onsdag, maj 29, 2013

Väntan, längtan och förväntan

 Mökkvi och Saga hjälper gärna till i trädgården.
 Nya grindar! Och därmed 7 stora fållor istället för 5 små. Än så länge kan därmed var och en äta sitt kraftfoder ifred.
Söta Tamya! (Och syrran i bakgrunden)

Nu väntar vi oroligt på de slutliga svaren på varför Miski dog. Vi har fått besked om att det var problem i levern och att det inte hade gått att rädda henne. Men vi väntar på slutliga svar från patologiproven som förhoppningsvis kan ge en vink om vad orsakade problemen i levern. Så att vi vet om de andra alpackorna kan drabbas.

Vi är nu väldigt uppmärksamma på de andra alpackorna, men alla verkar ju må bra. Vi ser hur det rör sig i magarna på de tre dräktiga stona och hoppas att de får friska fina föl här i sommar. Parucha ser ut att kunna leverera vilken dag som helst! Där är full aktivitet i magen!

Jag har distraherat mig från tankarna medelst ombyggnad av våra undersökningsfållor, så det blir prydligare, rymligare och fler fållor, jag stängslar in trädgården så pållarna ska kunna beta där och grunnar på olika dräneringslösningar för att slippa problem med svampangripna hovar och alpackor med hudproblem på fötterna (som turligt nog gått över nu!).

Det är dyrt med dränering. Och vi är inte gjorda av pengar. Men måste nog göras. Tänk om man kunde vinna någon miljon på lotteri!

I måndags red maken och jag i ridhuset! Första gången jag satt på Saga på ett halvår! Jag var lite nervös att hon skulle vara rodeohäst, därav premiärturen i ridhuset. Men hon var som vanligt! 

Jag får ju bara skritta henne, men jag tränade tempoväxlingar i skritt, sidvärtsrörelser och voltarbete. Jag trodde hon skulle vara stel, men hon var hur mjuk som helst! Det är en viss känsla att sitta på min fina Saga! Något i hennes rörelser och i hennes balans!



söndag, maj 26, 2013

Ingen mera Miski.


Fredags kväll. Miski går självmant och äter hö och matte blir så lycklig!
Miski provade också på betet när hon blev störd av Tamya.
Kakan & Kolan håller utkik efter Zolly.

En pratstund hos grannen när man trodde allt skulle gå bra.
Vår käraste lilla Miski. Som vi miste lördagen den 25 maj.

I torsdags eftermiddags började Miski bli slö och dra sig undan de andra. Hon slutade äta och dricka, bara låg, och frös alldeles väldigt vid 4-snåret på morgonen. Temperaturen var 35 grader! Så på fredagsmorgonen ringde jag veterinären, som kom vid lunchtid. Då var det väldigt tyst på ena sidan magen. Miski fick värmande dropp, kramplösande och smärtstillande, och under eftermiddagen blev hon bättre och bättre. Hela tiden låg hon under hästäcken vi vikt flera gånger så hon skulle hålla värmen.

Framåt kvällen reste hon sig självmant och både åt och betade lite, och hade fått upp kroppsvärmen till 37,1. När jag skulle ge henne vätskeersättning försökte hon komma undan – ett bra tecken på att hon frisknat till! Allt verkade gå åt rätt håll!

På lördagsmorgonen när jag tittade ut låg hon med de andra ute i solen och jag tänkte att allt var bra igen. Men när vi tempade henne var hon nere på 34 grader och ville inte alls röra sig!

Veterinären kom och noterade att vi nog inte skulle kunna rädda henne. Då var hon nere i 33.8 i temp och våmmen helt tyst. Vi försökte med massa filtar och värmeflaskor, men två timmar senare såg hon sämre ut. Jag ringde veterinären igen för att komma och ta bort Miski, men Miski dog själv strax efter det samtalet.

Vi tog avsked av henne därinne i boxen. Det kändes så overkligt och så otroligt sorgligt! Sedan åkte vi till Skara och lämnade kroppen där för obduktion, så vi får veta vad det var. Det gav oss något att göra, men det var ingen musik i bilen, bara vi två så tysta som aldrig förr, och vår kära lilla Miski på ett hästtäcke i bakluckan.

Den preliminära teorin är att hon hade någon slags gaskolik på fredagen som symtom på något som redan pågick. Vi får se vad de kommer fram till i obduktionen.

Miski HAR varit slö tidvis innan under någon månad, men bara någon till några timmar i taget. Just som man tänkt att nåt nog är fel har hon piggnat till och varit som vanligt igen!

Idag har vi pysslat på gården och sysselsatt oss, men hela tiden med sorg i hjärtat. Vi saknar vår Miski så. Vår fina lilla bruna alpacka som var så otroligt snäll! 

måndag, maj 20, 2013

Hos hovslagaren

Hos hovslagaren.
Hovslagarens hund. En kelig, jättesnäll rottweiler/rhodesian ridgeback. Lite blyg i början, men fann snart att vi gärna kliade honom. Och då blev vi lite kompisar.
Mökkvi hänger gärna med underläppen. Skönt att pållarna är så avspända hos veterinär och hovslagare.
I tider då det kommer larmrapporter om att de naturliga pollinerarna som humlor och bin börjar försvinna, känns det bra att de verkar trivas hos oss!
Sötnosar!

Svalbo med småttingar.

Skatorna som försökte bygga bo i stallet taknock verkar ha gett upp nu. Men i svalornas bo ovan våra sovrumsfönster kvittras det – där finns helt klart ungar. Men det gör inget. De smutsar inte ner så mycket och de kuttrar gulligt.

Idag var vi på kliniken med pållarna. Veterinären kollade hur de rörde sig. Och de rörde sig bra! Mökkvi är nu friskförklarad i hovarna och maken får börja rida Mökkvi i alla gångarter, även om speedpasslöp kanske inte är att rekommendera. Sagas hovar är också friska, men en hov behöver växa ut mer. Så det blir fortsatt promenader och kanske någon enstaka stillsam ridtur på snällt underlag.

Nu har vi stängslat färdigt vår "runway" till alpackorna! Så nu ska deras vinterhage bli första vårhagen för hästarna, medan alpackorna betar av den hage hästarna ska gå i sedan. Nu kan vi börja praktisera växelbete på riktigt och därmed minska på parasittryck och lömska mikroorganismer! Och betet blir lagom för pållarna från början!

lördag, maj 18, 2013

Varma dagar

 Det är väldigt slappt i alpackahagen nu...
Kakan var tvungen att tokslappa medan hon väntade på att de andra skulle äta färdigt.
...mandelblom, kattfot (Zolly) och blå viol.
Maken brukar jorden.


Sagis på promenad. Tur det fläktar skönt.
Vår! Fast egentligen är det ju sommar...

Dagen för alpackaklippningen var det plötsligt bara 6-10 plusgrader. Några dagar senare blir det värmebölja med 26 grader! Och allt kommer på en gång! Alla vårblommor som vitsippor, mandelblom och violer samtidigt som somriga maskrosor. Björkens löv gick från musöron till fullt utslagna på bara några dagar! Insekterna verkar inte riktigt ha hängt med. Det är vi glada för. Styngflygor, bromsar och hästflugor klarar vi oss utan.

fredag, maj 17, 2013

Piprensare som duschar

 Kakan utövar morgongympa?
 Tamya undrar om hon får hänga med oss nu när morsan spottar på och jagar bort henne.
 Tar man fram slangen så kommer de och ställer sig i strålen.
 Parucha. Tamyas mamma. Grinig. En månad kvar till fölning!
 Trängsel i baren.
Kaka i motljus.

video

Miski lägger sig gärna med rumpan mot vattenstrålen och låter sig blötas ned. Fast nu kom Parucha och petade och störde.

tisdag, maj 14, 2013

Från garn till glamour!

Skatbo med förhinder.
Kakan (t h). Mest öron kvar!
Miski fick täcke på sig. Hon har blivit av med mest ull, så det är klart att hon fryser lite i hagelskurar och blåst.
Systrarna och Qhichincha.
Saga och Affe
Margeritha on the rocks med blodgrape

Redan på förmiddagen var jag ute i stallet och städade undan pinnar från skatornas bobyggeförsök. Kampen fortsätter. Maken har proppat igen gavlarna i stall-taknocken med IKEA-påsar, så nu försöker skatorna bygga bo i mitten av taket. Det går inte så bra. Huvuddelen av pinnarna ramlar ned på golvet, så varje dag städar vi ur ett 20-tal pinnar. Kan de inte ge upp snart?

Så mockade jag och mätte upp hö. En plötslig hagelskur fick alpackorna att rusa in i stallet och stackars Miski frös, så hon fick täcke på sig.

Vid 13-snåret mötte jag kompisen och kompisens kompis på Repslagarmuseet i Älvängen, som ju gjort tågvirket tilll bl a Ostindiefararen. Vi fick oss en guidad tur och se hur de slog rep med hjälp av en stor maskin, med en förfärlig massa kugghjul, på en räls. Det var intressant! Vi fick se hur man bereder lin och se prover på olika fiber som de gör garn och rep av.

Sedan åkte vi hem till oss och beskådade våra nyklippta alpackor! De är lite på sin vakt nu, märker jag, sedan gårdagens incident. Och, tror jag, så lockar deras kraftfoder inte lika mycket nu när det finns gott gräs i hagen.

Solen hade kommit fram medan vi var på muséet, så jag kunde ta av Miski täcket, och vi behövde inte använda de täcken
, nu i rätt storlek, som kompisen passat på att köpa på hitvägen. Kanske därför det blev sol...


Vi fikade, kompisens kompis åkte och jag och kompisen promenerade Saga och Mökkvi. På vår utfart mötte vi grannens tös som red deras fina Affe, så Saga och han fick nosa lite på varandra. Så sött!


Efter promenaden fick jag skjuts in till sta'n och månadens Cocktail Hour, och träffade lite trevligt folk där! På hemvägen mötte jag maken som varit på ridskolan, på ICA i Älvängen och vi kunde köpa oss lite grillad kyckling och lite annat gott...

 


måndag, maj 13, 2013

Klippningsdags!

Killar i väntan på klipparna.
Klipparen friserade alpackorna väldigt varsamt och fint, medan den andre såg över klorna.
Kolan – bara en tredjedel kvar.
Miski. Oj så liten hon var!
Piprensare-figurer...
Qhichincha verkar gilla att vara nyklippt.
Lilla Tamya – numera utan polisonger.


Alpackorna var ju lite missnöjda från början. Vi hade stängt in dem i deras ligghall sedan ett dygn för att de säkert skulle vara torra när klipparna kom. Om vintrarna är de gärna en dygn i ligghallen alldeles frivilligt, men så här års lockar den späda gräset i hagarna...


Sedan flyttade vi in dem till hästarnas boxar inne i stallet, 4 i varje box. Då anade de oråd och hummade oroat. De två klipparna kom på utsatt tid, och snart var vi igång. Klipparen från Nya Zeeland instruerade maken och mig så att vi snabbt skulle kunna hjälpa till att få ut/in alpackor, plocka undan sadelullen och att fixera alpackan under klippningen, samt sopa stallgången mellan klippningarna. Tror vi fick godkänt. Tog nog 1,5 timme att klippa alla 8 alpackor! Och då blev de ändå väl klippta och varsamt behandlade! Så vi var nog ett fungerande team!

När de åkt sin väg blev det tyvärr kallare väder med regn och blåst. Vi har hundtäcke som passar de vuxna, men insåg att vi inte hade täcken som passade de små. Föltäckena är för små och ett vuxentäcke fladdrar för mycket, så de blir oroliga. Som tur var hade de vett på att gå in i ligghallen där vi hade lagt ut ett tjockt extralager halm så de skulle kunna ligga varmt och mjukt.

Men lite skönt tyckte de nog ändå att det var att bli klippta. Sedan dess har fjolårsfölen busat och skuttat mer än vanligt. 


söndag, maj 12, 2013

Alpackasafari

Alpackasafari.
Läckerheter på grillen!
 
Små alpackafans.
 
Alpackafölsstädning.

"Because we're worth it".
50 shades of green.

I säkert ett och ett halvt år har vi i ridgruppen på tisdagar, och våra ridlärare, pratat om att de ska få komma och titta på våra alpackor. Så för någon månad sedan gjorde jag slag i saken och bjöd in dem. Några ville ta med sig hela familjen, så vi blev rätt många. Många av barnen var små men verkade tycka det var väldigt spännande och kul med alpackorna. Och det verkade förstås de vuxna också tycka!

När alla hade spanat färdigt
på alpackorna, tog vi in djuren i ligghallen. Vädret är opålitligt och de måste vara torra i morgon när de klipps. Alpackorna är lite missnöjda med detta, för de vill beta grönt gräs i hagen. Men så är det.


Efter alpackaspaning och hästpåhälsning serverade vi salladsbuffé i stallet, och de som ville kunde grilla medhavd mat. Det var trevligt att ha dem här! 

När de åkt började vi förbereda för morgondagens klippning. Vi plockade fram påsar till ull och ullprover, och klippte till lagoma fiberdukar att lägga fölullarna på. Stallgången borstades minutiöst, och alpackorna är inne i sin ligghall, i skydd från eventuella regn.

Det blev uppehåll i dag med när vi hade besök! Tack, vädergudar!

lördag, maj 11, 2013

Ombytligt väder

Kachita & Kakaw bryr sig föga om dubbla regnbågar.
Kolan!
Miski!

Parucha är sömnig...
... under en hotfull himmel.
Qhichincha!

Väderprognoserna på yr.no, SMHI och Klart.se har gått isär ganska bra på sistone. Så när jag läst dem, har jag valt att tro på den bästa för dagen. Och det verkar funka! I torsdags blev ju vädret helt OK för en utegrillningsdag! Nu hoppas vi bara på detsamma imorgon...