torsdag, december 31, 2009

Nyårsafton med pållar på rymmen!

Söta Saga med frost i lugg och mul-hår!

Frostkristaller

Samling i soffan

Skål i stallet!

Dagens träningspass med Saga blev lite NH i sommarhagen. Vid 17-snåret tog maken in hästarna. Och det dröjde. Visade sig att jag hade glömt stänga grinden mot sommarhagen, så pållarna hade ju gått över bäcken dit ... Oups! Man kan tycka att det inte gör så mycket. Men hade de valt att gå i sommarhagen på denna sidan bäcken hade de varit fritt fram att rymma ut på vägen ... Maken räddade situationen!

Det kom lite kompisar ändå, på nyårsfest!
Fyra kompisar och en fantastiskt söt och ivrig vovve på 7 månader! Hon blev lite brydd och osäker när våra missar blev skraja och morrande burrade upp sig när hon skulle hälsa - katterna hemma gjorde ju inte så!

Vi började med en välkomstdrink, sedan blev det båtar av fådda avocados med Crème Fraîche, löjrom och lite fådd rökt lax. Därpå vildsvinsstekar (välvilligt donerade av föräldrarna i julas) med potatisgratäng och Karl-Johan-svampsås, avslutat med Glace au four. Vi åt dagen till ära på den fina "böhmiska servisen" som maken ärvt av sin farmor. Med de fina kristallglasen jag fått av min fars faster. Är det någon gång man ska använda finporslinet, så är det väl nyår! Till detta serverade vi fådda viner som visade sig passa bra med maten!

När vi satt mätta och stinna var det bara någon timme kvar till tolvslaget. Maken och jag beredde oss på en tidig sorti ned till stallet för att lugna pållarna under de värsta fyrverkerierna. Kaneli-kompisen stannade inne med vovven, för att förskona henne från fyrverkerierna. Så är det att vara djurägare. Vi andra pälsade på oss och nyårsskålade i champagne inne hos hästarna i stallet. Saga var lite på sin vakt, men de var mycket lugnare än förra året, trots att det smällde rätt bra ovanför oss.

När vi återvände in hade vovven sovit under det värsta ståhejet – hennes största trauma var att vi andra gick iväg och hon inte fick komma med! Skönt att djuren är så lugna. Har hört så mycket skräckhistorier om rädda hästar och sönderstressade vovvar på nyår. Fattar inte varför fyrverkerierna måste väsnas så! Så barnsligt!

Vi fortsatte med chips, popcorn, ostbågar etc och tjôtade in på småtimmarna. Efter hand gick folk och lade sig fast jag och Frodo blev sittande uppe som vanligt, medan maken gick ut och släppte ut hästarna i hagen. Och han dröjde. Visade sig att han också glömt stänga grinden, så när hästarna släpptes ut galopperade de kvickt iväg till andra sidan bäcken. Och busade runt och sprang iväg när maken försökte fånga in dem. Men Mökkvi gav sig snart och med honom följde Saga, så snart var de i rätt hage igen med ordentligt stängd grind ...

1 januari 2010, kl 05.30 slöt jag mina blå ...

onsdag, december 30, 2009

Mellandag

En vacker dag!

Hemman-inspektion från hästryggen.

De åkte attans tidigt, svågern med familj. Hade tänkt vinka av dem, men barnen verkade svåra nog att "samla ihop" ändå, så jag sov vidare för att inte distrahera dem i den känsliga lastningsprocessen. De hade ju en tid att passa. Nå, de kommer igen om några dagar, på hemvägen, så då får vi förhoppningsvis lite mera tid att prata.

Maken red i ridhuset medan jag red på hemmanet. Med snösulorna är det inga problem att rida i den snöiga med isfria hagen. Känns lite godsägarmässigt att inspektera hemmanet till häst! Fullmånen sken och det var allmänt vackert. Men attans kallt!

T kom ridande ner till stallet på sin söta E. Vi hade planerat uteritt denna dag, men isen gör att vägen inte känns så lockande. Men T säger att skogen är rätt OK. Det gäller ju att ta sig dit .... Vi kan ju brodda, men jag gillar ändå inte riktigt att rida på is. Och nu kan jag ju rida i sommarhagen!

tisdag, december 29, 2009

Sanering och Saga-skoning med sulor!

Zolly tyckte plötsligt att badrumsmattan var oemotståndlig!

Måne över pållarna.

I dagarna två har vi städat. Det behövdes. Mycket. Väldigt mycket. Vi ska ju få finfrämmat i dagarna som kommer! Svåger med familj från Gävle idag! Och nu får vi hela 5 gäster till nyår! Det som verkade som att ingen skulle komma! Men det är ju väldigt trevligt!

Denna morgon var jag således oroad för vår färd till hovslagaren i Nödinge, eftersom vår uppfart är fortsatt isig, trots mycket "isfritt"-salt igår. Men vårt islager är ju så tjockt ...

Men vi ställde släpet nere vid vägen och jag lastade en motvillig men lydig Saga där. Vi åkte iväg och det gick hur bra som helst. Fick vänta i en timme på kliniken. Vi förstod varför när hästen innan oss gick ut – gips på 4 hovar! Nu fick Saga äntligen sina snösulor, så nu ska hon förhoppningsvis inte få så mycket styltor längre!

Hon lät sig lastas på hemvägen också, och sprang glatt runt med Mökkvi när jag släppte henne i hagen.

Hon är lustig, Saga. Hon kan vara så egensinnig och motsträvig, men när det kniper lyder hon. Så hon har nog ett visst förtroende för matte ändå. När hon känner sig otrygg. Känns skönt. Min lilla fina Saga!

Någon gång efter 20 kom de. Svågern med familj från Gävle. Med bil. Tre trötta barn (och två trötta vuxna). Vi bjöd på lax och potatismos, och sedan gjorde svägerskan enorma mängder fruktsallad. Gott! När de övertrötta små väl varvat ner somnade de som stockar, medan mor och far höll ut lite längre. Men de skulle upp tidigt för att hinna med Stena-båten GBG-Fredrikshavn för att besöka svägerskans syster i Danmark över nyår, så svägerskan gick och lade sig, bröderna satt och pratade och jag tog in hästarna för natten.

Inte en enda snöstylta på Saga! Mökkvi däremot hade två som inte var så höga men satt som berget. Snösulor rules!

måndag, december 28, 2009

Glatt på hemmanet ...

Istappar på stallet.

Saga, is och måne.

Dumma töväder! Hela uppfarten är en enda lång isbana! Det mullrar om taket när snömassorna ramlar ner. I två dagar har vi gått med hästarna till ridhuset. Vägen är grusad, men ändå halkar de omkring en hel del. Och får snöstyltor. Saga värst förstås.

Så idag har jag oroat mig för vår färd till hovslagaren i morgon. Vägen är för isig för att man ska vilja köra med lastad häst. Får nog lasta henne nere vid vägen. Det kommer hon ju inte alls tycka är läskigt! (OBS! Ironi!)

lördag, december 26, 2009

Nästan ända hem ...

Stopp – på vår uppfart!

Månsken över hemmanet

Tasmansk djävul? Nämen, det är bara Ronja framför verandan.

Som traditionen bjuder åkte jag hem efter lunch, med förmaningar från föräldrar och syster att köra försiktigt.

Så jag satte foten i botten, blundade och bröt alla hastighetsgränser och trafikregler medan jag pratade i mobilen, söp och åt kebab under körning. Nääää, det gjorde jag ju inte! Jag körde lugnt och ansvarsfullt bakom de 4 extrema mögelhallonen på vägen mellan Hässleholm och Laholm (trots fint väglag) och sedan var det gescwhint ända till ... Älvängen. Därefter blev det snöigare och snöigare. Och vår uppfart – där låg 1 dm snö!

Maken var på herrmiddag på Tjörn och jag satte fart uppför vår lilla backe. Och det gick inte alls! Is under hjulen. Spinn, spinn. Så jag fick rädda rådjurslåret och de två vildsvinsstekarna jag fått av mor & far (så'n tur att låret rymdes i frysen ...) innan jag gav mig ut och skottade sorgfälligt i den hårda skaresnön, så att jag vingligt och slirigt kunde köra upp för backen. Månen sken så det var väldigt vackert. Och kallt ...

fredag, december 25, 2009

Skogstur i regn och tö ...

Trollastenen. När jag var liten var den i ett enda stycke, och omgiven av tät granskog och tjock mossa på marken. Nu är skogen runt om avverkad, och stenen ser lite ensam ut ...

Glada fotgängare i regnet

Det är ju sådär kul. Med regn och tö på vacker snö. Men vi lät oss inte stoppas, utan gav oss av på skogsinspektion i regnet. Blöt blev jag, men upptäckte det först när jag kommit hem och in igen. Paraplyer är mesigt! Ylleunderställ rules!

Man får väl vara nöjd. Minns inte när vi hade en vit jul i Broby sist. Kvällen avrundades med lite ost och portvin till pappsens ära – eftersom jag & pappsen gillar sådant medan syster & mor brukar vara ljumma inför sådana förslag – fast denna kväll verkade de faktiskt inte så nödbedda
...

torsdag, december 24, 2009

Jul i Broby - som traditionen bjuder

Töväder i Skåne ...

Söstra mi lagar gröten!

Liten julgran och många klappar ger trevliga proportioner ...

De långa nevöerna!

Moster med kastrull-lock!

Som traditionen bjuder varnade alla tidningar för SNÖKAOS! Och som traditionen bjuder oroade sig föräldrarna. Men när jag ensam körde ner den 23e gick det hur geschwint som helst. Inget snöfall. Bra väglag och dagsljus. De värsta incidenterna var ett mögelhallon som körde 20 km under hastighetsbegränsningen på enfiliga vägen och en ohyggligt torr degnöt på Statoil i Snapparp ...

Som traditionen bjuder lagade jag lutfisken till lördagslunchen, vi var på julbön i söta lilla Emmislövs kyrka och åt ett omfattande julbord innan den långa väntan på tomten. Många klappar och stolliga rim blev det! Som traditionen bjuder ...

tisdag, december 22, 2009

Dan före dan före ...

Snöstyltor hindrar i alla fall inte pållarna från att vid utsläppet på morgonen kasta sig ner i snön och rulla sig nogsamt!

Dukat för mini-julbord

Plasma ball with USB operated (jäpp, det stod så på kartongen - anar vi ett mindre bra översättningsprogram?). Nå, min plasmaboll som jag kopplar till USB-ingången på datorn är cool! Fast funkar förstås bara när datorn är på...

Med krånglande grindar, snöstyltsproblem och en ihärdig kyla, kändes det bra att maken skulle stanna hemma och sköta hästar, medan jag firar jul i Broby. Men det är förstås kontigt att inte ha maken med sig. Minns inte när hann INTE var med sist...

Detta föranledde en liten mini-julafton i vårt hem, med mini-julbord avrundat med julklappar och rim framför en brinnande kakelugn. Alla julklappar inslagna, rimmade och packade. Bara att fortsätta slappa med en liten whisky ... Och leka med Plasma-bollen maken gav mig!

söndag, december 20, 2009

Tomten på besök!

Barnen måste ha varit snälla och ätit sin spenat, för tomten kom med klappar! Till både stora och små!

Var är hästen i bilden (Tips - hon har ett täcke på sig)

Ännu en stressig dag - för nu skulle vi ju hinna rida innan vi åkte på julmiddag hos svärfar! Hans sambo är en virtuos i köket så allt smakade supergott, från tilltuggen till välkomstglöggen fram till efterrätten. Svågern med familj var med. Unge herr G förstår dock inte riktigt att uppskatta den goda maten. Han ville hellre skrämmas med det rysliga blinkande monstret tomten kommit med. Och det kan man ju förstå.

Så efter en trevlig kväll fick vi åka hem och ta in pållarna. Saga får ju sådana hiskeliga snöstyltor nu, som fastnar ordentligt hårt i ringskorna.

lördag, december 19, 2009

Korta dagar får man inte låta sig hejdas av

Maken hämtar Mökkvi i hagen. Sååå mycket lättare i dagsljus ...

Mökkvi och maken genom frostigt stallfönster.

Mozzy hälsar och gäspar samtidigt.

Mökkvi och mattes montage av mat-grind i mörk midvinternatt.

Mys med maken & Mozzy - glögg framför kakelugnen!

Sömniga vi tenderar ju att sova länge, vilket så här års innebär att man i princip hinner med ett ridpass innan det blir mörkt. Men vi har ju mycket att stå i utomhus. Pannlampa är bra. Med dem kan man även i nattmörker t ex montera återkomna fodergrindar, vilka vi nu hoppas ska funka. Har monterat regel-vinklar som vi hade över från stallbygget, så att inga hästar ska komma åt att tugga på grindhylsorna ...

Pannlampor duger dock ej mot midvinterkvällens köld, så sedan är det skönt att komma in och sätta sig framför kakelugnen, med missan i knät och massa god glögg!

onsdag, december 16, 2009

No more mouse in the Mökkvi wall ...

Hektiska dagar på jobbet med buggiga webbapplikationer. Morr. Men snart ska jag vara färdig med dem för denna gången.

Själva är vi lite halta och lytta. Maken går lätt stel av ryggskottsliknande tendenser, så jag får mocka. Själv håller jag på att tappa benet, vilket mest känns i trappan. Så kan det gå. Men det finns de som har det värre. T ex gästen vi hade i Mökkvis vägg ...

Ett bra tag nu har vi hört prasslande och rasslande i Mökkvis boxvägg. Katterna har visat ett stort intresse för hörnet. Det finns ingen isolering i väggen, så den sannolika musen har inte kunnat ställa till med så mycket. Men man vill ju inte ha den där. Idag fann jag den. I Mökkvis vattenspann ... Tvärdöd. Stackarn har väl försökt att dricka, ramlat i och inte kunnat ta sig upp igen.

Saga tappade en sko igår. Frågan är om det duger att be någon av våra hembesöksbenägna hovslagarkontakter att sätta dit en ny? Det är knappt två veckor till vi ska till Alekliniken och helsko om henne. Och skon hon tappade satt inte på någon av de "skadade" hovarna. Alternativet är att ta ledigt och köra henne till kliniken. Inte lämpligt. Inte kul. Och hemskt omständigt. Hmm. Ska nog ringa dem och fråga.

Fördelen är förstås att hon inte får snöstyltor på den hoven. Det får hon på de andra. Och jag kan säga att de sitter som berget i hennes ringformade skor, och är hart när omöjliga att få bort. Det får bli snösulor på vid omskoningen. De står inne nu om nätterna, pållarna. Dels pga styltorna, dels för att kunna hålla Saga i hull samtidigt som vi bantar Mökkvi. Ute blåser en arktisk vind...

måndag, december 14, 2009

Saga-lik tölt!

Stiliga söta Saga! Ibland en hemskt duktig pålla!

Det var mycket på jobbet idag. Dagen blev "kvaddad" av tusen avbrott, småkorr här, support där. Leta gamla filer där. Suck. Imorgon får det bli fokusering!

Skyndande hem vid 17.30 och svängde in på vårt just som maken var på väg till sin ridlektion för M i ridhuset. Det var min tur 45 min senare. Så jag slängde i mig lite HavreFras, gjorde i ordning pållan och gick iväg. Saga var lite seg idag men ganska lydig. Men så red M henne en vända. Det var skönt att se att hon fick driva på ordentligt också till en början. Så kom hon på ett" trick" för att få fram Saga, och när jag klev upp igen, funkade det även med mig på. Det går slarvigt uttryckt ut på att "irritera" Saga med händerna (utan att rycka i tyglarna) till hon hellre går framåt. Funkade bra denna gång, och var mycket vilsammare för mig. Det gillar jag. När Saga blir svettigare än jag. Fick till en fantastisk ökad tölt när den är som bäst!

Det blir lustiga spår i snön av Sagas ringskor. Maken har påpekat gynnsamheten i detta, ity om jag är förföljd av indianer, så kan de inte se åt vilket håll spåren går! Nu har vi inga större problem med stalkande indianer här. Vilket är tur, för man kan faktiskt se vart spåren går - framdelen på skorna är en smula rundare.

Väl hemma var både pållarna och vi medtagna och svettiga. Så de fick fick stå i boxarna med täcke på. Medan vi mölade mat framför TVn. Gynnsamt. Det är så kul när det går bra! Och roligt att se någon annan (duktig) rida ens häst!


Får snacka med "tomten" också. Visade sig att makens julklapp som jag beställt på Internet, är slut och inte går att få tag på mer! DOOH! Får leta vidare...

söndag, december 13, 2009

Sömnig söndag

Jag ser fram emot en kall vecka! Vik hädan, regn och lera – välkommen, kyla och torka!

Idag var det ganska grått trots lite tunna snöfläckar här och var. Sov till 11.30. Så går det när man går upp tidigt en lördag! Då får man ta igen hela veckans sömnskuld på en enda morgon...

Vid 14-snåret kom vi ut på vår uteritt. Träffade T som tömkörde sin söta Eyglo och vi pratade lite innan vi red vidare. Galopperade uppför branta backen. Jag var beredd på att Saga skulle bli en galopp-raket som hon kan bli när hästarna "tävlar" mot varandra, och sätta iväg som ett jehu, men jag lyckades få en fin kontrollerad och taktfast galopp! Sedan hade jag fullt sjå att lugna ner min uppspelta pålla! Men det är kul när de har roligt också!

Sedan blev det mest slapperi. Försöker ragga våra traditionella gäster till vårt traditionella nyårskalas men de är inte lika lättlockade nu när vi bor så långt bort ... ;-). Och det kan jag förstå. Det är ju en bit bort, och kanske lite jobbigt att sova över.

Känns som vi alla i vår ålder blivit väldigt bekväma och hemkära! Jag brukar inte heller vara så sugen på att lämna hemmet, men försöker så gott jag kan motarbeta detta "medelålders"-symptom. Som när jag åkte och såg Simple Minds i Solna! Åkte på alpackakurs!

Men på nyår måste vi ju vara hemma för hästarnas skull när fyrverkerierna håller på som bäst. Vi kan nog leva med att sitta och glo på varandra, om det nu bara blir vi. Han är ju söt att glo på, maken.

Mamsen blev lite olycklig när jag nämnde att maken inte kommer med till Skåne till jul. Men så är det när man har djur som måste ha mat. På sommaren kan de ju klara sig i stort sett själva någon dag eller två, men så här års finns ju inget bete att tala om och de ska ju helst ha mat var 6e timme i alla fall. Blir det jättekallt måste man ju se till att de har vatten också, som inte frusit igen. Vår gamla fodergrind, som faktiskt fortfarande funkar, är inte helt pålitlig heller, så det känns skönt att en av oss är hemma.

Särskilt Zolly, som jag tror är lite kär i husse, kommer vara väldigt nöjd med att han är hemma! Ibland sitter hon och bara tittar på honom, liksom beundrande. Hon är nog lite av en stalker tror jag.

lördag, december 12, 2009

Barnkalas i Askim

Makens nevöer fyller år i november och december, varmed svågerns familj höll kalas för dem med tjocka släkten. Eftersom kalaset började redan 13.00, fick vi gå upp tämligen tidigt, för det skulle hinnas med frukost, uteritt, hästskötsel och en snabb vända på Surte Julmarknad i det fina Glasbruksmuseet, innan vi drog till Askim.

Väl där minglade vi på den nya, fina övervåningen med glögg och småplock innan det blev god mat, massor av kakor och mängder av tårta varmed vi körde hem lätt sockerstinna!

Fick veta av svägerskan att vår gamla köledare gått bort! Att han tagit livet av sig! Känns jättekonstigt. Vi kände honom ju inte personligen direkt, men varje tisdag, då när vi gick i alla-kan-sjunga-kör (3 år tror jag vi höll på), spred han sångglädje, sångkunnande och sångvilja hos oss, säkert hundratalet glada amatörer! Och fortfarande går vi här hemma och nynnar och sjunger, ibland med texter om varandra och katterna som vi hittar på efter hand (och som inte skulle vinna några kulturpriser direkt, kanske). Ibland i stämmor, även om det händer mera sällan. Ett lite ovanligt, men fint, arv av vår körledare.

Vi fick åka hem för kvällsfodringen av hästarna och hade en lugn lördagkväll.

lördag, december 05, 2009

Hälsa och hö här hemma

En som är duktig och lastar av hö!

En som är olydig och snokar efter godsaker i vasken!

Ögontjänare är vad de är! De vet de inte får vara på några soffbord, köksbordet eller diskbänken. Men så ibland tar man dem på bar gärning! Men det är väl lite det som är charmen med katter!

I fredags stannade jag också hemma, "för säkerhets skull", för jag kände mig inte så himla dålig längre. Men efter att ha sjukanmält mig igen sov jag 6 timmar till. Så jag behövde det nog. Jag har nog sovit 12 timmar per natt sedan i tisdags. Plus några lurar framför TVn. Nu har jag betalat min sömnskuld!

Så känner jag mig piggare också! Ingen huvudvärk i fredags. Inget halsont idag! Så vi hämtade hö utanför Trollhättan och red N-rundan strax efter, och var således färdiga med hästtjänsten redan vid 13-snåret! Saga var snäll och pigg och go!

Det blev lunch och sedan klöverrensning med hagförstoring för min del, medan maken lastade in höet i stallet och snyggade upp där lite. Man får träningsvärk i själva akterspegeln vid klöverrensning. Det känns nu...

torsdag, december 03, 2009

På kant med tekniken. Och biologin. Men med lite tur i oturen.

En fluga gör ingen sommar ...

Mökkvi i frosten.

Månsken över hemmanet. OBS! Det är BARA månskenet och frosten som lyser upp bilden!

Färskfrusen persilja, anyone?

Sömnig Saga

Egentligen började det nog för några veckor sedan. Huvudvärk som kom och gick. Halsont likaså. Ovanligt trött. Och i förra veckan när både min powerpoint och skrivaren på jobbet krånglade, samtidigt som våra automatfodergrindar hemma började fallera, så var det ett faktum.

Kosmos och jag var ovänner!

I tisdags var jag ohyggligt matt i kroppen och sjukskrev mig. Så i tre dagar har jag varit orkeslös, haft huvudvärk nästan konstant, med korta inslag av halsont, rinnsnuva och hosta. I omgångar. Jag måste ha världens konstigaste flunsa!

Idag drog trilobiten ner makens väckarklocka, så timvisaren inte funkar längre. När jag skulle äta lunch såg jag att vattnet sprutade runt kranen utanför stallet! Rusade dit men kunde inte vrida av vattnet – kranen var väl fastfrusen. Fick således rusa ner i krypgrunden och stänga av vattnet till stallet där.

Å andra sidan – eftersom jag varit hemma var det lätt att ta emot sotaren som pep förbi här i tisdags. Och eftersom jag varit hemma märkte jag när de automatiska fodergrindarna inte löste ut, och kunde gå ut och fodra hästarna manuellt. Och idag var jag hemma när kranen började spruta!

Jag har kunnat gå ut och lapa den där solen som knappts synts på en månad. Njuta av den vackra frosten och allt ljus! Även nattetid! För tjockt lager frost och fullmåne, har nästan gjort nätterna ljusare än vilken novemberdag som helst. Det är märkligt hur mycket bättre man mår av att vara utomhus! Har märkt det andra gånger jag varit krasslig – uteluften gör susen! Liksom att sova oändligt mycket.

Idag har jag för första gången på en vecka inte haft huvudvärk. Lite lätt kanske. Men bara korta stunder. Och jag börjar känna energin komma tillbaka. Fortfarande lite matt. Men det går åt rätt håll.

Så var detta svininfluensa? Knappast, jag har varit för frisk för det. Kanke en kulting-influensa? Spädgris? För någon slags influensa måste det ha varit.