efter torsdagslunchen fick kollegan i uppdrag att göra mitt hår så stort som möjligt. Med framgång! Men det blev som svinto! Ingen kam hade kunnat ta sig igenom det där...

Vid 16-snåret kom några elever från en stylist-skola och sminkade oss, killar som tjejer. De var även där när kunderna sedan kom, så de kunde "rocka till" sig. Det var faktiskt en överraskande mängd kunder som hade styrt ut sig och målat sig så de lev rockiga! Och det är ju ganska bekvämt med svarta jeans, T-shirt och en massa nitar. Så det var en bra festutstyrsel.

Jag hann med att prata med många och dricka mååånga glas vin innan jag blev alldeles trött, och några av oss gick och satte oss inne på själva kontoret, långt ifrån vår lånade festlokal. Där var trångt och högljutt. Här var det lugnt och man kunde äntligen sitta efter 5 timmars mingel...




Jag åkte hem relativt tidigt
och blev hämtad av maken vid tåget. Det är lite bra att ha ett tåg att passa – man håller inte på och festar överdrivet då. Så trots mitt rikliga intag av vin, kände jag mig inte så värst påverkad när jag gick och lade mig.


Detta var 4e eller 5e gången i mitt liv jag var sminkad. Och även om stylisterna gjort ett bra jobb, var det skönt att få av sig kladdet. Hur det än är tycker jag själv att jag är absolut snyggast utan smink! Au naturell! Fast det är ju de flesta. Så jag vet inte vad de kladdar ner sig för...

måndag, januari 21, 2013

Godkända!

Husse känner på Sawilas hull. Det är som det ska.
Grimträning med "Kolan" och "Kakan". "Kolan" verkar ha fått koll på det här med att gå i grimma nu. Hon följer med så kavat så, särskilt när hon tror hon ska få godis.
Sagis hoppas på matleverans!
Töserna lapar sol!
Ronja – med motstående tummar.
Solnedgång.
Mökkvi och vi.


Vi har gått med i Svenska Djurhälsovårdens Hälsoprogram för Kameldjur, delvis för att man måste det för att få ställa ut sina djur, men framför allt för att kunna få rådgivning om skötsel och lite andra fördelar. Så idag kom en veterinär för att titta på vår flock och hur de har det. Lite dum känner man sig när tre av dem har hudproblem varav en lite besvärligare. Det känns som att man inte sköter dem rätt.

Men vi fick väl godkänt! Dermatiten och de andra hudproblemen har vi hanterat helt rätt (och de ÄR ju på bättringsvägen) och hon sa att dessa problem var väldigt vanliga hos alpackor. Särskilt när det varit så fuktigt som i år. Hon ställde frågor om hur vi fodrade dem, hur ofta vi kollade hullet, gav AD-vitamin etc, och tydligen gör vi allt rätt! Hon tog lite rutin-blodprov för sjukdomstest och konstaterade att vi måste hanterat dem bra eftersom de var ganska lugna när hon höll på. Och att de var lagom i hullet!

Känns så bra att få bekräftat att man gör rätt från en veterinär med mycket alpacka-erfarenhet. Våra "vanliga" veterinärer är bra och duktiga på alla sätt och vis, men av naturliga skäl kan de ju inte alla ha full kunskap om ett så pass udda djur som alpackan! De HAR ju gett oss rätt råd. Men det är ju trevligt att få det bekräftat från ännu ett håll!

Hon tyckte stallet var fint och alpackornas ligghall också. Vi fick lite ytterligare tips och råd hur vi ska göra med Tamya som är mest drabbad av hudproblem, så nu tror jag nog vi ska få bukt med det också!

Himla bra med sådana "inspektioner" – de är ju till just för att man ska lära sig sköta dem rätt och få råd, inte för att "sätta dit" någon, utan mera hjälpa den som kanske gör fel av okunnighet.


fredag, januari 18, 2013

Det hoppande USBt!

Maken skröt med sin billiga, svarta iPhone-laddare som INTE är original, och satte den att ladda telefonen. Så gick han ut att sköta djuren och medan jag bytte till stallkläder, sa det "FUPP" och jag ser i ögonvrån hur kontakten/adaptern liksom SPOTTAR ut USB-kontakten, och strömmen går i halva huset. När jag fick igång allt igen såg jag att USBt var alldeles svart. Och luktade bränd metall... Men den var som sagt billig!
Högvinsten i veckans vinlotteri! Ser fram emot när den ska förtäras!

måndag, januari 14, 2013

Mökkvi får "sillisar"

Mökkvi hos hovslagaren.

Mökkvi får silikoninlägg i hoven! Som stöd och för att undvika snöstyltor.

Snö och sol över hemmanet.

På väg mot Trollhättan ...
... via Lödöse för att hämta ut pengar i Bankomaten. Efter ombyggnaden av 45an "svänger" man inte "inom" Lödöse på samma sätt som förut när man passerade igenom. Men så fort det går till Trollhättan!


Vi var med Mökkvi på kliniken idag för den "sista skoningen" av hålväggen. Så upptäcktes två nya. DOOH! Eller – de har nog varit där ett tag men upptäcks först nu. Nå, han har inte hunnit få ont av dem i alla fall och behövde inte gipsas. Men det blir ingen ridning på ett tag...

På eftermiddagen åkte vi och hämtade alpackahö i Trollhättan. 45 är så dubbelfilig, rak och fin nästan hela vägen, så fast man tycker man är sen i början, kommer man fram i tid ändå!

söndag, januari 13, 2013

Maskiner och djur som krånglar...

Matte och Chaska på premiär-promenad!

Så fort första jobbveckan gick! Swooosh! Med maken i London måndag till onsdag var jag gräsänka med ensam vårdnad om 14 däggdjur! Det tar sin lilla tid. Och oj vad fort det går när man är två och hjälps åt! Tar ju (rimligen) bara halva tiden!

Saga har nya skor, och detta blir sista perioden med ringsko bak. Nu har vi ju fått lite trevlig kyla och snö i denna landsände, vilket vi gillar skarpt, MEN det blir ju lättare snöstyltor i ringskorna... Nu har jag fått på Saga 16 brodd (med benägen hjälp av min hjälte – maken) varav de främre även ska fungera som hållare åt mina PolarPads, som jag ska testa vid nästa snöfall! Då blir det förhoppningsvis inga styltor!

Vid nästa snöfall ska vi också testa vår snöslunga, som ju reparerades på garantin efter det att den storknat på Västkustsk blötsnö! Får hoppas den håller bättre nu, för nu ska det snart komma mera snö!

I torsdags hämtade vi Volvon. Nu med fixad handbroms (vajern var helt av), fungerande ABS-broms-sensor, nya skiv- och bromsbelägg fram och nytt kylarsystem. Kommer gå loss på ca 8000:-... Man får ändå vara tacksam mot Volvon som hade den goda smaken att vänta med att bli helt trafikfarlig till jag hade fått tillbaka på skatten och fick råd att fixa den!

TVn har numera en bildskärm som kör lite experimentell färgsättning på allt vi ser. Ibland blir det ränder över den och ibland slocknar den så bara en liten RGB-klump hänger kvar en stund i mitten. Så det blir nog en ny TV 2013. I en framtid nära oss.

I dagarna grim- och promenadtränade vi Chaska och Kakaw. De var rätt duktiga, men har inte riktigt förstått våra "gå"-signaler än. Men det var ju första gången, så de lär sig nog snart! Chaska gick på bra med mig, men så visste hon ju att jag hade godis... 

Den lilla busan har på sistone kaxat sig och liksom "anfallit" oss! 3 gånger! Första gången stod jag mitt uppe i något annat och kunde bara knuffa undan henne. Andra gången skällde jag på henne, väsnades och jagade bort henne – hon måste ha respekt för oss! Igår drabbades maken, men han gav henne också en "åthutning". Vi hoppas det funkar. På hästarna funkar det ju att få dem att flytta på sig för oss, så jag hoppas det är likadant med alpackorna. Blir inte kul om hon gör sådär när hon är fullvuxen! Idag knödde jag med henne i fållan när jag pysslade med Kachita, men då skötte hon sig. Men man får hålla uppkik över henne...

Maken såg över elstaketet idag, eftersom Houdini-Mökkvi gjort det till en vana att öppna paddockgrinden och knata ut på gräsmattan där det fortfarande finns gott gräs under snön. Vi behöver egentligen skarva om på några ställen för att få fullt ös på stängslet, men lite ström är där allt – så vi hoppas det är tillräckligt för att Mökkvi ska sluta öppna grindar...




söndag, januari 06, 2013

Stillsam start på 2013

 Dimmor och moln bortom hemmanet.
 Chaska-bus tittar upp.
 Miski har druckit en slurk. Notera lilla vita "pipskägget".
 Kakaw – "Kakan".
 Gruppfoto! Svårt att få alla att titta in i kameran samtidigt!
 Matte & mamma i Kachitas öga.
 Parucha.
 Sawila & Qhichincha solar sig!
Konstigt att vi hittade honom i trädgården när vi några timmar tidigare ställt honom i paddocken... Mökkvi – utbrytarkungen!


Lediga lata dagar. Fast lite rediga har vi varit. T ex hämtat den reparerade snöslungan, så nu är vi redo för snö. Vi var tvungna att ta den i hästsläpet, eftersom den är så stor. Men bromsen på hästsläpet hade rostat fast, så först ville ena hjulet inte rulla! Alls! Sååå jobbigt! Så småningom hamrade vi lite där bromsvajern går in, och häpp – sedan rullade det! Nu ska vi inte dra åt bromsen mer, när släpet bara står.

Så var vi i Trollhättan och hämtade Camelid-foder. Vägen upp är nu färdig och fin, så trots att vi åkte sent kom vi fram i tid! Gillar nya 45an! Samma dag körde jag söderut för att träffa gamla Irre-kompisen med dotter inne i Göteborg, varmed jag begick både trängselskatt- och semle-premiär! Det senare var efterlängtat. Den där första premiären får vi betala om en månad...

Vi hade besök av två alpackaentusiastiska familjer igår, med många barn. Men de var trevliga, barnen lugna och så bjöd de på fika!

Idag har vi äntligen lämnat in Volvon på reparation. ABS-lampan har lyst ett tag, och strax innan jul gick handbromsen helt sönder! Skrället läcker kylarvätska också – förhoppningsvis hinner de fixa detta till på fredag. På måndag nästa vecka ska vi nämligen till kliniken för att få en ny ringsko på Mökkvi!


tisdag, januari 01, 2013

Gott nytt 2013!

Pållarna var lugna trots smällandet och blixtrandet. Särskilt om man får ett äpple att fira nyår med...

Fyrverkerier in da neigbourhood.
Inspektion av fluffiga djur.
En härlig sol sken på oss på nyårsdagen! Då måste man ju ut och hänga med alpackorna!

På aftonen droppade de in efterhand, våra 8 gäster på nyår! Kul när så många vill komma! Så det blev till att duka fint med den böhmiska servisen och silverbesticken! Och vid 19-snåret var vi alla samlade, vi bjöd på välkomstbubbel, sedan förrätt, och sedan väntade vi på varmrätten i evinnerlig tid, för fel gradtal hade stått i receptet jag hittat på nätet! 

Vi lurade dock ut detta, och slutligen blev maten färdig, och det blev gott, även om tillagningen gått lite stolligt till!

Mycket mat, mycket vin och bubbel och prat blev det innan 12-slaget kom! Kompis med söner stod ute i regnet, rökte och kollade fyrverkerier, maken och jag stod i stallet och såg att hästarna var någorlunda lugna (och det var de!) medan Kaneli-kompisen satt inne med sin vovve och två andra kompisar. Så just 00.00 var vi som mest splittrade! Men det tog vi igen, och fortsatte med vin, bubbel. prat och snacks till 3.30 då jag släppte ut hästarna och alla gick och lade sig.

Som traditionen bjuder bjöd vi på nybakade scones, scrambled eggs och prinskorv till frukost. Medan vi satt där blev det ljusare och ljusare till hemmanet badade i sol, så då fick det ju bli ett besök hos alpackorna, innan alla åkte hem till sig.

Isbanan är nu borta, men mildvädret gör att det blir lerigare igen. Snälla 2013 – kan du inte bli ett normalregnigt år? Läste att 2012 har varit det regnrikaste i landet sedan man började mäta...