söndag, maj 27, 2012

Kurshelg - en helt annan kurs!

Saga – förtjänar sitt bete efter en arbetsam helg!
Alpackorna samlar sig i björkens skugga.

Släp och bil var ju redan kopplade och sadlar redan lastade sedan ridskolan-kursen, när vi vid 9.30-snåret lätt (!) lastade våra pållar och åkte på vår ridträning 10 minuter bort. Det gick faktiskt rätt bra där med idag, fastän det var hett och pållarna måste vara lite trötta efter så mycket träning!

Ibland känns det som att man går i stå med Saga,
men så får man lite tips och råd, och så kan man komma åt problemen! Insåg efter lektionen att jag inte var lika andfådd som jag brukar vara. Har jag bättre kondis? Nej, jag tror jag får fram henne bättre nu med mindre arbete!

Väl hemma såg vi bara om dem och tog oss en viloeftermiddag. Behövs efter en intensiv helg, särskilt för käre maken som fortfarande känner av sin förkylning.








lördag, maj 26, 2012

Kurshelg – ridning, ridning, ridning

video

Ridpass – sits- och balansträning.
Under natten hade ett stiligt litet hingstföl fötts! Så söt!

Lektion.

Efter frukost var det dags för ett pass med sits- och balansträning,och vår instruktör filmade oss... ujujuj. Väldigt avslöjande. Väldigt nyttigt. Ser hur fel jag sitter med armarna och joxar med händerna. Det är definitivt i armar och händer jag gör mest fel. Vi töltade först med och sedan utan stigbyglar. Tölten blir faktiskt bättre utan stigbyglar! Mina händer med! Uppenbarligen sitter jag mer rätt när det egentligen blir svårare ridning!

När vi släppt hästarna i en hage
efter passet, rullade de sig omgående och noga! Vi lämnade dem att äta sin lunch i trädens skugga och fick gå och se lilla hingstfölet som fötts under natten! Så bedårande, Och fina mamman som stöttar, lockar och håller efter honom!


Vi satte oss på läktaren en stund och tittade på de andra 3 innan vi åkte upp till huset och åt lunch. Tiden går fort! Snart var det dags för alla att sadla sina hästar. Och våra välrullande pållar tog ju sin tid att borsta rent...

Vi började träna på trärampen inne i ridhuset, och det gick mycket bättre idag! Så red vi iväg till ovalbanan. Först träna tölt två och två utan ökning på sista långsträckan där pållarna lätt blir kapplöpningshästar. Sedan ökad tölt utan övergång i galopp. Saga passar istället, men det är OK! Så avrundade vi med att maken och jag, som båda har duktiga pass-hästar, fick kappas. Mökkvi vann, men Saga höll renare gångart längre sträcka. Det är väldigt fina pållar vi har!

Lite uppspelta, både ryttare och hästar, red vi tillbaka till stallet och tog en fika innan vi åkte upp och städade och tömde stugan. Fattar inte hur fort tiden går! Vi blev ju sist att lämna, för när vi var klara i huset fick vi ju städa efter oss i stallet och lasta hästarna! Fast vår instruktör sa att det var OK om vi glömde kvar dem där...

fredag, maj 25, 2012

Kurshelg – förberedelser

Sådär – då är alla pållarnas saker med. Då ska vi bara ha in våra också...

Dukning pågår.

Det vet vi ju alla att det är karlgöra att sköta grillen! Och det gjorde han bra!

Grillat kött med toksmarrig fetaoströra och god sallad (avocado, gurka, ruccola mm). Och massor av rosévin...


Detta är tredje året i rad som vår ridgrupp går en "egen" kurs på ridskolan. Maken & jag tar med våra pållar! Så på fredagen hade vi tagit ledigt för att i lugn och ro hinna sköta alpackor och packa ihop allt inför vår bortanatt med hästarna. Man får ju ha sängkläder, necessär och ombyte till sig själv, sadlar, vojlockar, ryktdon,hjälmar och hö för 1,5 dagar till pållarna (= 6 IKEA-kassar hö...) och lite kraftfoder och spänner. Tur Volvon är stor!

Hästarna lät sig lastas ganska lätt och vi kom fram till ridskolan utan incidenter. Snart hittade vi två boxar vi kunde ha dem i, träffade våra värdar och E som skulle rida första passet med oss. Vi fick rida på ridskolans träramp inne i ridhuset! Hur kul som helst. Man hör takten fantastiskt väl och hästarna blir lite taggade på den. Först tölt och sedan pass. Saga var lite seg och jag lite obestämd, så det flöt inte på helt 100, men helt tokigt blev det inte! Vår instruktör frågade om han fick prova Saga och det fick han förstås! Himla kul att se ett proffs rida henne! Han fick inget "gratis" heller, men han vet ju hur han ska göra för att få ordning på henne! Han tyckte att hon var en sådan fin häst! Och det är hon ju. Det är ju bara matte som ska lära sig rida henne bra...

När vi ridit och sett om hästarna kunde vi sitta på läktaren och se de andra tre i gruppen träna på rampen. Intressant att titta på också – man lär sig en hel de på det.

Så åkte vi och installerade oss i ridskolans fina stuga, och förberedde mat. Det var ju en onödigt varm dag med en varm kväll så vi kunde sitta ute riktigt länge till knotten kom och bet på oss. Då gick vi in, drack vin och pratade. Himla trevligt. Några avslutade kvällen med ett dopp i deras "heitapottur". Själv avstod jag eftersom jag äntligen hade fått ned kroppen till en behaglig temperatur, och maken har varit förkyld och kände sig inte så sugen. Men vi satte oss intill med vårt vin och tittade på utsikten. Det blir ju aldrig riktigt mörkt så här års!

söndag, maj 20, 2012

På kamelen!

"Nä, vet du, nu känner jag att jag MÅSTE byta frisör!"

Karo på kamelen. INTE kanelen...men nog vinglade det!

Max lät sig ledas snällt!

En utetur blev det också för maken.

Söt är han, Max!

video

Det kan vara klurigt att kliva av...

Jag trodde det var maken som drog lite kärleksfullt i min tofs, när det visade sig vara denna killen...
... så det var ju bara att klia den dromedaren!

Elefant nära pizzerian i Kolhättan.

Kolhättan  – Svanesund.

Camelider av mera sparsam storlek köar i baren.

När maken fyllde år fick han en kamelridning av mig – så idag åkte vi vid 9-snåret iväg mot Orust till Myckleby Nedergård via Svanesund och färjan där. Vi var lite osäkra på om vi kommit rätt, till vi såg kamelerna. Och åsnorna, alpackorna, getterna och korna som också fanns där. Snart möttes vi av bonden som blev väldigt intresserad när han hörde att vi också hade alpackor. Så småningom ledde han ut den största kamelen och jag började rida. Turligt nog fanns där en trappa att gå uppför, så man kom i lagom höjd att kliva på.

Oj, så det gungade! Tur man satt väl inkilad mellan pucklarna på en slags hårt stoppad kudde som sadel. Fast jag kände mig rätt trygg – man har ju ganska bra balans efter all hästridning ändå. Jag höll mig i den främre puckeln, men den var liksom lite hängig. Det var kul! Snart var det makens tur. Och snart nog fick jag leda kamelen! Så himla stor! Även ut en vända. Ibland fick bonden hjälpa till när Max tvekade, men bonden sa att det var tydligt att jag var lite van och inte rädd, för annars hade kamelen aldrig följt mig.



Efter ridandet visade han oss runt och vi pratade förstås mycket om alpackor, och mitt i allt ihop kom en dam med några barn (någon kyrkogrupp tror jag) som fick sitta på kamelen och rida på en åsna.

Så småningom åkte vi hemåt,
åt en pizza i Kolhättan och skulle köra upp för vår uppfart, när där stod en bil! Isis-gannen var där och stängslade de remsor runt vårat som tillhör andra grannar men inte används – så Isis-grannen kan ha sina hästar där. De var väldigt flitiga i värmen! Snart har vi 5 hästar extra här hos, och intill, oss!

Efter en paus red vi F-rundan. Sagas galopp uppför långa backen var magisk – klockren takt och SNABB! Men sedan var hon otroligt flåsig. Det var ju över 20  grader idag och hon har inte fällt all vinterpäls ännu. Den var förstås bra att ha i torsdags när det bara var 8 grader och regn...




lördag, maj 19, 2012

Matte vs Mökkvi och det stora elstängselmysteriet

Rymlingen. Saga i bakgrunden ångrar nog att hon är en skötsam pålla!

En maskros låter sig inte hindras av en bänk!

Parucha åter sig väl smaka av gräset i den nya hagen ...

... men hennes fega kompisar vågar sig inte dit.

En trio söta tjejer.
video
Fjupp, fjupp, säger vi. Pronk, pronk säger de i England.

Långhelg! Behövligt efter två hektiska dagar på kontoret! På torsdagen red vi en klätterrunda medan vädret fortfarande var OK. Men efter lunch var det grått, blåsigt och regnigt, men maken manade ut mig att fixa med stängslet inför sommarbetet. Det behövs ju visserligen. Men det var kallt! Och geggigt av allt regn.Det blev dock sol så småningom, och vi öppnade grinden mellan alpackornas gamla hage och den nya. Trodde alpackorna skulle vara jättenyfikna och rusa in. Men bara Parucha vågade sig in i den nya hagen där hon mumsade sälg och gott gräs. De andra fegisarna vågade inte gå in! Nå, de tar nog mod till sig så småningom. Stolliga djur!


På fredagen jobbade maken och morgonmatade således djuren medan frugan (dvs jag!) var ledig och sov länge. När jag nyss uppstigen tittade ut genom sovrumsfönstret, var grinden till paddocken nere och en viss häst syntes inte till. Alls. Hm! Jag var inte så orolig. Våra pållar brukar bara rymma till närmsta gräsplätt. Och jag hittade honom mycket riktigt intill huset, i full färd med att agera kanttrimmer! Visserligen användbart, men eftersom han lätt lägger på sig, fick jag ta in honom i vanliga hagen igen.

Lite senare på dagen fick Saga äta gräs själv på tomten, men Mökkvi, som redan mölat gräs i flera timmar, fick vara kvar i hagen. Synnerligen orättvist tyckte han, och började rycka i grinden till hagen. Och den lossnade på bara några minuter! Men han kom bara in i paddocken och blev där distraherad av några höstrån kräsna Saga lämnat. Djur! Våra omstänglingar har föranlett nedtagning av eltrådar, så jag satte dem på plats igen så vi skulle ha elförsörjning runt om. Tanken är att tråden överst ska ha el, medan alpackastängslet ned mot marken inte ska ha det.

Men när jag skulle testa, just som maken kom hem, märkte vi att det blev el även i alpackastängslet! Utan att vi kunde förstå varför. Kunde inte hitta några gemensamma kontaktytor. Vi mätte och letade och elen tog konstiga vägar på obegripliga sätt, så vi fick ge upp och ge oss ut på en liten N-runda istället. Satte fast grinden mot hagen på ett jobbigare sätt, så inte Mökkvi ska kunna öppna. Tyvärr blir det svårare för oss också...

Idag var maken på Brännö
för att bygga förråd med brorsan, så jag fortsatte med elstängslet. Alpackastängslet låg an mot järnspetten som jordar elstängslet. När jag flyttade undan stängslet från spetten funkade allt som det skulle. Egentligen borde inte spetten ställa till det, och elen borde inte kunnat gå som den gjorde igår, men med spetten fria från stängslet, var allt som det skulle. Så nu funkar det! Nu ska det förhoppningsvis inte bli fler rymningar. Eller alltför långa halsar under nedertråden för att nå gräset där – Saga har varit halvvägs ut några gånger, och jag blir lite orolig att hon ska fastna i tråden. Men nu ska det bli stopp på sådana fasoner!


måndag, maj 14, 2012

Blåst!

Parucha och Qhichincha gillar godis!

Kachita tycker makens skor är väldigt intressanta.

Miski – alltid söt!

Parucha – alltid nyfiken!

Vi gör jobbiga saker på fritiden. Fick träningsvärk i MIDJAN! Har nog aldrig hänt förr.

Min dumb-phone. Laddar ur fort. Så varar jag inte är det inte som jag ignorerar er. Jag har bara inte fattat att den är urladdad! Stupid Phone!

Söndagens ridtur gick via isis-grannen varvid det naturligtvis blev en pratstund, innan vi fortsatte på Klätterrundan Extended Extended. Därinne i skogen skyddades vi också från en enveten blåst. Saga var pigg och framåt för ovanlighetens skull! Ville förstås välja kortaste vägen hem, men det blev bara korta diskussioner innan hon lydigt gick dit hon skulle. Om hennes lydighet kom sig av att jag slet så med henne på lördagens lektion och kanske faktiskt fick visat vem som bestämmer, eller om det kom sig av att hon fick äta gräs till lunch igår, vet jag inte. Kanske en kombination. Men detta är första gången på länge som hon varit som hon faktiskt brukat vara på uteturer!


Planen för stängling så djuren kan växelbeta hagarna är klar – nu ska vi bara göra själva stängslingen också... Igår kom två grindhål upp med riktiga alpackagrindar, upp mot huset. Så slipper man gå den långa vägen via stallet var gång man ska in i hagen. Ingen alpacka smet fastän ett stort hål var öppet länge och väl i staketet. De tyckte nog vi var stökiga som bankade i stängselstolpar och hamrade och hade oss, så de höll sig undan.


Idag blåser det rejält och regnar och är läbbigt. En toppendag för att sitta inne och sortera ull!

lördag, maj 12, 2012

Kinkiga tjejer

Kachita vilar...
...och Miski likaså!

Killar som chillar.

Stilton stretchar!

Alpackor som slappar.

Jag fick igång Saga på vår ridlektion idag, men jösses vad jag fick kämpa och vad enveten hon är. Fick ur henne 2 galoppsprång i paddocken. Det brukar inte vara problem ute – men att galoppera i paddock – det går nästan inte. Men hon travade fort! 


Men även om jag fick kämpa så lyckades jag ju faktiskt få fram henne. När hon blir "normal" igen kan jag således hoppas på bättre flyt. Eftersom jag ställer högre krav nu har hon börjat protestera mer! Bara jag går vinnande ur den striden så kommer vi in i en ny fas! Och jag kommer att vinna!

Helt utmattad fick vi gå mjölksyran ur benen hon och jag efter lektionen, innan vi lastade båda hästarna, helt problemfritt!

Saga är ju segare än någonsin och än så har inte ökat kraftfoder eller B-vitamin hjälpt, men det tar kanske ett tag (har bara hållit på en vecka). Nu vänjer vi dessutom över dem från hösilaget till vårt torra hö. Det är nog inte lika smarrigt, så min tunna häst äter inte upp! Men jag har lite försiktigt börjat låta henne beta frodigt gräs en stund var dag. Förhoppningsvis ska det hjälpa.
Hon fäller ju fortfarande tokmycket, vilket tär på henne! Hon borde vara naken snart...Längtar till pälssättningen är klar! Ev är hon brunstig också – då kan de bli extra sturiga. 

Några som uppenbarligen har "hormonhumör" är våra tre dräktiga alpackor! Så här en månad innan nedkomst är de riktigt spottiga och sura mot varandra och fölen. Det är ju helt normalt, men det blir ju trevligare sedan när de fått sina föl och blir sina vanliga positiva jag igen. Så snart går vi i väntans tider! 15 juni är beräknad nedkomst, men alpackor brukar inte vara så precisa på den punkten... Så spännande!







söndag, maj 06, 2012

Ardennerridning!

Carovill. Stor. Söt. Stark.
Maken och Amiralen

Liten näpen!

Ibland gör vi jobbiga saker på vår fritid. Som att stängsla.

Arbetskamraten hade föreslagit en turridning på Ardenner-hästar, och det blev ju maken & jag nyfikna på, så på söndagen hämtade vi upp arbetskamraten L i Kungälv och körde bort mot ett ställe i Svartedalen. 


Vi borstade de tokstora pållarna och jag kratsade även hovarna. men i en hov satt joxet så hårt att jag inte lyckades bända loss det, eftersom pållen vilade sin tunga, tunga hov i min hand utan att hjälpa till alls med att hålla den uppe. Så stalltjejen fick göra det ;-). Jag förstår de hovslagare som inte vill jobba med stora tunga arbetshästar...


En mycket glad och trevlig tjej red ut med oss upp och ned på branta leriga stigar upp i skogen. Jösses vad tungt hästarna går! Nu var de ju mycket "turrridningshästar" som har ovanor för sig som att försöka stanna och beta, gnubba sig mot en och i stort ta sig friheter, men de var stabila och trygga och aldrig elaka. Men vi hade fullt sjå! Min häst lyckades jag avhålla från att beta under själva ridningen, men när jag avklarat min första galopp på det stora djuret (jösses vad jag for upp och ned i sadeln!) väntade jag med arbetskamraten på en äng, medan maken fick hjälp att få sin häst i galopp. Och det gick bra! Trodde faktiskt hästarna skulle vara hetare. När vi väntade på ängen – DÅ ryckte pålle ner huvudet för att äta. Och jag hade inte mycket att sätta emot... 800 kg häst!


Efter turen fick vi god fika! Det var kul att prova, men jag känner att jag föredrar de små nätta, hälften så tunga, femväxlade islandshästarna! Och så inser jag att min pålla är rätt väluppfostrad ändå.


I kvällningen stängslade vi i stort sett färdigt utsidan av hagen denna sidan bäcken. Då får man sträcka stängslet med bilen, lagom hårt för att det ska bli sträckt och lagom löst så att man inte råkar dra med sig någon hörnstolpe,,, Men det blev bra till slut!

lördag, maj 05, 2012

Lördag med lite ös

Efter ridturen fick pållarna lite gräs. Man kan bara släppa dem i trädgården. De går bara till närmsta gräsplätt.

 Kachita!

 Sötnosar!

 Packorna hoppas att husse bjuder på godis!

Påskliljor är tydligen inte goda. Och tur är väl det!


För första gången på länge red vi "den snabba turen" med mycket tölt-, trav- och galopp-sträckor. Det blev visst lite oplanerad pass också! På en sådan tur blir Saga mer taggad, men hon orkar inte riktigt som vanligt. Ska börja ge mer kraftfoder och B-vitamin så kanske hon piggnar till och orkar. Hon har faktiskt tappat en smula i hull... vilket kan bero på pälsfällning/sättning. Hon fäller fortfarande otroliga mängder.

fredag, maj 04, 2012

Klippdags!

 "Vad sägs om min nya look?"

 Kachita funderar på vad som hände med hennes ull!

 Miski kan tänka sig en godisbit.

 Miski – blev ju alldeles liten och mörk!

Parucha – kalufsen hade tovat sig så hon fick bli snaggad. Med sina framträdande undertänder ser hon just nu ut som den onda "djävulsalpackan". Men hon är snäll! Och matglad!

Qhichincha – nu SYNS det att hon är dräktig!

På torsdagskvällen var vi på vårt årliga Vägföreningsmöte, då jag blev sekreterare! (Vet inte om det var smart att gå med på det, men alla får ju dra sitt strå till stacken.) Och Vägföreningens kräftfest kommer att gå av stapeln här hos oss den 25 augusti! Efter lite trevligt snack och den traditionella smarriga smörgåstårtan, gick vi hem för att skötta djuren och göra i ordning inför att våra alpackaklippare P & T skulle komma. Strax ringde P och meddelade att de nog skulle komma ca 22.30 – men de kom 23.15 – inte lätt att köra med alla vägbyggen häruppe!

De såg trötta ut efter att ha kört från Simrishamn i arla morgonstund och hit, och klippt inte mindre än 26 (!) alpackor på vägen! Vi åt lite mackor tillsammans innan vi lämnade dem på nedervåningen att duscha och hämta sig och SOVA! Alpackorna var redan inne i hästarnas boxar. De får inte vara blöta när de ska klippas nämligen.



Tidigt på fredagsmorgonen åt vi frukost innan vi gick ut. P & T klippte varsamt alpackorna. De flesta höll sig ganska lugna, bara Sawila spottade rejält. Fölen var väldigt lugna. Det var skönt. Knappt två timmar senare hade vi en massa ull och 5 väldigt taniga alpackor...

Det första de gjorde när de blev utsläppta, var att rulla sig grundligt i gruset!

Vi åkte till jobbet – men det var svårt att slita sig från våra nysnaggade sötnosar!