torsdag, december 30, 2010

Ett par stora ögon.

Alpackorna räds nästan ingenting om det vankas kraftfoder.

Stilstudier - kan säga att vi alla är väldigt tacksamma att det är många år kvar innan unge M får lov att börja övningsköra. Det där med att titta framför sig och styra var inget han prioriterade. Tur hemmanet har gott om krockkuddar i form av snöhögar.

Full fart i backen.

Släpet var förstås roligast!

Idag var svågern med söner på besök. Jag tror att av alpackaskådningen, lunchen, ridningen på Saga, pulka/snowraceråkningen, kram-monster-buset, släp-buset och fikat, så stod de två senaste aktiviteterna högst i kurs. Unge storebror föreslog t o m en andra fika – "för det är så kul"...

Katterna var som bortblåsta under hela besöket. Strax efter att de åkt, såg jag ett par stora ögon längst in under sängen. Stora Stilton hade klämt sig in mellan sängbenen och väggen. Men snart var alla missarna framme ur sina gömslen, när de var helt säkra på att inga livliga barn var i krokarna.

Maken städade lite i stallet medan jag gjorde i ordning en halmbädd i vår tredje box. I morgon natt har vi pållar och alpackor inne när fyrverkerierna är som värst.

onsdag, december 29, 2010

Istid?

Vinterlandskap. Vårt hus är det gula lite till höger.

Saga i snöskogen.

Nyfikna tjejer. Ständigt med lite halmdekorationer i håret.


video

Här har de precis fått sitt kraftfoder, och vet att jag lagt in nytt hö i ligghallen ...


08.00 ringde klockan och det var väldigt motigt att gå ut i de 19 minusgraderna! Men jag har faktiskt bra kläder, så jag frös inte utan höll lagom temperatur. Så det är bevisligen lättare att klä sig mot -19 än +30! Hämtade tidningen och gick och la mig igen. Så skönt!

Igår dristade jag mig att rida ut med maken & Mökkvi, fastän Saga tappat en sko! Men jag tänkte att djupsnön är mjuk och vi skrittade bara den lilla skogsrundan vid grinden som brukade stängas. Ca 20 minuter. Tror inte att jag är en ond hästägare då? Hur som helst var hon pigg och framåt och lät sig inte bekymras. Bitvis hade jag svårt att hålla henne! Hon verkade tycka det var kul!

Jag med, för det var tokvackert i skogen med alla snötyngda grenar. Haken är förstås att de hänger så lågt att vi måste böja oss ner under dem, men ändå kommer åt dem, så att snön på dem faller ner i nacke och öra. Inte så skönt alls. Dessutom smätter småkvistarna en lätt i ens kylslagna och därmed lite känsliga nuna. Och så blir man lite kall om tårna. Men fint var det!

Idag promenerade jag en bit med henne på samma väg för att fotografera den vackra snön, men solen stod fel så det blev inte så fantastiskt som jag hade hoppats. Där finns en lite upptrampad stig i snön, men jag insåg idag att den är inte riktigt så upptrampad eller helt bekväm att gå på ändå, så båda jag och Saga fick träna höga benlyft idag. Mycket höga.

Man ser tydligt att de större stigarna används av människor, hästar, rävar, harar, rådjur ... Alla går där det är bekvämast!


måndag, december 27, 2010

Djur!

Snöfall, sol – och en snöbåge! (till vänster i bild)

Mökkvi – på sannolika skäl misstänkt.

Björkhängen.

Vem hade flyttat hösilagebalen de 5 metrarna från de andra?

Mozzy och plasma-bollen. "With USB operated" som det står på den dåligt översatta kartongen.

Här är man bara borta några dagar, så börjar djuren hitta på hyss! Igår kväll när jag skulle mata pållar hittade jag både Mökkvi & Saga i paddocken! Mökkvi har en fallenhet för att öppna grindar, och hade antagligen tyckt att det var dags för hans kvällsmat i paddocken. När jag någon dryg timme senare skulle släppa in honom till Saga, hade han öppna grinden mot stallplan! Fri att rymma! Men han stod så snällt i paddocken ändå. En sådan snäll häst, tänkte jag!

Väl inne fick jag jaga ner Stilton från köksvasken, där han aldrig varit förut (så jag sett det), och hindra Ronja från att stjäla mitt dricksvatten. Djur!

Idag skulle vi ut och rida, men då hade Saga tappat en sko! Med sula, broddar och allt! DOOH! Inte bara ska jag snabbt försöka hitta en hovslagare som kan sätta på en ny sko. Jag måste hitta snösulor också! Och det brukar vara jättesvårt att hitta rätt sort i hennes lilla storlek. Letade febrilt i hagen efter hennes tappade sko, men förgäves! DOOH!

Maken red dock ut och på tillbakavägen noterade han att en av hösilagebalarna låg ensam, flera meter från de andra. Han hade inte lagt den där. Jag hade inte lagt den där. Så kom jag att tänka på Mökkvi som varit lös igår ... Och visst var det lätt översnöade hovavtryck i snön! Och i ena hörnet ett hål i platsen... pålle har dragit iväg med en 40-kilos bal, men uppenbarligen tyckt att det var lite för jobbigt. Djur! Nu fäster vi grindarna på ett annat sätt, så han inte kan få upp dem lika lätt!

Närmsta grannen på fotosafari i det vackra vinterlandskapet kom förbi, och fick se alpackorna på nära håll. Han tog några bilder på dem med!


söndag, december 26, 2010

Tok-vit jul hos mor & far

Kinaschack – som vanns av unge ödmjuke herrn till höger. Som tur är. Min syster och min far är nämligen tidernas sämsta vinnare, och vinner någon av dem så får man veta det. Om och om och om igen... Och igen.

Rögad åål!

Trollastenen i vinterlandskap.

Sol i storskogen – tja, den är inte så stor. Men hög!

Syster & mor på promenix!

Nevöerna varvade oss.

Helikopterflygning.

Tomten kom på julafton! Dvs jag i tomteluva ... Mycket julklappar blev det och jag och kära syster måste ha varit snälla, för nu är vi så väl förplägnade med skönhetskrämer, så vi kommer att få de lenaste kinderna i hela riket! Många andra klappar blev det också, så julklappspåsen hem blev något tyngre än julklappspåsen jag hade med mig!

På juldagen skottade vi och röjde snö från taket över "stora entrén" för att hindra att förra årets nesliga incident, då taket över "stora entrén" helt enkelt lossnade från huset pga snömassorna. Jag försökte även rädda en buxboms grenar från att knäckas av snön, men tokstora är buxbomarna på Bellevue, så det var svårt att nå i toppen! Det hanns även med både promenader och rejäla måltider denna dag med strålande sol!

På annandagen efter lunch körde jag hemåt igen, med en solig och fin väderprognos i bagaget. Jag hann knappt ur byn förrän det började snöa. I Halmstadstrakten snöade det rejält och var slirigt, och snöfallet lättade först vid Varberg. Men jag kom hem som jag skulle, till 4 hungriga katter!

torsdag, december 23, 2010

Hur tokvit kommer julen att bli?

22 dec. Julafton med maken.

En blek måne på morgonhimlen.

Vägen mot Hässleholm.

Lömska väderprognoser har ömsom hotat med snöstorm, ömsom lovat vackert väder och kallt, så tidigt uppstod diskussionen i familjen, om ifall vi verkligen borde åka ner till Skåne, jag i egen bil och syster med nevöer med flyg från Uppsala. Mina kära päron är i vanliga fall onödigt nervösa när jag är ute och kör, så dessa prognoser hjälpte ju inte till. Men – utlovat oväder kom redan på onsdagskvällen när jag satt hemma och hade julafton med maken!

På torsdagen körde jag således iväg vid 11.30 och kom utan problem till halmstadstrakten där det började bli lite slirigt. Sedan blev det snöigare och snöigare. Snöröjning i denna del av Skåne var uppenbarligen inte prioriterad – men jag kunde köra rätt bra i de uppkörda spåren. Men så kom rondellerna. Och avfarterna. Med bara snömodd. Där gick det inte fort...

Med igensnöade avfarter kan det också vara lämpligt att förfölja en bil med samma destination, så jag blev glad när bilen framför mig också blinkade för att köra av mot Kristianstad/Hässleholm – men sedan bara körde framåt, vidare ut på vägrenen! Misstänker att han inte såg avfarten, för den var väldigt snöig och såg nästan oanvänd ut. Själv svängde jag dock av och hann tvivla några sekunder på om jag kommit rätt. Men det hade jag! Tur man kört den vägen några gånger...

Den sista biten var vägarna helt snöiga, men färden gick bra och snart nog var jag hemma hos mor & far och skämdes bort! Senare på kvällen kom syster och nevöer i en taxi från flygplatsen, och därmed var alla på plats. Som det ska vara!

måndag, december 20, 2010

Mycket-gjort-måndag

Söta Saga

Sol och snöfall – samtidigt

08.30 ringde klockan och jag morgonfodrade pållarna. En timme senare proppade vi Volvon full med grejer som ska till återvinningen. Jösses vad mycket det blir! Väl på återvinningsstationen var ju kartong-containern överfull. Såg det ut som. Men Karon kan knôka! Vi fick i allt, med lite våld!

Så åkte vi till verksta'n och hämtade nyservade och DITEC-behandlade Forrden som nu blänker så fint så det är synd att köra ute i smutsen med den!

Väl hemma gjorde vi i ordning pållarna och red ett pass i ridhuset. Det gick bra för oss båda! Och pållarna rörde sig bra!

Tillbaka på gården fick jag snart fånga in Stilton och åka till veterinären för återbesök om benet han var skadad i. Jag fick beröm för att han gått ner 4 hg i vikt! Och benet friskförklarades! Så skönt! Åter hemma hade maken gjort lunch som snabbt slank ner.

Därpå var det dags för julklappsinslagning. Många paket blir det! Mozzy ville gärna hjälpa till, så kära familj – ha överseende med tuggmärkena på presentsnörena ... Så skrev jag adresser på alla julkort och betalade räkningar.

Under tiden var maken extremt effektiv, och sorterade och strök tvätt medan diskmaskin och tvättmaskinen gick, och Trilobiten dammsög. Arbetande maskiner. Det gillar vi.

Eftersom vi gick upp så tidigt blev eftermiddagen jättelång, efter att alla "måsten" var avklarade. Ovan känsla!

Läste i GP att man blir fulare av sömnbrist. Hm. Om jag sov ordentligt varje natt borde jag ju i så fall bli otroligt vacker! Eller? Med tanke på vilken sömnskuld man brukar ha ...

söndag, december 19, 2010

Livet på marängen

Pållarna nyss utsläppta i yrsnön.

"Visitation" av alpackor! Sawilas käkar kollas.

Idag skojade vi till det rejält till tortellini-lunchen, med lite "festlig sås"!

Igår red vi i ridhuset för första gången på länge! Min pålla var lydig och gick bra, och Mökkvi rörde sig fint! Han är nog äntligen bra från sin sträckning! Underbart!

På tillbakavägen kände vi den förföriska lukten av nygräddade pannkakor när vi passerade grannen vid vägskälet, så maken gick snart in och gjorde pannkakor åt oss, medan jag avrundade i stallet. Maken hade lite brådis, för han skulle vara barnvakt åt nevöerna i Askim, och det eviga snöandet gjorde att vi funderade på framkomligheten både dit och hem... Men det gick bra!

Idag promenerade maken Mökkvi i sommarhagen och jag red med, men jobbigt var det, i skaren, och Saga tyckte inte alls det var kul. Så kände vi på alpackornas hull. De blir allt coolare när vi fångar in dem och pysslar med dem, även om de blir glada när de släpps fria igen sedan.

Det eviga snöandet och vindarna som slätar ut snön och gömmer alla fotspår gör att hela hemmanet ser ut som en jättestor maräng. Och ytan är ju lite knusprig ...

fredag, december 17, 2010

Vardagsedge och tokshopping i kanans land!

Det var halt i torsdags.. (Bild snodd från GP).

Så klev man upp tidigt i onsdags (voine, voine) för att lämna Forden på service. Fortsatte mot sta'n i Volvon då en bekant Facebookar till maken att 45an är avstängd! Helt avstängd! En brand i en däckfirma intill vägen i Surte gjorde att explosionsrisk förelåg, eftersom det fanns gastuber vid branden. Så det blev långsam kö mot Bohus, och efter Jordfallsbron långsam kö ut på E6. Hatar att köa! Men fram kom vi! På kvällen vid 18-snåret öppnades 45an igen, så vi kunde köra hem som vanligt.

Torsdag morgon. Snöblandat regn! Stora blöta blaffor föll på bilrutan fortare än vindrutetorkarna hann svepa bort dem, vinden riste i bilen och ibland kom kaskader av vatten från fordonen som stod på i motgånde körfält! Fick stanna helt två gånger, för att jag inget såg! Vägarbetenas markeringar igensnöade eller igensmutsade och alla ljus speglade sig i sjöarna på vägen. Kanske hade ett amfibiefordon varit behändigt.

Det är då man hakar på bilen framför. Följer de röda lyktorna och hoppas att de ska till samma plats som jag. Men en och annan medtrafikant kanske kände sig förföljd ... Någon dag hamnar jag på någons garageuppfart...

Vad gör Kung Bore? Tar ledigt plötsligt en dag i smällkalla vintern, VABbar eller vad han gör, så det blir töväder!? På västkustskt manér, frös det naturligtvis på till kvällen. Så det blev tok-halt överallt!

Idag hade jag det lite lugnt på jobbet. Ett gyllene tillfälle för en julklappsrusch! Långlunch! På drygt 1 timme och 45 min hann jag från övre Avenyn till bortersta Nordstan tur och retur och inhandla alla julklappar! Löjligt effektivt! Får säga att detta väckte viss beundran på kontoret, och en arbetskamrat undrade om hon kunde anlita mig som julshoppare! Tror inte det. Jag kom tillbaka till kontoret totalt utmattad och genomsvett. Svårt att kombinera klädsel för 10 minusgrader och instickare i rumstempererade butiker.

Tog en Martini med en arbetskamrat på Locatelli, medan vi väntade på att våra respektive skulle träna färdigt. Vi beslöt där och då att vara noga med att det skulle förbli så i framtiden att just respektive var de som tränade och just vi skulle sitta och dricka i en bar. Helt enkelt en bra arbetsfördelning! Maken kom och hämtade mig vid 18-snåret och jag staplade försiktigt bort till bilen på den isiga P-platsen. Tur man har bilen, för promenera går ju knappt, och bussar & tåg verkar inte funka! Väl hemma skötte vi våra djur och halkade omkring på hemmanet, där 5 mm snö på förrädiskt sätt lagt sig över isarna...

måndag, december 13, 2010

Dubbdäck rules, på bilar, släp och pållar!

Hos hovslagaren. Det blir lite väntetid medan de bankar, smider och filar på skorna för att de ska passa perfekt!

En snabb utefika bestående av kaffe och muffin innan solen går ner!

Det blir så vackert ljus i snön vid solnedgång!

Om det någonstans i huset finns en kartong, och man på något vis kan gå in i den, är det ju självklart att man måste göra det!

Oj, så sömnig jag var när klockan ringde kl 08.00! Ledig dag? Javisst, men vi skulle till hovslagaren med Saga! Åt lite av makens smarriga risgrynsgröt till frukost, innan jag avfrostade Volvons rutor (och det är såå jobbigt när frosten även sitter på insidan ...), fyllde på halmbädden i släpet och körde upp framför huset. Känns som en bra idé att lasta hästen efter den isiga uppförsbacken, när man nu kan välja ...

Strax kom maken, vi lastade Saga och körde iväg. Väglaget var ganska bra. Men det var på hemväg två timmar senare som det verkliga testet skulle ske. Där blev vi ju stående en gång förra vintern, på grusvägen upp mot vår infart, med slirande däck!

Nervositeten tilltog! Men vi kom upp utan problem! Nu var det ju inte så halt idag, vi har dubbdäck på både Volvo och släp, och hade lagt 50 kilo kamelid-kraftfoder i bakluckan som tyngd på drivhjulen. (Ett fiffigt tips från svågern!) Dubbdäck rules!

Maken jobbade hemifrån idag och blev störd av kelsjuka missar, medan jag skötte djuren. Att mocka både ligghall och boxar är såå jobbigt, liksom att brodda sin pålla som var otålig på att få komma ut till Mökkvi. Nu har hon snösulor och kommer därmed inte att få snöstyltor på samma sätt som innan. Varmed broddarna kan komma till nytta! Underbart. Nu – är vi redo för vintern. Fast snösläden börjar redan bli lite utmattad ...

Nu när båda hästarna har "dubbdäck" ska de få gå ute dygnet runt, om det inte blir busväder. Och det kommer ju underlätta för oss; både att slippa tömma igenisade vattenspänner i boxarna (för ute har de ju den underbara thermobaren) och bara behöva mocka i ligghallen. I veckan ska jag sätta igång Saga igen, efter hennes "semester", nu när hon inte riskerar att bryta benen i varje steg.

söndag, december 12, 2010

Vacker vinterdag!

Alpackorna kommer rusande så snart de förstår att kraftfoder är på gång!

En måne i grenverket. Och en trädstam som bestämt sig för att växa krokigt.

Maken & Saga!

Mökkvi i ligghallen.

Mökkvi, maken och månen.

Idag var en underbart vacker dag! Vinden har blåst ut nysnön från igår över hela hemmanet så det är slätt och vitt och gnistrande i solen! Jag älskar vintern! Även om den är jobbig på många sätt för oss hemmans- och djurägare.

Vi tog hästarna på en promenad, men det blev för halt för Saga, så jag vände hem tidigare. I morgon får hon snösulor och sedan ska jag brodda henne, så ska vi också kunna gå på promenad utan att få snöstyltor och annat trams.

Det har varit svårt att se hur Mökkvi går i och med sträckningen, och vår skottade paddock är lite hal sedan igår. Men så provade maken att longera Mökkvi ute i sommarhagen där snön ligger djup. Mökkvi fick ett fantastiskt steg och både travade och galopperade åt båda hållen, riktigt snyggt! tror att han tyckte det var kul – han blev lite yster. Bara en gång såg han lite vek ut på vänster fram, men det märktes knappt! Så han är nog på bättringsvägen.

Efter övningen släppte vi in honom i hagen och genast satte han iväg och jagade Saga lite lekfullt, gjorde glada krumsprång och var allmänt busig! Så han lär ju inte ha ont i benet längre i alla fall! Känns fantastiskt skönt!

lördag, december 11, 2010

Släktkalas i Askim!

Är det maken på info-skylten inne på IKEA?

Det fick bli lite småtidig uppstigning för en lördag, eftersom vi ville hinna sköta djuren innan det var dags att åka på släktkalas i Askim kl 13.00. Makens nevöer har fyllt år, så det blev mycket paket och ivriga barn! Svägerskans släkt, och mina svärföräldrar var också där, och njöt av glögg med pepparkakor och goda ostar och snittar, god mat, småkakor, hallontårta ... Jösses, vad mätta vi blev!

Som av en händelse råkade alla damerna sätta sig vid ett bord och alla herrarna vid ett annat! Men trevligt var det!

På hemvägen var vi nervösa för halka. Löjliga plusgrader har ju ställt till det så det töat ute. Igår kväll tok-skottade vi, för att hinna få bort värsta snö-lagren innan de blev isiga och hårda. För snart skulle frysgraderna komma igen!

Vi åkte hem via IKEA, där vi hittade info-skylten ovan! Köpte lite prylar vi behövde (och faktiskt inget vi INTE behövde!) och åkte hem. Men det gick bra att köra! Lite slirigt på vår egen uppfart i och med mildvädret, men det snöade i alla fall riktig snö här hemma och blev inte så tok-halt som jag befarat!

måndag, december 06, 2010

Missnöje bland missar, eller: Katten, också!

Snösläde – oumbärlig i dessa dagar!

På diet. Och vila.

Redan i lördags haltade Stilton. Men var pigg och rask i övrigt. Hältan blev dock inte bättre till idag, och Stilton lite tillbakadragen. Så det blev till att åka till veterinären. Mycket väntetid blev det mellan undersökningarna. Veterinären kände att han hade ont i ett knä, men de kunde inte hitta några skador på röntgen och korsbanden var OK. Antagligen var det bara var en svår stukning efter ett fall.

Så jag fick åka hem några timmar senare, med ett recept på inflammatorisk medicin, ordination att vila honom och strikta foderråd för att banta honom. Visar sig att fodret jag blev rekommenderad för några månader sedan, lätt gör missarna feta ... Men nu fick jag med mig ett nytt som skulle vara bra.

Körde in i lömska Alafors-rondellen och insåg att jag nog körde in i rondellen där det egentligen är tänkt att man ska köra ut ur den, mot Alafors... Men de har i alla fall satt upp hinder där en dam körde fel och fastnade för några dagar sedan, Tur att alla är lika förvirrade där, så alla tar det lugnt och släpper fram.

Kan säga att missarna är missnöjda med den nya ordningen. Bara mat vid vissa tider, istället för ständig tillgång. Mindre mat än förr. Bara smala Ronja får äta hur mycket hon vill. Och Stilton får äcklig medicin och han och Mozzy tvingas till tandborstning, eftersom de lätt får tandsten. Det är knepigt att borsta tänderna på en motsträvig misse! Och då är ändå våra ohyggligt snälla!

Stackars maken var ledbruten efter att ha skött djuren och tok-skottat. Det var ju tråkigt för mig att vänta hos veterinären, men det var i alla fall vilsamt. Mycket vilsamt.

söndag, december 05, 2010

Sawila skräms!

Lunchdags!

Kolla Sawilas gap (den röda i bakgrunden).

Tre tjejer.

Jag fick skrämselhicka! När jag kraftfodrat alpackorna, såg jag att Sawila gick med munnen öppen! Och hon verkade inte kunna stänga den! Jag räckte henne lite hö och hon dreglade och tog det i munnen, men slöt inte munnen om det! Blev jätteorolig!

Så jag gick till maken som provade att rida Mökkvi en kort stund, för första gången sedan konvalescensen. Mökkvi gick ganska bra, men är fortfarande lite "svag" i vänster fram. Det har han i och för sig alltid varit. Men han stöder bra på benet nu och är inte så snubblig som han var innan. Fast oron för Sawila, gjorde att jag hade svårt att fokusera. Så gick jag till alpackorna igen, medan maken sadlade av. Och då stod Sawila och mumsade hö precis som vanligt! Sådan lättnad!

För säkerhets skull samlade vi dem i deras fålla och kände igenom alla alpackorna och deras käkar. Men kunde inte hitta något på Sawila. Utom tjock päls...

Kanske hade hon tillfälligt haft något i käken som hon själv lyckades få bort. Kanske "vädrade" hon bara munnen efter att ha spottat på kompisarna. Men det var så skönt att hon var som vanligt igen!

lördag, december 04, 2010

Halmhämtning!

Vägen till halm/hö-bonden. Så mycket snö!


Dags att lasta av!

Och några balar kör vi ner till stallet.

Qhichincha & Parucha

Med yr.no:s löften om snöfall i helgen, kändes det skönt att kunna åka och hämta halm hos vår hö-bonde utanför Trollhättan, innan snön kom! Vi lastade av de ca 500 kg hö vi köpte i måndags och åkte iväg. Färden gick geschwint, och denna gång körde vi rätt. Men väglaget var faktiskt lite lurigare än sist och dubbdäcken fick arbeta! Antagligen har solen smält ytlagren på vägbanan, som sedan frusit igen. Men färden gick bra! Varendaste träd längs vägen var snötyngt och frostklätt så varje liten pinne var vit. Vinter är vackert!

Halmen skulle in i vårt tält, så jag fick börja med att skotta oss en gång och öppna snövallen längs vägkanten, för att vi skulle kunna komma fram. Maken slog bort snö från tälttaket som hade börjat kana av ena gaveln. Men han fick det på plats igen och vi kunde springa där med våra 500 kilo halm. Nej, man ligger inte på latsidan i livet på landet!

Maken skottade medan jag skötte djuren, och så gick jag in från den strålande soliga dagen. Och bara en kort stund senare var det tvärmulet! Snön dröjde, men den kom och snöskottande maken förde en ojämn kamp mot den – och fick ge upp till slut.


På kvällen var vi två ledbrutna personer som gick och lade oss. Men man sover bra!