tisdag, september 29, 2015

Supermåne OCH blodmåne.

Premiär för fönsterskrapan!
Misse är törstig. Då är pållarnas vattenhink bra.
Borde inte den här gynnaren ha gått och lagt sig för hösten, nu?
Supermåne över dimmigt landskap.
Blodmåne! (skakig på handen vid lång exponeringstid – men ändå)

Jodå, vi var uppe mitt i natten när supermåneförmörkelsen skulle vara som totalast. Och det var ju rätt häftigt! Tycker dock månen ser mest "super" ut just när den går upp, när den väl är uppe på himlen syns det inte så tydligt att den är ovanligt nära.

Idag var det min tur att rida på ridskolan (där maken och jag delar en plats). På vägen hem stannade jag för jag såg något liksom fladdra över vägen. När jag stod still såg jag vad det var, En liten uggla hade landat precis framför bilen! Antagligen hade den varit upptagen med att jaga en mus eller något när jag kom med min bil. Sådan tur att jag hann stanna! Jag gillar ugglor.

söndag, september 27, 2015

Hemma igen

 Rast-Marie. 6.5 meter hög. Rastplats Laxå.
I say no more.
 Vad haren såg.
 Taruka stökar med Kaphyi.
 Imilla tar sig en paus.
 Naira!
 Ja – Cameliadags! (alpackakraftfoder)
 Supermånen stiger.
Månen från min säng.

Idag åkte vi hem från Eskilstuna efter en bättre frukost. Vi blev tipsade om att ta en annan mera naturskön väg mot Kumla, innan vi körde mot E20, och det var en bra idé. Man kör alltid samma vägar och det blir ju lite trist. Sista biten körde vi via Nossebro och Sollebrunn (där vi tog en fika) och sedan tog vi "den dåliga vägen" hem, som också är en vacker väg. Inte tog det så mycket längre tid än den vanliga vägen heller.  

Våra islandshästgrannar hade hjälpt oss att sköta alla våra djur under vår frånvaro, så de mådde bra allihop när vi kom hem.

När jag kom ut i hagen
såg jag dock hur de alla stirrade på något på marken, i tät flock som de gör när något är läskigt. Jag gick dit för att se vad det var, och skrämde plötsligt iväg en liten hare som legat och tryckt på marken. Stackarn – bli utstirrad av alpackor.

lördag, september 26, 2015

Eskilstuna

 På väg till Eskilstuna – En "Anders special" på en pizzeria i Hova. Den var god! Och mättsam...
Regnbåge i vägen. Men jag såg ingen kruka guld...

 Kaffe serverat på rummet!
 Maken (inne i vänstra "fönstret") fick vara sällskap åt lilla V-flickan, eftersom jag blir svårt åksjuk av den sortens attraktioner...
Stolliga strutsar.

 En lite irriterad gepard.
 Minihästar är små!
 Surikater tittar på publiken. Eller är det tvärtom?
Liten surikatunge till vänster - så bedårande söt!

 De hade alpackor i barnens zoo! (vilket är lite knepigt eftersom de inte vill bli klappade, men de hade i alla fall ett hägn de kunde smita in i, dit ingen fick följa efter).
 En brun packa med klara lama-anlag!
 Och en mera alpackig alpacka.
 Axolotler!
 Flamingona vill inte riktigt vara med på bild...
 Kapybarer!
 Stilig misse.
 En liten tapir.
 Trähästar att stabila att rida på!
 Utsikt från polarinnans innergård.
Magdasn.

 Och lite mer latinamerikanska rytmer! Svårt att sitta still...
 På väg till polarinnans lägenhet för en fika.

På kvällen höll lillflickan en liten dansuppvisning!


När jag fyllde 50 fick jag en dag på Eskilstuna Zoo med övernattning i hennes stuga i present av Virak-kompisen med familj. Och nu var det dags – parken skulle snart ha sämre öppettider eftersom säsongen snart var slut. Så på fredagen åkte jag från jobbet några timmar tidigare, hämtade maken på vägen och så körde vi upp.

Vi var framme vid polarinnans fritidsstuga vid 20.30-snåret. Fast det visade sig att vi knackat på fel stuga – det var ett tag sedan vi var där. Men damen som öppnade guidade oss rätt, så snart var vi vid rätt hus, hos min kompis med make och lilla tösen V.

Vi blev bjudna på vin, god mat och trevligt pladder till det var dags att gå och lägga sig i hennes fina uthus. Nästa morgon knackade kompisen på dörren och kom med en bricka med nybryggt kaffe. Så vi liksom skulle hinna vakna innan frukosten inne i huset. Det var gott!

På Zooet var det massor av folk. Lillflickan V ville helst åka olika attraktioner, så hon och mamma gjorde det medan vi andra gick och tittade på djuren.

Det är en stor park med många djur så vi gick mycket och fick stärka oss med två varma korvar efter en oändligt långsam kö, innan vi åkte och tog en fika i deras lägenhet i sta'n. Lite stärkta knallade vi iväg på Världskulturfestival. På scenen dansades alla möjliga sorters danser, några lite trista, några primitiva med effektfulla, några fantastiskt vackra och några med oemotståndliga rytmer.

Detta inspirerade helt klart lillflickan, för när vi åkt hem till fritidsstugan och kvällsmaten tillagades, höll hon flera dansuppvisningar i olika kreationer för oss till tonerna från Army of Lovers.





söndag, september 20, 2015

Brunch i sta'n och en alpacka på vift.

Morgondimman ligger tät bortanför grannens.

 På väg till brunchen passerade vi någon slags kavalleriträning på Heden.
 Matte visar Taruka vägen tillbaka in i hagen.
 Fast Taruka har lite bråttom och springer för långt. Tur att vall-katten Zolly råkade vara där så Taruka fick vända tillbaka.
 Naira!
Ronja SKA ligga i husses famn. Så är det bara.

Idag bjöd svärfar på god brunch på Elite Park Aveny. Där var svågern med familj med och svärfars sambos ena son med döttrar. Så vi var ett gäng. Där fanns hur mycket mat som helst, och trots att jag sållade ordentligt så blev jag tokmätt!

Efter maten råkade vi komma förbi en skoaffär med Ecco.skor, och eftersom jag hela sommaren haft billiga dåliga skor som fötterna börjat ömma i, passade jag på att gå in där och prova ett par riktiga skor. Och förälskade mig i ett par med en gång! Storlek 38. Satt som en smäck. Och stödde och höll om min fot väl så att det var underbart att gå. De kostade en slant – men det var de väl värda!

När vi kom hem, fasligt mätta, upptäckte vi att Taruka hade lyckats rymma till fel sida stängslet. Gräset är grönare på andra sidan, och Taruka är mästare på att sticka in nosen under stängslet för att komma åt att beta där. Så knör hon in nosen mer och mer, och snart är halsen inunder staketet och sedan halva kroppen och så märker hon att hon är fast och då kastar hon sig fram och är plötligt på fel sida stängslet. Och då blir hon ju olycklig eftersom alla kompisarna är kvar i hagen!

Så Taruka rusade runt på remsan längs med vägen, men vi lyckades lotsa henne ut ur hagen där, och ut på vår grusväg. Jag gick mot grinden till hagen och Taruka gick med fint, till hon plötsligt fick bråttom och gick förbi grinden. Men där var Zolly-katten ivägen, så Taruka beslöt att vända tillbaka och då var det lätt för mig att lotsa in henne i hagen igen.

Våra stängselstolpar kryper ju upp ibland med årstidernas växlingar, men nu bankade maken i stolparna igen och fäste fast underkanterna lite mer noga i stolparna, så nu ska hon förhoppningsvis inte kunna smita mera. Djur!




lördag, september 19, 2015

Ridträning med inspiration

 När grannen är borta leker vi i deras fina paddock...

 Två ekipage.

 Lilla söta Vaenting.

 Och grannens keliga ocicat.

 Söt-föl!

Kvällsfodring


Igår kväll var vi på ridskolan, där Unn Kroghen Adalsteinsson hade clinic. Två ryttare fick rida varsin häst, vilka var väldigt olika, och få instruktioner. Unn sa mycket tänkvärt om hästträning i allmänhet och om dessa ekipage i synnerhet. Och man såg tydligt vad hon menade när hästen fick "gå fel" och "gå rätt". Hon hade bra tips på vad man gör med en häst som är för "på" och gärna hänger sig på tygeln – istället för dragkamp kan man släppa efter en millisekund, för då kan inte hästen hänga emot. Nu är ju inte våra hästar så framåt – men det kan vara bra på en del pållar på ridskolan som gärna hetsar upp sig lite ibland. Så kan man få dem lugna igen. Allt byggde på att det skulle vara harmoniskt och lätt för hästen att arbeta, även om man ställde lite krav.


Inspirerade av detta och det faktum att min pålla är friskförklarad från fånganfallet den 20 maj, så passade vi på att rida i grannens paddock. De var bortresta visste vi, så vi störde inte.

Saga är ju otränad och inte alldeles arbetsvillig, s
å jag fick ta många pauser under ridpasset. Men det blev ett hyfsat pass ändå. Sedan skötte vi våra och grannens djur. De har en väldigt kelig katt!




I förmiddags var vi och hämtade halm bortom Trollhättan, så nu kan vi göra nya bäddar i pållarnas boxar!

onsdag, september 16, 2015

Lite i hatten på jobbet...och Saga är friskförklarad!

 Idag på jobbet hade vi en liten teamaktivitet för att de två avdelningar som gått ihop ska lära känna varandra bättre. Så vi tussades ihop två och två för att göra hattar av tidningspapper. Det var rätt kul, och vi såg alla lite dumma ut i våra skapelser...men de blev väldigt olika! Här är jag i mitt teams skapelse.
 Man kan behöva vara två när man gör hattar...
 ...och det blev många olika stilar.
 Väl hemkommen fick Saga sin lilla betesstund – tillvänjning till bete pågår.
 Någon tycker gräset är grönare på andra sidan...
 Mörka moln över hemmanet.
Snart nog kom regnet – när jag stod mitt ute i hagen och inte hade en chans att komma undan.



"Nu har du ingen ursäkt att inte rida längre", sa hovslagaren igår när Saga skoddes och såg fin ut på alla fötter. Så idag blev det ett litet lösgörande ridpass i paddocken, med en oväntat mjuk häst och ett rådjur som åskådare. Sedan belönades pållan med 20 minuters bete.