Fin frenetisk fredag

Vicky och Mökkvi kliar varandra - han vet hur man charmar damerna.

Maken provar att leda båda våra pållar på en gång! Och det går ju. Fast är lite bökigt.

Det regnade när jag skulle ut till kusarna på "morgontjänst". DOOH! Det är i sådana stunder man grunnar på vad man gör ... Gav Vicky hennes kraft i boxen och gick ut till våra med lite stöd-hö och lite kraftfoder. Så kom solen fram!

Är jag en solgudinna?
De finns de som har teorier om att jag faktiskt är en sol-gudinna! Jag som hatar för mycket värme! Men det hände sig en tid att vi var ett gäng damer som åkte på uteritt en gång i månaden i säkert något år eller två. Var gång jag var med, var det uppehåll! Och en härlig aprildag då alla såg fram emot en härlig ritt, fick jag stanna hemma med en snuva. Och se - när de var längst hemifrån började det snöa ymnigt! Och det har faktiskt hänt ofta på sistone att det har regnat, men varit uppehåll just när jag ridit eller gjort något annat ute, bara för att börja igen när jag är nästan färdig och det inte gör något!

Så jag blev ofta särskilt ombedd att komma med på uteritterna. Fast kanske inte för mitt trevliga sällskaps skull... ;-)

Vacker morgon
Så tog jag ut Vicky när solen sken på som värst! Men när vi satt oss i bilen och körde iväg mot jobbet - då kom en häftig skur! Den avslutades med en vacker dubbel regnbåge och det underbara ljuset som blir när mörka moln hänger över solbelysta fält. Så fantastiskt vackert! Klår vilken klarblå himmel som helst!

Frenetisk fredag
Jobbade som en gnu idag med. Många gick tidigare idag, men jag fattade liksom inte att de gick tidigare, utan fick för mig att klockan var mer än den var - och blev ännu mera stressad! Och så småningom märkte jag att bara jag var kvar... Men jag hann med allt jag skulle. Kan ha min lediga måndag med gott samvete.

Kompisar som kliar
När vi kommit hem och mumsat i oss varsin macka gick vi ut till pållarna. Då stod Vicky och Mökkvi där och kliade varandra på manken! Så sött! Så skoj att de trivs tillsammans! K hade meddelat att hon var febrig, så vi lovade att se efter Vicky. Maken höll henne i grimskaftet medan jag kände på benen och kikade på hovarna. Allt såg ju bra ut och hon stod så snällt. Men blev lite irriterad när jag drog bort en fästing från pannan. Sedan tog vi ut våra pållar och gick en promenad. Saga såg ut som hon skulle somna när jag borstade henne, men på promenaden klev hon på bra! Grannens ena pålle gnäggade efter sin mamma - och han har ett väldigt konstigt gnägg. På vår promenad stämde Vicky in i sången - hon ville ju inte bli lämnad ensam!