lördag, januari 30, 2010

Så soligt! Så kallt! Balaklava rules!

Vår väderstation visade 20.4 minusgrader ute i morse. Burr!

Näpna Mozzy!

Is uthällt från hästarnas vattentråg, som var tämligen djupfryst idag ...

Snö, sol och Mökkvi!

Saga vill gärna hjälpa till med mockningen i ligghallen.

Det var ett smart drag, att igår när vi nattmatade hästarna, rigga fodergrinden till 6.30, så vi slapp gå upp och ut i de stygga 20.4 minusgraderna! Så vi sov länge! Mycket länge! Så skönt!

Efter stillsam lunch, kaffe och tidningsläsning med katt i knät, red vi hemmanet runt och ökade farten i bortre sommarhagen. Fick till några fantastiska tölter på Saga, trots den jobbiga skar-snön. Men det lär vara nyttigt för pållarna, de måste lyfta benen ordentligt!


Så mockade jag i ligghallen varvid pållarna visade stort intresse. De blev lite besvikna när det bara var halm i balarna matte drog fram för att fräscha upp ligghallen. De hade ju kunnat vara hö ...


Kom in frusen, rödkindad men glad. Och ikväll ska maken laga raggmunkar. Mmmm...

fredag, januari 29, 2010

Filmfestival!

Kö in till Draken var ett nytt koncept. Men det fanns en anledning.

Nattlig pålleskötsel i fullmånens sken.

Filmfestival! Då finns det vissa saker som alltid händer. Som att det är meckigt att ta sig till Drakens biograf. Hade sett ut en spårvagn som skulle passa, men när jag kom till Valands hållplats, stod det att 3an tog en annan väg pga stopp vid Vasaplatsen! Typiskt! Så jag som var ute i god tid, var plötsligt sent ute! Morr. Promenerade mot Vasaplatsen, och där stod 3an som hade haft stopp. Men så kom den igång precis då! Så jag rusade (så fort jag vågade på den isiga trottoaren) fram och hoppade på, och kom i god tid i alla fall!

En annan sak som alltid händer. Vädret beter sig avskräckande. Ju fler utsocknes som kommer till sta'n, desto värre väder, Så är det! Denna gång – isbana på hela Järntorget. Och en kall vindil i de 11 minusgraderna. Burr! Då fick man ställa sig i kö! Det har man aldrig gjort förr! Hittade några kära kompisar i kön, och snart insåg vi att vi skulle stå i den andra, kortare kön! Gynnsamt! Maken kom och vi alla släpptes in. Inne i foajén bjöds på bubbel! Och små, små osttallrikar. Gott och stilfullt och mycket trångt. Uniformerad personal rev biljetterna, och så gick vi in i salongen. Det blev musikunderhållning, invigningstal, prisutdelningar etc, innan en rolig film om ett tragiskt öde kom igång, läs mer om TUSSILAGO på denna länk!

Sedan började den väldigt långsamma fast lite charmiga filmen om José González. Jag gillar i och för sig hans musik. Han har alltid varit lite doldis. Då hände en annan sak som alltid händer – att man drabbas av akut nöd efter ett damrum. Vilket i märkligt, för i vanliga fall klarar man sig utan toabesök i flera timmar. Det är något med det där att sitta i biosalonger. Så efter filmen fick det bli en rask vända in på Draken igen. Medan kompisarna gick vidare till nåt uteställe.

Jag och maken fortsatte med två andra Filmfestival-kompisar till VIP-tältet där det skulle bjudas cocktail och Sjömagasins-delikatesser. Vi fick köa en stund till i den isande vinden, men kom in. Då hade en del av maten tagit slut! Vilket är märkligt, för vi var inte jättesena, och de vet ju hur många biljetter som sålts! Nå, vi slök vad vi kom åt, bl a hur mycket lax som helst, och det var verkligen gudomligt gott!

Såg oss om och kändisspanade på Anneli Hultén, José González, Pagrotsky och en som vi kände igen men inte kom på vem det var. Till vi insåg att han är ingen kändis, han är bara alltid på samma VIP-fester som vi! Och en tidigare chef till mig var där. Det som också alltid händer är att det är löjlig trängsel i baren, så vi gav upp relativt tidigt och åkte hem! Fast vi var ju inte färdiga med hästskötseln förrän vid 1-snåret på natten, så lite sent blev det allt ändå!

lördag, januari 23, 2010

Söt snäll Saga i strålande solsken

Svärfar har rensat lite hemma hos sig på sistone, och låtit sönerna ta vad de vill ha av sina gamla grejer. En grej är det här fina garaget som makens farfar gjort, och som det var tänkt min svåger skulle ha till sina barn. Fast det rymdes nog inte i bilen, när de var här. Hur som helst har det blivit stående här – vilket uppenbarligen Mozzy uppskattar!

Saga med bus i blick!

video

Mökkvi brukar låta sig fångas i hagen ganska lätt. Han kanske tar några steg bort. Men idag var han på bushumör! Så här gick det till när maken försökte fånga honom idag. Observera hur han väjer undan för mig i slutet! Full galopp, hit och dit, med lyftad svans. Väldig stiligt! Sicket bus! Men till slut fick maken tag i honom.

En perfekt lördag! Sov till 10-snåret då Zolly kom och var tok-kelig. Låg och drog oss länge i sängen innan vi åt lunch varpå vi noga läste tidningen till kaffet. Somnade i soffan ...

Vid 14.30 gick vi ut för att rida pållarna längs hemmanet och ute i sommarhagen. Saga var tämligen lydig. Försökte stanna men jag fick snart fart på henne och hon blev lydigare och lydigare efter hand. Fick in några fina sansade tölter på henne. Hon har en tendens att antingen vilja stå still eller ge fullt ös. Och jag vill rida fort, fast kontrollerat fort. Det går bättre och bättre och hon var riktigt lydig när vi avslutade idag! Fina lilla Saga!

Sååååååå sömnig och bortslarvade arbetskamrater

Maken behövde vara på jobbet tidigt. Så 06.30 gick jag ut och morgonfodrade pållar och brottades med motorvärmarsladden. På sistone har det lyckats komma fukt i den, så jordfelsbrytaren går, när man sätter den i bilen. Det går bra om man har sladden inomhus hela natten. Men är den ute, så funkar det inte. Så jobbigt! Behöva gå in i det mörka huset, famla sig fram och slå på strömmen igen.

Var på jobbet kl 08.00 med två arbetskamrater, och snart kom en till. Det vara bara vi fyra. En god stund. En dammsög hela kontoret, en gjorde fint i det kaotiska köket, en plockade undan prylar och jag torkade av alla ytor – så snart var allt fint igen! Dagen fortskred tämligen lugnt, och arbetskamrater dök upp efter hand, i olika status efter gårdagens fest.

Så kom Arbetskamrat U som varit nykter hela kvällen (och städat en hel del redan på festen) och berättade att han inte fått med sig arbetskamrat R hem som det var tänkt, utan Arbetskamrater A och H hade lovat att han skulle få sova hos dem. Det sista vi visste var, att en kund sett Arbetskamrat R, en smula rund under foten, sträva ensam mot Poseidon. Vi undrade, om han hade kommit till A & H? Eller sov han i en snödriva? Eller i Poseidon?

Så kom Arbetskamrat A och bekräftade att arbetskamrat R hade kommit hem till dem och sovit över. Sedan kom hennes man, arbetskamrat H, och vi frågade vad han hade gjort av arbetskamrat R. Visade sig – att han glömt honom hemma! Nå, arbetskamrat R dök upp så småningom och berättade att han vaknat 11.30 hos A och H, och känt sig som en tjuv när han smög ut ur det till synes tomma huset...

På lunch träffade jag två kompisar jag inte ser så ofta, Virak och Carotte, och Viraks lilla dotter som var ohyggligt glad hela tiden medan vi åt smarrigt på en indisk restaurang nära mitt jobb. Himla najs. Glada barn är söta! Eftermiddagen var synnerligen trög. Jag kände mig inte så bakis (tack, resorb) men sååå sömnig och fortfarande med träningsvärk efter 5 dagar med tuffa ridpass följt av en kvälls tokdansande ...

Det blev pizza till kvällsmat. Och sååå skönt att gå och lägga sig!

torsdag, januari 21, 2010

Dansande monster och en spådam

Så var det dags! Fest på jobbet för våra kunder. Facebook Live. Under dagen var förberedelserna i full gång, medan jag själv hade deadlines att hålla in i det sista. Hann precis byta om innan de första gästerna kom. När gästerna kom fick de ett laminerat pappersark där de kunde sätta sin bild och skriva sin "statusuppdatering", och ett löst ark med bilder på sig själva, som kunde delas ut till dem man ville "bli vän" med. Precis som på Facebook! Fast "analogt". Och alla ville ju bli vänner med alla!

Vi hade lite olika stationer. Bl a en där man kunde ta nya profilbilder – med en massa utstyrslar i form av stolliga peruker, fula glasögon, lösnäsor och en hiskelig monstermask! Själv hade jag en svart luddig gloria och svarta vingar större delen av festen. Av någon anledning tyckte min kompis att det passade mig ...

Vi hade också en spådam. Hon la Tarot-kort, och kom fram till saker som stämde bra på mig. Jag skulle "våga hoppa"! Hon bekräftade på något vis lite funderingar jag har om framtiden och att mina tankar är rätt. Nu tror jag egentligen inte att en kortlek kan avslöja min framtid. Men jag tror att vissa människor, med hjälp av kortlekar, kristaller etc som "verktyg", kan känna på sig saker om en. Själv har jag haft varsel ibland, och det är ju lite "out there". Så om jag kan ha varsel kan jag ju inte avfärda andras paranormala upplevelser och förmågor. Även om jag är skeptisk.

Festen var lyckad! Vi åt god catering, sjöng Singstar och tokdansade i de olika utstyrslarna vid profilbilds-stationen. Kollegan tog på sig värsta monstermasken, vilket såg otroligt dråpligt ut. Det tar på krafterna att tokdansa nu när man inte är 20 bast längre. Men kul var det!

Efter mycket vin drack jag mycket vatten och en Resorb, innan jag tog bussen hem kl 00.04. Somnade nästan på en gång bussen körde ut på 45an, och vaknade med ett ryck i Älvängen. Ville ju inte riskera att sova mig förbi min hållplats. Dåsade till Skepplanda, men höll mig sedan vaken till min hållplats. Gick av, och där stod jag i snön, mitt i natten, mitt ute på landet. Det är en fascinerande känsla. Slöt mina blå kl 02.00. Fyra och en halv timme kvar till hästarnas morgonfodring ...

söndag, januari 17, 2010

Med mildvädret kom gråheten ...

En grå dag.

Saga äter lunch och grinden testkörs. Peppar, peppar – än har den inte fallerat ... Träbiten? Den är monterad där för att förhindra häst-tugg på själva apparaten. På baksidan apparaten finns solceller – som vi vänt så den har sol nästan hela dagen! Om det nu är någon sol ... Men den klarar sig i flera månader på en laddning.

New horses in da hood – och en väldigt gul hästtransport!

När man ser Saga stå och hänga i hagen och hon plötsligt galopperar iväg i full fart, vet man att något intressant pågår. Idag gick två nya hästar på grannens mark – nya inackorderingar skulle jag tro. De sprang runt och visade upp sig och galopperade fram och tillbaka, så alla hästar i området nyfiket sprang så nära de kunde för att spana in nykomlingarna. Och vi också, då...fast vi gick stillsamt.

Vid 13-snåret träffade vi grannens T på Eyglo i ridhuset, som överenskommet. Igår råkade vi komma till ridhuset ungefär samtidigt. T föreslog att hon och jag bytte häst en stund. Och det var så kul att prova på söta lilla Eyglo! Hon var så snäll, mjuk och fin och lydig så. Töltade bra men var svårare att få ren i traven. Så var hon kanske lite konfys över att ha en annan ryttare också. En trevlig häst!

T fick minsann fart på sturiga Saga, som därmed blev lite "tillriden" på 10 minuter. Det är bra att se någon annan rida sin häst. Jag har varit ganska tuff mot Saga, men T var tuffare och mer omedelbar. Vi bytte tillbaka och jag lyckades hålla Saga framåt. Faktiskt såpass att jag fick jobba på att få stopp på henne!

Idag undrade jag om Saga skulle vara lika lyhörd. När bara jag red henne. Hon sturade någon enstaka gång under vårt ridpass, men då var jag på henne direkt. Jag inser att jag har varit både lite för snäll och lite för långsam. Men det är svårt att veta vad som är lagom. Saga gick på bra idag och vi hade bara enstaka små korta diskussioner! Hon blev svettigare än jag. Det är en bra ordning.

The Mökkvi Mysteries ...

I de kalla nätter som varit, har ju hästarnas vatten frusit i sina spänner, även inne i stallet. Mökkvi brukar inte dricka nå't, så vi har kånkat ut många spannformade isklumpar från hans box. Saga brukar slå hål på is-ytan och dricka, kan vi se varje morgon, på den olika isyte-nivåerna. Så det var märkligt när Mökkvi plösligt druckit en hel spann på natten! Och nästa natt – nästan två spänner, för vi fyllde på vid frukosten, som de får inne.

Det var också väldigt fuktigt i hans box. Men spannen har aldrig välts. Lite orolig blev man. Varför dricker han så mycket? Är han sjuk? Så kom vi till insikt. Det har blivit ett litet osynligt hål i hinken!

För några veckor sedan mötte ju en mus sitt öde i Mökkvis vattenspann. Nu har Mökkvi fått en ny liten rumskamrat ... Den här musen är så oskygg – det är den jag skrivit om förut. Han pilar över stallgolvet, prasslar i halmen och visar sig titt som tätt. Tur för honom att katterna helst är inne nu ... Förfärligt näpen är den. Men vi får kanske släppa Ronja på honom en dag ...

torsdag, januari 14, 2010

Yippie! Grinden funkar!

Vi kom hem, oroliga för att även den nya grinden skulle krångla. Men den hade löst ut! Jubel!

Och det var vackert väder idag, så solcellsbatterierna lär vara väl laddade!

onsdag, januari 13, 2010

Försvunnen Ronja och grindköp i snöskogen

Våra grindproblem tarvade drastiska åtgärder, så idag åkte vi långt ut i djupaste skogen runt Hemsjö. En man där säljer en annan sorts automatisk fodergrind, som går på solceller (!) och som han flera gånger utlovat har 100% driftsäkerhet även i kyla... Turligt nog hade han en hemma (leveranstid är annars tre veckor), så vi tingade den genast!

I sin vägbeskrivning på hemsidan varnar han för slingrig väg med branta backar och en viss nervositet infann sig, eftersom det nu även är gott om snö. Och i Hemsjö – är det ohyggligt mycket snö! När vi körde på den smala snöiga (men väl plogade) vägen var precis allt vitt! Varendaste pinne hade ett tjockt lager frost, och alla granarna hade tunga snösjok hängande på grenarna. Här och var låg ett hus inbäddat i djup snö. Så ohyggligt vackert! Nästan overkligt. Vi körde och körde och plötsligt var där en grind mitt ute i ingenstans! Vi öppnade den, körde igenom och stängde, och efter en bra bit till kom vi till en gård. Där stod en shetlandsponny!

Vi parkerade på gården och bjöds in av grindmannen. Han förevisade apparaten och hur den funkade, och visade även en skojig temperaturmätare som använder sig av infrarött. Man höll den som en pistol mot en yta, och då kunde man se temperaturen på just den ytan! Hur kul som helst! Efter köpet visade han runt oss lite, visade shettisen och en fin fjording, sitt höförråd med avfuktare och lite annat pyssel. Mysigt. Men det tar ett tag att köra hem därifrån...

Väl hemma tittade vi oroligt efter Ronja. Vi hade inte sent henne sedan tisdagsmorgonen! Och det har varit 10-16 minusgrader ute! Så gick maken ut för att leta lite och hämta in ved, och se, då dök hon upp! Helt oberörd! Det fick allt bli lite tvångsgos med matte och husse innan hon fick mat som hon kastade sig över. Så skönt att hon är välbehållen hemma!

Superhungriga som vi var fick det bli mat framför TVn, kaffe efterpå med Ronja i knät (som sig bör) och därefter monterade och programmerade jag vår nya grind medan maken gjorde i ordning stallet. Kallt var det, och mörkt, och där stod jag med borren i högsta hugg. Vi blev färdiga lagom till att det var dags att ta in hästarna. Kl 00.30 testade vi vår grind och det verkade lovande. Dags att gå till sängs. Maken med Ronja liggande i knävecket. Som sig bör!

tisdag, januari 12, 2010

Privatlektion - nästan!

Maken var krasslig i måndags, vilket får betraktas som delvis gynnsamt eftersom han kunde passa fodergrinden då. Den fjärde grinden. Den som klarat 4 real-life-test på raken under söndagen. När vi inte var där, passade den minsann på att inte lösa ut! Stupid grind!

Tur pållarna har halm i ligghallen de kan mumsa på, men oj vad hungriga de varit när vi kommit hem och grinden strejkat. De galopperar bra om de tror att man har mat ...

Så var det första ridlektionen för terminen. Min tur först. Jag kom i god tid och gjorde i ordning min häst, men bara en till av mina ridkompisar dök upp! Visade sig att alla var sjuka/bortresta etc, så det blev bara vi två! Så lyxig ridlektion! Jag fick mitt vita lilla svårtöltade sto att tölta som en gudinna, och kamraten "dansade" fram med sin häst! Hur kul som helst! Ingen trängsel i ridhuset direkt.

söndag, januari 10, 2010

Bara 10 minusgrader! Fast blåsigt ...

Mökkvi är noga med morgontoaletten

Frostfjäril. En av frostkristallerna på stalldörren ser ut som en perfekt fjäril! Tyvärr är min bild oskarp. Men ändå. Jag fascineras av alla dessa små perfekta kristaller som dräller i sådan enorm mängd på vårt hemman. Och glittrar under stjärnorna. Och vet inte om hur vackra de är!

Idag monterades de ner. De onda fodergrindarna. De som aldrig fungerade bra. De som ska returneras. Och den reparerade gamla grinden monterades. Har fungerat i två test av två. Tredje testet är på gång!

Idag red vi runt hemmanet och ökade lite sedan i "fri ridning! i snötäckta sommarhagen. Saga är sturig, men är Mökkvi därframme, springer hon minsann gärna! Och då nästan för fort! Och med lite konstiga skutt! Hon är antingen på eller av just nu, känns det som! Men hon skötte sig bra i mina avslutande horsemanship-övningar!

lördag, januari 09, 2010

Den fjärde grinden

Saga, Mökkvi och material till vår Ice-bar ...

Grindfix

video
Grindtestet - en succé!

Titeln på detta inlägg låter lite som en film med Johnny Depp – men tyvärr – han är inte med. Det handlar om klena Karos kamp mot de fryskänsliga grindarna, en kamp mellan en liten grå cell och Kung Bore.

Av våra 4 grindar är det i alla fall 1 som varit någorlunda tillförlitlig. Till i torsdags. Då blev "kläppen" som grinden ska lossna från, alldeles för slapp. Så idag försökte jag skruva isär den. Där är nämligen 4 skruvar som håller ihop den. En smal sak kan tyckas. Men – bara två skruvar lät sig skruvas upp! De andra två satt som berget. Med kassa skruvhuvuden som var för mjuka och sålunda icke gick att skruva upp! Maken borrade sålunda sönder dem, så att vi kan dela på apparaten. Med lite fix och pill såg jag att "kopplingen" mellan timern och utlösaren var för lös. Så jag drog åt den, men drog åt för hårt så allt satt jättefast! Lossade lite, och se, sedan funkade den!

Skruva ihop är inte så lätt när bara en skruv funkar. Eltejp. Jajamän, och snart hade jag en färdig timer! Tester inomhus gick bra, som filmen visar! Tjohoo!

Tomorrow? The ultimate test! Outdoors! In real life! Check in to see the thrilling outcome!

fredag, januari 08, 2010

Local chilling?

Frost på snö och dimma.

Lite småsvalt är det. Vi kan snart bygga oss en smärre Ice-bar a la IceHotel i Jukkasjärvi, av alla uthällda isklumpar från hästarnas vattenspänner. Ibland får hinkarna stå inne i hallen en stund så att isen lossnar från hinkarna. Det låter som värsta isbergskalvningen, och skrämmer katterna en smula.

Vi har tre stycken fodergrindar som verkar kylstrejka! Resårgrindarna tappar sin elasticitet, vajrarna till våra tyngder fryser fast liksom utlösaren på den mekaniska timern. De elektriska nya grindarna fortsätter men sitt irrationella beteende. Märkligt att de inte riktigt verkar vara anpassade för vinteranvändning. Det är ju då de behövs ...

Inser att värste-kylan kom ungefär när julledigheten kom – och därför har vi inte tänkt på att grindarna krånglat – för vi har ju fodrat manuellt hela ledigheten! Skönt att vi funkar i alla fall!

Stackars hungriga pållar! Men vi kan nog laga en grind så att en funkar i alla fall. Med våld, eltejp, någon köldtålig olja och hot om mera våld. Har hittat en bra pryl som verkar himskans bra, fast den är himskans dyr. Fast bättre med en dyr som funkar än 4 mindre dyra som inte funkar ...

Vi har rinnande vatten i stallet och i vår kran utanpå huset, men vattnet tvekar lite fastän vi har frostvakt på kranen i stallet och husets utekran har utkastare och ska vara "fryssäker". Vattenhon i stallet innehåller en ogenomtränglig isklump som jag anar kommer kämpa tappert fram till mars någonting...

I filmen "Day after tomorrow" finns en scen när en helikoptersoldat öppnar dörren i luften och ögonblickligen fryser ihjäl – det är lite så vi känner oss när vi ska gå till bilen på morgonen. Och måste betvinga frosten på bilens rutor. Insidorna alltså! Kupévärmare är kanske ingen dum idé trots allt...

Bortsett från problemen med allt som fryser förfärligt fast, så är detta dock mitt favvoväder! Kallt och massa snö! Så vackert! Fast det behöver ju inte vara 20 minus... 10 räcker gott. Vet att jag kände mig lite svettig häromdagen när det bara var 8 minusgrader. Värsta mildvädret!

Känner inte av "Global Warming" just här i alla fall. Inte alls, faktiskt. Men när jag tröttnar lite, tänker jag tillbaka på i somras. När det var 30 grader varmt och massa insekter plågade pållarna. Och oss. Fästingarna. Då är detta tusen gånger bättre! Om nu bara fodergrindarna kunde fungera ...

onsdag, januari 06, 2010

Balaklava rules!

Det snöar och snöar och snöar – på tvären för det mesta! (klicka för större bild - gäller alla bilderna)

Så här har Mökkvi det ...

... och så här har Mozzy det (ska nog bli katt i mitt nästa liv).

Frostmönster på fönster

Tre sötnosar i en trappa

Rånarluva rules! Notera snöhögen uppe på klockan, och ovan dörrkarmen. Detta är INNE i stallet...

Det har snöat i ett dygn nu. Och blåst en isande kall vind. Gång på gång blåser våra fotspår i snön igen. Så här är hemskt vackert! Igår avskräckte den stygga nordan från all rid-aktivitet, så vi slappade bara, och skötte stallsysslorna lite innan midnatt när det var dags att ta in kusarna. Då dök den upp! Den lilla musen! Den sprang och tillbaka på utsidan Mökkvis boxvägg men kunde inte komma in någonstans, så den gömde sig ängsligt bakom en lastpall, till den djärvt sprintade över stallgången och in mellan höbalarna. Den är ju så bedårande söt! Så liten!

Idag blåste det som sagt också. En sådan där ondskefullt isig arktisk vind som får en att frysa i själva kraniet! Kan säga att krämen jag fick av min mor i julklapp går åt som smör i solsken. Väldigt mjuk och go blir jag av den när jag kommer in rödkindad och kall. Med 13 minusgrader och vindstyrka på 5-6 sekundmeter tror jag den reella kylan blir -21 grader. Burr!

Vi var således mindre benägna att ägna oss åt ridaktiviteter idag med. Men insikten om att detta var vår sista dag i "frihet" – vi börjar jobba i morgon och får hädanefter bara tillfälle att rida i dagsljus om helgerna, ett bra tag framöver – så kände vi oss manade att gå ut. Maken tog sig i kragen och jag hängde på. Jag hade hittat min rånarluva sedan vår hundslädesvecka i fjällen 2004, och den gjorde susen mot den arktiska vinden. Så vi sadlade våra kusar, red en inspektionsrunda längs sommarhagarna och busred lite i snön i bortre sommarhagen, innan solen gick ner. Kul! Och varm var jag. Om nunan också. Balaklava rules!

Väl inne igen värmde maken på lite glögg, så avrundade vi julen framför kakelugnen med varsin katt i knät och mös i värmen.

tisdag, januari 05, 2010

Vaccinerade pållar, svärmor på besök och en liten gäst i den tredje boxen ...


Svärmor kom på besök idag med lite julklappar
– bl a sina fantastiskt goda kokoskakor – och vi åt lunch och hade trevligt. Det var alltför länge sedan vi sågs. Under tiden kom veterinären. Mökkvi låter sig ju inte lastas, men behövde vaccineras, så då kom en veterinär hit istället. Och kunde komplettera Sagas vaccination så hon är helt "klar" nu! Jag tog emot den stackars frusna veterinären som naturligtvis måste ge sprutorna med bara händer – sådär kul i 13 minusgrader. Jag skickade in henne i den lite varmare sadelkammaren så hon kunde fylla i vaccineringarna i våra hästpass utan att frysa ihjäl.

Medan jag var i stallet prasslade det rejält i den tredje boxen, där vi har lite halm förvarat. Zolly har visat stort intresse för balarna där och vi har hört prassel ett flertal gånger. Denna gång såg jag hur lite lös halm ovanpå balen rörde sig. Det prasslade. Och rörde sig. Så jag smög dit och drog undan halmen med en hästborste – och en liten mus pilade iväg in mellan balarna! Nå, den gör nog ingen skada där. Vi har ingen isolering att tugga på där och allt kraftfoder står i sadelkammaren dit de inte kan komma in. Tror jag. Hoppas jag ...

måndag, januari 04, 2010

Veliga missar och alpackaplaner

Zollybolly vågar sig ut...

Dimman tätnar ...

Röd ruta: framtida alpackastall. Grå ruta och streck: hårdgjord yta och väg till stallet.

De senaste dagarna har Zolly gång på gång stått och "bett" vid ytterdörren och velat bli utsläppt. När jag sedan öppnar dörren och den kalla luften rusar in, ryggar hon förskräckt och vill inte alls gå ut. En kort stund senare står hon där igen och "ber". Och ryggar när man öppnar dörren ... Mes-misse!

Vi gick ut i hagen med lite snabbstolpar för att markera var ett ev alpackastall ska stå. Lagom lätt att markera när marken är genomfrusen och stolparna omöjliga att få i ... Därav de oregelbundna formerna på bilden ovan. Vi kunde inte riktigt sätta stolparna där vi ville... Detta är ett första utkast, för att se vilka ytor som ska hårdgöras och dräneras och kunna beräkna kostnaderna. Fördelen är att denna del av hagen borde dräneras ändå, och det är också den som är tätast beväxt av onda alsickeklöver! Vi skulle också få en väg ner mot övergången över bäcken, istället för att behöva klafsa i lera i novemberregnen. Många flugor i en smäll med andra ord!

Alpackor behöver tillgång till skydd och fri tillgång till mat året runt. Därför kommer vi inte kunna ha dem i samma hagar som hästarna. Tänk om Mökkvi hade fri tillgång på mat! Han som blir fet bara vi funderar på att fodra honom! Men vi kommer kunna låta dem växelbeta! Och det är ju egentligen det bästa! Hålla klöver, videbuskar och annat borta, liksom elaka parasiter.

Medan vi mätte och satte stolpar kom dimman krypande ...Det kommer ofta dimtungor nerifrån älven (antar jag) och lägger sig på grannens fält. Denna gång kröp den även upp runt oss och spred ett trolskt sken över hemmanet. Lite kusligt. Men vackert.

Idag red vi i ridhuset och broddade hästarna duktigt. Jösses, vad jobbigt det är att brodda! Och då står ändå våra pållar hyfsat stilla! Så ledde vi hästarna till ridhuset i dimman och red vårt pass. Saga sturade ovanligt mycket men jag fick igång henne till slut. Envisa häst! När vi skulle gå dök T upp på söta Eyglo och vi "skvallrade" lite. Så gick vi hem och broddade av och mockade och fodrade och pysslade ...

Anmälde oss till en kurs i Camelidynamics i september – hur man umgås med kameldjur. Som t ex alpackor! Fick ett par strumpor i alpackaull i julklapp. De är sååå varma och sååå sköna! Perfekta när det nu är så svinkallt ute!

Under dagen idag var det visserligen bara 3 minusgrader varför jag, som vanligt ridklädd för 15 minusgrader, svettades som en gnu under mitt jobbiga pass med sturiga Saga. På kvällen när jag skulle åka och handla levde jag därför i villfarelsen att jag kunde klä mig lite svalare, men se, då hade temperaturen sjunkit till 13 minusgrader igen! Brr! Men jag köpte oss lite goda pizzor i Älvängen och tog med hem ... mums! Man behöver fylla på sitt späcklager så här års!

Två mörka skuggor syntes på grannens fält i natten, när vi tog in hästarna. Två rådjur, sannolikt. Jag ser många rådjursspår i snön nu. Igår skällde ett på håll. Man ser dem inte så ofta nuförtiden. Men de är uppenbarligen här!

söndag, januari 03, 2010

Full rulle mellan frukost och fika.

Snart ett offer för det stora kram-monstret (jag)!

Saga arbetar ...

... och arbetar

Vid 8.30 åts det frukost i köket och lilla E åt rejält igen. Vid 10-snåret åkte hela familjen, och barnen fick titta lite på de nyutsläppta hästarna, innan vi vinkade av dem inför deras långa färd till Gävle.

Bara att göra en omladdning inför nästa besök vid 13.30-snåret! Kompisarna med sin lilla dotter Ella skulle komma och rida. 3-åringen är en dam med mycket åsikter, och tyckte det var alltför läskigt att rida på Saga. Så hon satt där bara en kort stund, medan mamma och pappa leddes runt på hästryggen lite längre. Den lilla var betydligt mer intresserad av fikat. Och katterna som inte alls är riktigt lika välvilligt inställda till hantering som hennes egen katt Guinness ...

lördag, januari 02, 2010

Isigt på många sätt ;-)

Mökkvi och maken i solig trav.

Stiligt ekipage!

Saga och isen där jag gjorde min saltomortal ...

På ena sidan bordet ...

... och på andra sidan bordet.

Vi red runt hemmanet (ungefär) och körde lite övningar i sommarhagen. Mökkvi hade väldigt brått, så maken hade fullt sjå att hålla honom. Saga sturade, men jag lyckades få både tölt och trav ur henne efter lite övertalning.

Vid 18-snåret kom svågern med familj igen – med tre barn blir det snart full rulle! Men vi lagade kyckling med persiljesås och potatis, och det slank ner utan större problem. Lilla E, 3,5 år, får plats med löjliga mängder mat i sin mage! Hur går det till? Hon är ju så liten.

När barnen lagt sig spelade vi svägerskans Pictionary. Kul! Vi var ofina nog att vinna båda omgångarna vi spelade, trots att svägerskan bjudit på massa godis och smarriga likörer, varmed stämningen blev smått frostig ... ;-)

Det var kul att hinna umgås lite mer denna gången!


fredag, januari 01, 2010

Sömnig nyårsdag med fågelskådning från köksfönstret

Tiggva var i alla fall pigg och rask!

Väntar på frukost!

Gärdsmyg i lilla bilden, ormvråk i den stora (bilder snodda på nätet).

Jag vaknade av mig själv 9.30 och insåg att hästarnas fodergrind inte löst ut. Skulle just gå ut i det stilla snöfallet och fixa grinden när Kaneli dök upp och frågade om jag ville ta med vovven. Det ville jag ju! Så vovven gick ut med mig, pigg och glad, och ville "mullvada" i snön men den var ju stenhård av skaren!

Så småningom vaknade folk medan jag förberedde frukost – prinskorvar och omelett och maken bakade smarriga scones och lagade mängder av starkt kaffe. Medan vi satt där och frukosterade flög ormvråkar och en fasan förbi, och världens rundaste, sötaste lilla gärdsmyg hoppade omkring på verandataket. Den är ofta där, så kanske bor den i taket? Den är hur som helst alldeles förfärligt näpen!

När alla hade åkt skulle jag gå in i paddocken och glömde totalt att där är glashalt under det fina snölagret, så jag gjorde en spontan saltomortal och dröste ned på den hårda isen med höft och högerarm före! Ajajaj! Varför är is så hårt? Det lär bli vackra blåmärken av den luftfärden ...

Sedan gjorde vi inte mer än absolut nödvändigt. Ojojoj, vad lite vi gjorde! Jag är inte så värst bakis, men sömnskulden gör sig påmind gång på gång ...