lördag, oktober 31, 2009

Stollig Saga och stängsling i månens sken

Mozzy sliter inte ut sig ...
Solglöd på Saga

Zollybolly

Den bästa stunden

Mörkret faller ...

Planen var att hinna med en uteritt, eftersom vi bara jobbade halvdag igår. Vi skulle bara göra lite ärenden. Äta lunch när vi kom hem. Eftersom min mat&sovklocka redan ringt, fick jag ta mig en stödkorv. Jag var ju så himla hungrig! Kunde inte vänta! Så jag brände mig på tungan... DOOH. Varför gör de varmkorvarna så himla heta?!

Vi åkte och satte ett ljus
på makens farmors grav vid Lundby gamla kyrka. Det är fint där. Solen sken och där var mycket folk. Så åkte vi och köpte en "rullebör" på Biltema, vilket tog sin lilla tid för den var uppenbarligen inte helt lättåtkomlig på deras lager. Åkte hem och insåg att tiden rusat ifrån oss. Vi skulle inte hinna med någon lunch och uteritt innan det var dags att hämta halm! Så vi nöjde oss med lunch. Äta bör man!

Vi åkte mot Trollhättan vid 17-snåret
och redan då var det tämligen mörkt. Körde av 45an för tidigt och kom lite fel innan vi kom på rätt väg igen. På småvägarna. På vischan. I beckmörkret. Med släp. För man känner inte igen sig när det är så mörkt! Men vi kom fram och lastade 470 kilo halm och pratade lite med bonden innan vi åkte hem igen och skötte om hästarna. Vi var trötta och mörkret förbjöd en uteritt, så pållarna kom undan med kel och "godis" (lusern). De verkade helt nöjda med detta ...

Idag strålade solen så vi red N-rundan. Stannade vid ridhuset för att boka lektion till maken imorgon, och fick tillfälle att prata med grannarna där. Red vidare och mötte isis-grannens tös på deras fina skäck. Mökkvi och stoet nosade på varandra, och såg förfärligt söta ut, till Mökkvi skriade till. De fick nosa lite till innan vi red vidare och tjinxade på isisgrannarna som bygger ett vindskjul. Saga var pigg och glad! Jag undvek branta backen men maken galopperade upp där, och träffade ännu en granne på vägen hem igen. En trevlig och social ridtur med andra ord!

Mökkvi fick stå i paddocken och banta och Saga stå på kullen invid. Båda pållarna tittade oerhört intresserat när fåren som gått borta på fälten man ser från köket, samlades ihop av ägaren och hans arbetsvilliga vallhund. När jag sedan lagade en sen lunch hörde jag Saga frusta där ute. Och galoppera omkring! Upp och ner för kullen, i full fart, och jag bävade för att hon inte skulle hinna stanna för tråden. Men det gjorde hon! Jag gick ut för att se om där var nå'n älg eller något, men såg inget misstänkt. Hon är en stollig pålla. Men såg himla stilig ut där hon galopperade med lyftad svans och kraftfulla språng uppför kullen. Bromsspåren nedanför är inte lika snygga ...

Vid 17-snåret gick vi ut igen, men då hade ju mörkret fallit. Maken skruvade ihop nya skottkärran inne i stallet, medan jag stängslade! För fullmånen sken så det gick helt utan problem! Tack, fullmåne! Vi måste förbereda vinterhagen nu - nästa helg tänkte vi släppa dem där.

tisdag, oktober 27, 2009

Hästtjänst i halvmånens sken.

Halvmåne! Notera dimbanken ovanför stalltaket ...

Somnade på bussen hem
men vaknade turligt nog i tid för att stiga av. Vore jobbigt att vakna i Vänersborg. Väl hemma red jag cavaletti (över stolpar som ligger på marken) i paddocken med Saga. Veterinären säger ju att vi ska träna mycket sådant. Nu har vi ju inga riktiga hinder och bommar här hemma, utan brukar använda stängselstolpar. Men idag ville jag bygga små hinder, så jag la två hoptejpade vägverket-pinnar på två tegelstenar på högkant. Hon rev hyfsat ofta, Sagis, så jag avrundade med att stiga av och leda henne över, så jag lätt kunde lägga upp dem igen. Men det gick rätt bra ändå.

Igår när vi ridit i ridhuset svettades jag som en gnu. Då var det 9 plusgrader! Idag när jag red var det minus 2! ... Fast det var jag ju klädd för. Igår med ...
Blev nästan påflugen av en fladdermus igår. Idag syntes den inte till.

Maken kom hem just som jag förstorat hagen i månens sken, med Saga som ivrig spekulant på nytt åtkomligt gräs. Jag avrundade mina sysslor under den klara stjärnhimlen, medan stora dimtungor letade sig fram i dalen och gässen hördes flyga över himlen.

Elden sprakar i kakelugnen, och snart ska vi sätta oss med vår lasagna framför TVn. Kanske kommer en katt och lägger sig i knät ...

söndag, oktober 25, 2009

Alla dessa stolliga djur

De lever ett stressigt liv ...


Pigg pålla!

I måndags och onsdags var det jobb. I torsdags trevligt cocktailparty på Soho med branschfolk, gratis drinkar och smarriga men små snittar, som framtvingade inköp av seriös ost&baconburgare i korvmojen vid Eggers, innan hemfärd på bussen. Sålunda red jag min pålla enbart på tisdagen. Maken har sett om henne de andra dagarna. Detta föranleder pigg häst! Vilket får tas positivt, för det tyder även på en frisk häst utan hovproblem!

Men lite störig är hon! Nipprig och skuttig, ofokuserad. Så i fredags fick matte visa var skåpet ska stå med lite NH i paddocken. Hon var otroligt tramsig och såg "spöken" men jag fick henne att lugna sig och lyssna, även om hon lätt tappade fokus. Tur man har sin NH. Det funkar faktiskt, fastän vi tränar för lite (lite blir det ju i den dagliga hanteringen, men vissa saker borde vi träna mera fokuserat).

Nu är det söndag och två N-rundor senare. Hon har varit cool ute i alla fall. Men har faktiskt varit ovanligt pigg och nipprig de senaste två veckorna. Vet inte vad som tagit åt henne! Men hon är ju snäll! Vi gjorde en avvikare från N-rundan idag, upp på en smal och krånglig stig, men hon klev på utan att tveka. Säker på hoven som en bergsget är hon! Fastän det är lerigt och blött!

Katterna har slumrat större delen av dagen, en naturlig följd av det envisa regnandet. De sliter inte ut sig, det gör de inte. De senaste veckorna har dock Ronja varit ovanligt tjatig. Hon har mat. Hon har vatten. Hon vill inte ut. Men tjatar ändå. Är nog mest kelsjuk. Precis som Zollybolly. Hon brukar bara ligga hos husse när vi ser på TV eller sitter vid våra datorer. Men i veckan har hon legat i mitt knä flera gånger. Väckt mig en morgon med tvångs-kel och idag när jag satt i paddocken och hängde med hästarna medan de åt sin lucern, hoppade hon först upp i mitt knä och var tok-kelig. Hoppade ner bara för att hoppa upp på min rygg, där jag satt framåtlutad! Hon trampade runt lite. Sedan såg jag på vår skugga att hon satt där och tvättade framtassen!

Och nej, vi har inte köpt någon alpacka. Men vi vill!
Alpackor ska ha tillgång till stall/vindskydd året runt. Så vi behöver bygga ett eget stall till dem. Hårdgöra markytor. Ha annat stängsel än till hästarna. Lösningar för el och vatten. Det är inget man svänger ihop på en eftermiddag. För ska vi ha dem, ska de bo bra! Så det tarvar lite planering! Det blir nog alpackor en dag. Men det kan ta ett tag.

lördag, oktober 17, 2009

Alpackor!

Nyfikna blickar mötte oss när vi kom!

Alpackor på alpackakurs ...de verkar lyssna lika uppmärksamt som vi!

Söta killar

Två sorters alpackor, en huacaya och en suri
(de senare har typ dreadlocks i pälsen - när de är oklippta)

Även alpackor kan bli sömniga!

Söta surin

Stohagen

Efter en god frukost på Statoil (!) åkte vi till vår kurs. Möttes av vår värd och ett rejält gäng alpackablickar! Snart nog var alla 9 kursdeltagarna samlade och medan vi fikade presenterade vi oss alla, och sedan fick vi en teoretisk grundkurs i alpackahållning. Det verkar ganska enkelt, men tänderna bör slipas, klorna måste klippas och ullen klippas en gång om året! De måste få D-vitaminsprutor om vintern, detta för att den ultravioletta solstrålningen här är mycket, mycket lägre än i Anderna! Nu gick ju vår kursledare igenom alla problem som kan uppstå, så då kan det ju verka besvärligt. Själv känner jag att vi kommer få ett stort stöd om vi köper alpackor av dem! Det verkar faktiskt himla lätt! Sugen blir man ...

Vi fick se och känna på ull från olika alpackor och bedöma hur pass fin den var. Den finaste ullen var alldeles sanslöst mjuk!

Lunchen intogs i deras charmiga kök vid öppen spis. Tomatsoppa til förrätt! Jag som inte gillar tomater! Var ju tvungen att äta – som etiketten bjuder! Den var faktiskt ganska OK. Smakade som tomatig köttfärssås med lite sting, nog rejält redd med grädde eller Creme Fraiche. Till huvudrätt en quiche och en paj. Mätta och kaffestinna, fortsatte vi på kursen med praktik!

Vi fick lära oss att känna och bedöma hullet på alpackorna, hur man fångar dem och håller dem. Vi fick även prova på att samla ihop flocken för att plocka ur en enskild alpacka och sätta på den den lilla, lilla grimman! Se hur de löst det med stallar, stängsel och hagar.




Här råkade vi få lära oss hur man inte fångar en alpacka ...

Tiden flög iväg och vi avrundade med en sväng in i deras gårdsbutik, där de bl a sålde garner. Som jämförelse låg där ett nystan lammull. Man tror ju lammull är mjukt, men - i jämförelse med den fantastiskt lena alpackaullen var den otroligt grov!

Vi åkte motvilligt hem vid 17.30-snåret och hann se lite av det vackra landskapet och tusen rondeller innan mörkret föll. Vi var hemma lite efter 22 då vi fick se om hästarna. Det var väldigt svårt att se dem i den ohyggligt mörka natten! Sedan hade jag huvudet fullt av alpackor ...

fredag, oktober 16, 2009

Sökande i Simris

Det fanns ej tid för sovmorgon, fastän vi båda tagit ledigt! Vi gick upp vid 8.30-snåret för frukost innan vi red N-rundan och förberedde så hästarna skulle klara sig själva till lördagsnatten. Känns märkligt att ha klarat av hästskötseln innan lunch!

Efter lunch var det dags! Till Älvängen och tanka och ta ut pengar, sedan full fart till Föräldrarna i Broby. Försökte få mig en mazarin på vägen, men då var utvalt fik stängt!

Väl framme fick vi en jättestor Phlox av mamma och den obligatoriska trädgårdsvisningen. Men det blir ju fint, med träden vi köpte i somras och rosenrabatten som är "in progress". Efter smarriga landgångar och massor av kaffe och prat, var vi tvungna att resa vidare mot Simrishamn. Vi skulle ju bo där en natt, inför alpacka-kursen på lördagen!

Det såg så lätt ut på kartan. Men det var beckmörkt ute! Inkonsekventa vägskyltar. Och efter Kivik hade de ju stängt av vägen! Ledde om oss en annan väg. Och med alla små mystiska skyltar och måttlig hänvisning mot Simrishamn, hamnade vi för långt västerut! Men det var inte så långt dit vi skulle. Med en ganska stor karta, där det är svårt att se vilken liten väg som leder vart, körde vi en hel del kringelikrokar i mörkret innan vi kom fram en timme senare än planerat. Men vi fick vårt rum och kalasade på varsin banan och Mars-bar innan läggdags! Så kan man fira en fredagskväll i Gröstorp!

lördag, oktober 10, 2009

Halm och stollig häst


Katthälsning

Uppmärksamma pållar
Svamp och Mökkvi

Mökkvi

Havre har börjat växa på ställen där vi förra vintern la ut hö ... fiffigt, va?

Hujedamej, att vi fick gå upp 07.30 en lördagsmorgon! Men vi skulle hämta halm bortåt Trollhättan kl 10.00. Enligt Googlekartan skulle det ta en timme och en kvart att åka dit. Men jag hittade en genväg – så det tog 50 minuter!

Väl framme hystade bonden ner halmbalar från sitt loft, medan maken och jag turades om att vara bärare resp stuvare. Bonden beundrade att vi hade fått in 47 balar i släpet och sa att många som köpte var urdåliga på att stuva. När vi skulle köra iväg kom en annan bil med släp körande. Sannolikt i samma ärende som vi ...

Efter lunchen red jag en geggig N-runda. Ensam. För nu har Mökkvi varit halt! Fast nu märks det knappt. I onsdags såg vi det först. Sedan dess har han fått vila/promenerats. Jag misstänker att han gjorde nån konstig rörelse under incidenten då han skrämdes av en älg och maken åkte av. Men, han verkar vara på bättringsvägen nu!

Han bantas i paddocken om dagarna, så då har vi Saga uppe på fikakullen, så de är nära varandra ändå. Hon lyssnade uppenbarligen inte när veterinären sa att vi skulle undvika branta nedförslut. För hon galopperade ner för kullen när jag kom med kraftfodret! Och kastade sig ner så hon åkte kana i gräset när jag kom med vatten!

Vi fikade och maken klippte gräs medan jag slutstädade halmtältet och la spillet på de geggigaste delarna i hagen bortom bäcken. Så blir den förhoppningsvis mindre lerig en dag ...

Vi gick ut vid elva-snåret på kvällen och flyttade hästar. Saga kom inte när jag ropade, men när maken gick iväg med Mökkvi, kom hon galopperade ner igen, rätt mot mig, så häftigt så det slog gnistor om skorna! Men hon hann stanna. Stolliga häst!

fredag, oktober 09, 2009

Tur och retur och urtidsdjur

T-Rex med unge

Bracchiosaurusar

Vi var nästan i Bohus, då maken svor till. Han hade glömt sin jobbdator hemma ... Så det var bara att vända tillbaka! Väl på jobbet fungerade plötsligt inte mina typsnitt på datorn! Inte något! Och medan detta fixades, blev skrivarinställningen stollig, så mina utskrifter kom ut i konstig gråtonsskala. Jag fick benägen hjälp av vårt supportföretag och jag kunde jobba vid en annan dator, men summan av kardemumman är att det är mitt sprillans nya OS på på min sprillans nya MAC som spökar ... men de fick löst det, och nu funkar allt! Med lite speciallösningar ...

Detta medan två akutjobb ramlar över mig på en annars ganska lugn dag.

På kvällen hastade vi mot Scandinavium för att se Walking with Dinosaurs. En show med "robotar" föreställande dinosaurier som går omkring. Det lät häftigt! Och djuren var häftiga! Väldigt välgjorda, och rörde sig ganska naturligt. De små dinosarna var bäst – till man såg kamouflerade människoben sticka ut nedtill ... Men – hur skulle de annars gjort?

Föreställningen kändes dock lite kort och för barnanpassad. Lite för snäll och pedagogisk. Man satt lite för högt och långt ifrån. Det hade varit kul att få vara nere bland dem. Men vi inser att vi är bortskämda av alla snygga filmanimeringar man sett! De såg ju väldigt verkliga ut dessa robotar! Och Bracchiosaurasarna var så höga att de nådde taket! Och en del scenlösningar väldigt finurliga!

Se mera här

torsdag, oktober 08, 2009

Regn, hagel, sol, åska ... allt på en timme

Vädret slutar inte att vara stolligt! Idag kom vi hem vid 18-snåret, och maken hastade, för han skulle ha ett telefonmöte på jobbet. Och jag skulle ut och träna Saga.

Då kommer regnet! Öser ner! För att avlösas av hagel! Rejält hagel. Sedan åska! Alldeles ovan oss. Maken får problem i sitt möte eftersom Internet går ner hela tiden, IP-telefonin fungerar inte och när han väl använder vår fasta telefon råkar han dra ner den i golvet. Dörren är stängd för att han ska få arbetsro. Utanför sitter en katt och är ohyggligt störd på att hon inte får komma in.

Jag lämnar kaoset så snart regnet upphör, och rider en halvtimma. Fick ett träningsschema av veterinären. 1 timmas skritt per dag! Och efter hand trav och galopp! Varje dag! Hade väl varit nyttigt för pållan, men så redig tänker jag inte bli ...
Under hennes konvalescens har naturligtvis både hon och jag blivit lite otränade ...

Fick en skojig länk av Kaneli-kompisen idag - en både söt och läskig hemhjälp ...
kolla här!


tisdag, oktober 06, 2009

Vild och vacker hos veterinären och avfallspremiär!

Veterinärbesök kl 14.00. Eftersom man aldrig riktigt vet hur lätt hästen låter sig lastas och hur pass köigt det är på vägen dit, började vi redan kl 13.00. Saga gick på med en gång! Inga köer till Nödinge! Så vi var på plats 40 minuter för tidigt ... Vänta, vänta, vänta...

Så småningom kom veterinären och bad mig trava med Saga för att se hur hon rörde sig. Då blev hon alldeles toppig! Galopperade bredvid mig, skuttade och hade sig. Tur man har sin NH i "bakfickan" så man inte blir rädd, och kan "ta ner" henne. Hon fick få en lugnande spruta medan de tog ett blodprov, innan vi longerade henne i deras paddock istället. Slutsats: hon rör sig bra på frambenen, men är lite stel i lederna bak. Det är inte spatt. Men liknar det. Det kan dock vara en följd av att hon stått på vila så mycket. Så nu ska här klättras och tränas cavaletti!

Blodprovet visade också att alsickeklöverförgiftningen är borta! Bra att vi vet orsaken till förgiftningen. Och bra att vi har alsickefria hagar att ha henne på.

Lagom i hullet! 402 kilo väger hon då! Bra att ha nå't att räkna foderstat ifrån. Och veta hur hon ska kännas när hon är lagom! Varmed man lätt inser att Mökkvi fortfarande är för fet ...

När det var dags för skoning hittade hovslagaren en hålvägg bak. Den är "ren" nu och utan komplikationer, men nu får hon ha TRE ringskor! Den ena får nog bytas om ca 3 veckor, sedan blir det återbesök om 6 veckor. Verkar i alla fall som att våra såpabad och flyttbara stängsel är en bra lösning! Vi fick beröm för vi skött det så bra! Och nu får jag börja rida min pålla på riktigt!

Men jag skulle ju ha ridlektion! Veterinärbesöket tog sin lilla tid, så vi hann precis hem och lasta av Saga innan jag fick rusa in, byta kläder och fixa mig en macka, med benäget stöd av maken. Medan jag hastade dök grannens tös T upp på sin fina islandshäst, men jag hann tyvärr bara störta förbi och säga hej innan jag gav mig av mot ridskolan. Hästen jag skulle ha gick på lektion, så plötsligt fick jag tid över! Så åkte man hem efter lektion och en lång och trevlig fika.

Maken berättade glatt att nu hade det hänt! Han hade ramlat av för första gången! Han hade ridit klätterrundan, och så när de kom om ett hörn, stod plötsligt en älg där! Mökkvi hade tvärvänt och sprungit en kort bit tillbaka, medan maken for av i tangentens riktning. Det verkar som han klarat sig undan med blott en sträckning! Och Mökkvi lugnade sig när överraskningsmomentet med älgen var över. Maken tror, att det var samma älg som hängt hos oss på sistone.

Hmm - kanske bra med lite älgjakt nu. Älg är gott ... Fast fina är de!

söndag, oktober 04, 2009

Lite mera sol idag ...

Söta Saga - nu med ullig vinterpäls - fast mera ska det bli

Den här gynnaren knatade omkring på tältet

Längst in - borstat "golv" och borstade lastpallar - redo för ny halm.
I förgrunden undanborstad spill-halm och skräppåsar med byggpapp

Saga är lite mindre än Mökkvi

The moon and the Mökkvi

Måne

Saga får "vila" nu när hon tappat en söm i en sko och dessutom börjat växa ur skorna. Ska bli skönt att hon blir omskodd på tisdag - det är hög tid. Vågar inte riskera felaktiga belastningar eller tappskor nu.

Maken red ut en lång vända medan jag skötte söta Saga och borstade rent i hö/halm-tältet. Två lastpallar var lite "hemliga" med okänd påväxt, så de slängs ut. Men allt hö och halm höll sig väldigt bra förra vintern. Vi har kanske fått kassera någon enstaka bal. Så lösningen funkar!

På kvällen kom lycklig arbetskamrat tillbaka med släpet. Hon hade blivit 2:a i en tävlingsklass men inte hunnit få resultatet av den senare tävlingsklassen. Hon antydde att släpet förde tur med sig. Och så är det ju säkert! Att det går bra har ju naturligtvis inget att göra med att hon är en duktig ryttare som tränar mycket ;-). Bra släp vi har!

lördag, oktober 03, 2009

Veligt väder

Söta men blöta

Maken noterar en smärre insjö i paddocken

Ronja hjälper gärna till med klädkammarröjningen ...

Någon gång efter midnatt släppte jag in katter, och slogs av att allt var vitt! Fullmånen sken på ett tjockt lager frost! Hur vackert som helst. I morse hörde jag det regna och blåsa. Det har varit sån't väder större delen av dagen. Så vi har mest hållit oss inne. Arbetskamraten kom och hämtade hästsläpet hon ska låna och just då regnade det på ett ovanligt blött sätt!

Igår fixade maken all otäck disk och idag plockade vi undan lite och trilobitade, så nu är huset ingen "bio-hazard" längre. Skönt!

Efter en sen lunch gick maken ut och var redig på hemmanet medan jag optimerade klädkammaren med framgång. Förut låg allt huller om buller därinne, inget gick att hitta och oftast ramlade någonting ut om man öppnade dörren. Nu – är i princip allt på plats igen men på ett smartare sätt i väl märkta flyttlådor sorterade på behovsstyrd basis! Nu kan man gå in i förrådet!

Framåt natten tog vi in hästarna i stallet. De har varit ute i regnet och blåsten sedan igår natt, så vi tog in dem så de ska kunna torka upp ordentligt, medan vinden viner runt knuten. Vi hämtade hästarna i månsken. En skur öste ner medan vi var i stallet och pysslade om dem. Så uppehåll och månsken igen när jag gick ut och hämtade lite saker. Väl i stallet - en skur igen. Kan det fåniga vädret bestämma sig?

Det hinner inte rinna av i paddocken nu när det regnar så mycket, och hästarna går i en hage uppe vid huset, för vi börjar få sjöutsikt i hagen bortom bäcken.
..

fredag, oktober 02, 2009

Älgen nära helgen

Nu igen!

Dimmor i gryningen

En Saga i fullmånens sken

Ont i håret hade jag när jag vaknade denna morgon. Mycket ont. Det gick dock över ganska snart. Men sömnigheten hängde i hela dagen.

Älgen med hasorna var på plats igen! Så såg jag den resa sig på bakbenen! Ner igen, varpå den lyfte bakbenen över elstängslet! (utan el på, just nu). Den KLEV över stängslet på sa 130 cm! Den lyckades få med sig tråden lite, så den blev slack. Jag blev orolig att älgen skulle fastna, men hon var helt cool!


Maken körde eftersom jag var "dagen efter". Det var så vackert! Enorma dimbankar som ligger längs horisonten som glaciärer, trädens alla höstfärger lyser i morgonsolen och bildar färgeffekter i dimstråken och i den vackra sjöröken på älven!


På lunchen blev det hamburgare (surprise) och man kan konstatera att jag var i mycket bättre form än några av mina kollegor efter gårdagens galej!


Jag kunde sluta på jobbet lite tidigare. Volvon hade jag parkerat i Älvängen. Just som bussen kom dit kom en jättekort hagelskur! Sedan såg jag ett litet mörkt moln segla iväg med sitt regn under sig! I övrigt vackert väder! Väldigt lustigt! Som i en tecknad serie!

Åkte hem och ägnade mig åt hästarna. Drog till stängslet som älgen snubblat lite på. Rensade klöver och rengjorde släpet, som kompisen ska låna i helgen!

Dåsade till i soffan framför TVn ....

torsdag, oktober 01, 2009

Älgmorgon

Fjolårskalv?

Ronja får minsann ligga kvar i sängen och sova, hon..

Denna morgon stod bara en av gårdagens älgar i hagen - den mellanstora. Vi känner igen den på de vita hasorna. Nu blev det så att den var kvar när det var dags för oss att åka till jobbet! Vi gick ut med ett vakande öga på älgen ca 35 meter bort. Den glodde på oss. Vi glodde på den. Så satte vi oss i bilen och körde iväg. Passerade den lite närmre ändå - såg dess silhuett i den solbelysta dimman. Så trolskt!

Efter en heldagsutbildning för hela jobbet i webbens hemliga värld (väldigt bra utbildning även om jag visste det mesta redan - men nu vet mina arbetskamrater också!) firade vi företagets 10-årsdag i köket på jobbet!

Champagne! Nice! Vi åt lite, pratade och hade allmänt trevligt. Vid 19-snåret gick vi över gatan till Park Lane, Cabaret Lorensberg. 3 kvinnor och 3 män i cabaret-utstyrslar gick runt och pratade med oss, någon visade små men fascinerande trolleritricks, och de sjöng och dansade med lagoma mellanrum. De var duktiga! Man hann liksom prata med varandra och äta sin mat, men ändå få lite show! Mycket 80-talslåtar sjöng de - kan säga att jag är rätt målgrupp! Och maten var jättegod! Vi drack vin till maten, avrundade med en Irish Coffe och en god men mystisk drink. Förfärligt trevligt på det hela taget! Sedan blev det dags för mig att passa bussen hem.

Maken hämtade i Skepplanda kl 01:16 på natten ... blixtar sken upp natten, följda av avlägset muller. Åska i oktober!