torsdag, mars 31, 2011

Jag har ljugit för min make!

Kitet – för whiskyprovningsövning i hemmet!

Glada kompisar 1

Glada kompisar 2

Nöjd make med både kaffe, päroncognac och Kilkenny – då kan man ju inte vara annat!

En liten liten tryffel, på en stor, stor tallrik!

Jag mötte upp med maken vid Lasse på Heden (korvkiosk) och la ryggsäcken i bilen, och sedan gick vi mot Bishops Arms på Avenyn, för att, som jag hade sagt till min make, delta i en aktivitet med mitt jobb, där respektive fick följa med. Detta var givetvis en lögn, som jag vävt sedan två veckor då ja kontaktat diverse kompisar via mail, SMS och Facebook, för på jobbet är det svårt att hinna ringa och hemma hade han ju hört mig...

Redan i dörren mötte vi två av dem, och vi tänkte nog att maken skulle misstänka något då, men det gjorde han inte! Han kopplade ihop dem med att mitt jobb skulle vara på puben och att dessa två ju ändå också jobbade i reklambranchen. Det var först när vi kom in och ett gäng andra kompisar redan satt där, som han insåg att hans fru hade ljugit för honom!

Vi var 12 pers, så tre bord hade reserverats för oss. Men ett av dem stod lite långt ifrån, så vi knôdde in oss runt två bord. Det blev kamratligt och trångt, och vi skojade om att de inte fick servera på sådär stora tallrikar, som de brukar göra på fina restauranger, för det fanns inte plats. Detta är ju ändå "bara en pub". Men de serverade på stora tallrikar! Och gott var det! Jag åt fish & chips, som var tokgod, och de andra verkade också nöjda. Ingen sjavig barmat här inte!

Vännerna gav maken en whiskyprovning för två på Gothia Towers, varmed hans bordsgranne genast anmälde sig som frivillig, hihi. Maken fick också ett kit med tre omärkta flaskor för lite provning hemmavid. Vi ska skriva ut vårt protokoll, så får vi köra ett test.

Det var kul att träffas, många av oss har inte setts på jättelänge! Men det bästa med gamla vänner, är ju att det inte gör så mycket. Även om det vore skoj att ses oftare. Men snart är det sommar och läge för besök!

Det blev en bra kväll! Trots att jag dabbade mig från början och skrev fel pub-namn i de första mailen till kompisarna! De är ju så många på Avenyn, pubarna ... men det blev rätt till slut! Och himla nice!

Apropå ålder: Idag sa vår unge praktikant att han trodde jag var högst 35! Då blev jag ju smickrad, men överhörde sedan kollegan nämna att samme praktikant under dagen pratat om "en gubbe på 35"...

tisdag, mars 29, 2011

En jubilar på hemmanet!

40-åringen!

Djuren var färdigskötta och allting klart, när min 40-års-fyllande make kom hem efter ridskolan. Eftersom instruktören fyllde år samma dag, hade det sjungits för dem båda på ridlektionen!

Jag hälsade honom välkommen med rosa champagne! Så vi satte oss ned och åt breasola med parmesanflingor, olja och bladspenat som förrätt, sedan baconlindade kycklingfiléer med ugnsstekt klyftpotatis och pepparsås, och avrundade med varsin princesstårtebakelse. Vi "dödade" bubblet medan maken läste sina gratulationskort, bl a från min släkt som givit honom en väl behövd ridjacka! Själv är jag listig nog att ge bort presenter jag själv vill ha – en klickerkurs för häst! Så den 18e kommer en dam hit och visar hur man klickerränar sin häst. Min förhoppning är att sturiga Saga ska tycka det blir roligare att göra som matte ber om, och bli mer lyhörd. Men maken blev glad för kursen! Jag tror Mökkvi kan vara betydligt mer receptiv en Saga, så de kan komma långt!

måndag, mars 28, 2011

...och så blev det vår igen!

Det tunna isfrusna snötäcket var nästan som knäck. Och försvann fort i den varma vårsolen.

Hittade en fjäril i stallfönstret, som fladdrade omkring hysteriskt. Den släpptes strax ut.


"The FURminator"! Uppskattad kam av både matte, Saga & Mökkvi så här i pälsfällningstider. Saga somnar nästan när jag kammar henne med den. Den kliar nog gott.

Downton Abbey. Så vackert filmad! Och så bra skådisar! TV-serien som jag kärat ner mig i kommer inte tillbaka förrän i höst! Men ... den kommer i alla fall tillbaka. Sällan man ser så här bra serier nu för tiden. Härligt klipp på: http://www.youtube.com/watch?v=i2bfYw1B_Ww


Det var alldeles väldigt varmt redan vid 9-snåret då jag släppte ut hästarna, som stod inne i natt när det snöade, regnade och blåste. Men idag – strålande sol och blå himmel! Jag red först Saga, sedan Mökkvi i paddocken, och det gick ganska bra med dem båda. Mökkvi är ju mera framåt och inte så sturig som Saga, men är inte lika välbalanserad, mjuk och lyhörd för skänkeln. Saga skulle haft hans medgörlighet, så hade vi haft en perfekt häst!

Kammade dem med vår "furminator" idag – jösses vad de fäller!

söndag, mars 27, 2011

Snö-söndag...

Den alltid lika bedårande Qhichincha.

Parucha sover.
Stilton vill in.

Snön faller ...

Någon timme senare...

Jag vaknade vid 11-snåret och det såg fortfarande ganska vårligt ut. Vid 13.30 gick jag ut för att rida – och då kom de första snöflingorna. Jag red N-rundan och hela vägen var Saga spänd, nipprig och seg. Hon ryckte till för allt – t o m alpackorna verkade förfärlig farliga idag, fast de gått i hagarna bredvid varandra i flera månader ... Stolliga djur! Nå, efter lite småskutt i början lugnade hon sig lite, men det var ingen av mina bästa ritter kände jag, när pirriga pållan och jag red de sista 100 metrarna hem i vågrätt snöfall.

Vid 17-snåret kom maken hem och vi gick ganska omgående ut för att ge alpackorna deras A- och D-vitamin-injektioner. Kan säga att det var inte helt lätt därute i fållan, i snödrevet, att med valna händer fylla sprutan och hitta alpackan under all ull, och injicera. Men det gick bra, även om händerna smärtade av kylan och jag lyckades sticka mig själv på en av sprutorna... Det lär ju inte vara farligt – det är ju bara vitaminer, och de säger ju att vi människor också får för lite D-vitamin så här års.

lördag, mars 26, 2011

Vår-lördag i bilder

Parucha solbadar med förnäm benhållning.

Mökkvi efter klätterrundan. Lite isig bara på slutet. Rundan alltså. Inte Mökkvi.

Matte myser i vårsolen medan pållarna käkar och maken åker till Brännö.

Törstig alpacka?

Zolly tycker det är lite för vått på marken...

Bäcken porlar!

En vacker fjäder.

Mozzy – hälsar alltid med att sträcka fram en tass, jama och sedan gäspa stort.

Satt i soffan och funderade på hur man fördriver tiden ensam i mörkret under Earth Hour, när man som jag är gräsänka. Och vips, så hade jag tagit mig en lur!

Medan jag skötte djuren efter makens avfärd kom två tjejer i 8-årsåldern och frågade om jag ville vara med i ett lotteri. Lotterna kostade inget och man kunde vinna en teckning de gjort. Jag fick dra 3 lotter, till jag fick en vinst (de tipsade mig om vilken lott jag skulle dra), och så fick jag välja. Det blev en gulle-teckning av en häst... Så cyklade flickorna glatt iväg. När jag gick på fotosafari senare för att leta vårtecken, såg jag dem borta hos grannen. Bra lotteri!

lördag, mars 19, 2011

Ridkurs med bestyr en härlig vårdag.

Lektion i strålande vårsol.

Mökkvi och Saga efter välförtjänt lunch!

Maken i vår tokstora enbuske uppe på fikakullen.

Vårsol!

Ronja är nyfiken på kameran (min hand syns i höger öga)

"This place ain't big enough for both of us!"




Zollybolly hittade en liten vattenpöl där små luftbubblor ständigt bubblade upp! Tok-intressant!

Våren hade inte hunnit smälta isen där vi brukar gå på ridkurs, så denna gång var kursen flyttad till en annan gård ca 10 minuter härifrån. Fredagens snöfall gjorde att vi länge var osäkra på om kursen kunde bli av – men det blev den!

Bestyren började när pållarna trilskades med att bli lastade. Nu ska jag inte klaga, det tog säkert bara 5-7 minuter per häst, men det kändes länge, eftersom vi skulle passa en tid och de brukar gå på lättare. Så kom vi iväg och åkte för första gången till den här andra gården. På väg dit, efter en ganska skarp sväng, var en stygg, isig uppförsbacke...

Vi hade lite för låg fart så bilen stannade nästan. Men vi ville inte bli stående i backen, så maken gasade på, hjulen spann rejält och motorn rusade, men vi rörde oss faktiskt sakta uppåt, cm för cm, till vi slutligen fick motorstopp! Men då hade vi kommit upp på tillräckligt med barmark för att kunna slira vidare igen! Väl uppe för backen – mötte vi två hästekipage, bl a grannen! Det första ekipaget lyckades backa in på en gårdsplan, och grannen kunde hålla åt sidan så mycket att vi kunde komma emellan vid gårdens infart. Puuh!

Väl framme hann jag bara sadla Saga, så var det dags att rida! Jag hann ju inte med så mycket uppvärmning, men det gick rätt bra ändå. Instruktören tyckte det gick mycket bättre idag, än det gjorde sist vi hade lektion i höstas, så uppenbarligen gör jag något rätt! För maken gick det också bra!

Just när vi hade kommit hörde vi att ett ekipage med bil och hästsläp fastnat i backen ... Så några åkte dit och hjäpte henne – tydligen hade både bil och släp kommit på sniskan så pass att hon inte kom någonstans. Jag vet inte hur det löste det. T berättade att när de åkt dit, hade ett ekipage fastnat i backen, så de fick lasta av hästarna och gå upp med dem, och utan lasten kunde de köra bilen med släpet vidare efter. Så T hade satsat på hög fart uppför backen, även om det är läskigt med släp. Men kom upp gjorde hon!

På hemväg fick vi förevisat oss en annan väg som inte hade någon riktigt så lömsk backe. Till nästa gång borde man föreslå att folk åker dit på den flackare vägen och hem på den brantare, så slipper man både problem och möten ... Men sammantaget blev det en bra kurs!

Väl hemma var vi väldigt möra, så vi fixade det nödvändigaste och åt lunch. Stärkta gick vi ut igen, skötte djuren, fixade, gick på fotosafari och fikade i den varma vårsolen, till den började försvinna bakom kullen.

fredag, mars 18, 2011

Finbesök från Gävle, snabbvisit av Kung Bore och en försändelse från Ding Dong Feng

Fredags morse – snö!

I en försändelse från Kina, från Ding Dong Feng (ja, det står så på kuvertet!) kom en sak maken beställt – "the Furminator" – en hästkam, som är himla bra att kamma bort löst hår med såhär i pälsfällartider. Kostar tydligen 600:- på Apoteket! Men maken beställde från Kina för 190:- inklusive frakt!

Det har varit hektiskt på sistone! Förra helgen red vi, städade och jag målade på det nya baddrumsskåpet, så det äntligen skulle bli färdigt och inte stå och ta plats på kartonger och tidningar i datorrummet. Och så ville vi ju sanera innan svågern med flickvän, som vi inte träffat tidigare, skulle komma på tisdagen!

Jag var på ridskolan tisdag kväll, så de hade redan ätit när jag kom, men lämnat rejält med mat åt mig! Så det blev två kvällar med kaffe och snack framför kakelugnen. Och katterna hittade två nya villiga kattkelare! Hon tog lite bilder på alpackorna jag hoppas få se snart – hon är duktig att fotografera.

På fredagsmorgonen hade det snöat! Man har ju redan vant sig vid barmarken. Så hela fredagen var man lite nervös att vår hästkurs på lördagen skulle bli inställd.

onsdag, mars 09, 2011

Oups!

Framåt lunch kom vår receptionist och sa att "skrivarkillen" kommit, för att förevisa hur man skriver ut dubbelsidigt, häftat och hur man använder alla möjliga andra funktioner på vår tjusiga färgskrivare. När hon sa det fick jag också intrycket av att jag skulle äta lunch med honom. Eftersom jag anade oråd, frågade jag henne:
– Är det han som tjôtar så mycket? och vände mig om mot henne – och såg att han stod precis bakom mig ... Så pinsamt!

Kollegan bredvid mig håll på att gå åt av återhållet skratt, och jag kände mig så dum. Ingen av oss låtsades om min kommentar och som tur var skulle alla originalarna äta lunch med honom. Sedan var det dags för visning. Han satte sig vid min dator för att installera en "bättre" drivrutin. Han började med att ta bort min befintliga, och mycket väl fungerande, drivrutin.
– Ska du verkligen ta bort den, frågade jag klentroget, eftersom den funkade så bra.
– Jaja, den är lätt att installera sa han.

Så misslyckades han! Efter en hel del pill lyckades han ordna så att jag kunde skriva ut över huvud taget, men färgerna blev helt konstiga och jag blev sur – varför skulle han pilla på min dator när han inte kan! Så nu får jag be vår datorsupport, som är mycket duktiga och dem som hittade den bra drivrutinen till skrivaren i första hand, att installera den på nytt!

Inte nog med detta. När han skulle visa oss funktionerna på skrivaren misslyckades han gång på gång, och experimenterade sig fram med mina kollegor. För han "var inte van vid MAC". Men då får han väl plugga på innan han kommer!? Jag var precis skogstokig på honom, som stal tid från oss och dessutom sabbade för mig. Så jag återgick till mitt jobb och lyssnade inte mer på honom.

När han gått berättade gärna kollegorna för våra medarbetare om min fadäs, men det roliga var att alla tyckte han förtjänade att höra att han var "tjôtig", för alla har irriterat sig på att han är så snacksalig.

Och det som stör mest, är förstås att han alltid snackar som att han har koll på allt det senaste och kan så mycket, när han i själva verket inte kan alls! Mycket snack och lite verkstad där!

På kvällen blev detta en bra historia att berätta när jag och två kompisar åt och drack gott på Bon. Himla kul att gå på AW med dem!

söndag, mars 06, 2011

Vårpremiär klätterrundan!

Fina bilder på Saga & Mökkvi som Lola Löwenberg tagit! Och jag snott!

Lola Löwenberg tog även denna bild när vi red iväg med dottern.

Parucha vädrar munnen efter spottande medan Qhichinca är ganska cool efter dagens body-scoring och träning att vidröras på benen.

Ronja jagar Zolly och Mökkvi gäspar i vårsolen.

Mökkvi funderar på om han kommer att bli inbjuden till fikat.

Mökkvi hjälper till med disken ...

Vi hade precis kommit iväg på dagens ridtur, när T passerade i sin bil. Så när vi kom fram till isis-grannen, höll hon precis på att ta in sin häst. Hon ville gärna hänga med på klätterturpremiär! Medan hon gjorde i ordning hästen kom mamman ut och tog de fina bilderna ovan, och berättade att en av deras hönor fått kycklingar, fast hon inte sett dem än. Tänk när där går omkring små dunbollar!

Saga var stel till en början, säkert träningsvärk efter gårdagens galopp. Och hon var inte särskilt ivrig idag, kan jag säga. Fast hon piggnade till och blev mjuk och fin ungefär halvvägs. Det gick bättre än väntat att rida klätterrundan! Inte alls så mycket svall-is som jag befarat. Men vi får huka oss ordentligt under två träd som lömskt nog ligger ännu lite lägre nu än i höstas ... Man får verkligen limma sig mot hästens hals. Tur vi har små smidiga islandshästar!

Väl hemma var det dags att samla in alpackorna och känna på deras hull. Vi föser in dem i den lilla inhägnaden på 1,5x1,5 m. I början var de rädda för den och oss. Nu stannar de liksom utanför och är skeptiska, så vi får nästan knô in dem! Vi kände på dem och började träna dem att bli vidrörda på benen. Alpackor vill absolut inte bli vidrörda på benen, men det är ju viktigt att kunna ta i dem och de får problem med klor etc. Så vi gjorde som man gör med hästar som är känsliga på t ex öronen. Man kliar dem där de känner sig bekväma med att bli berörda, så låter man handen göra en snabb men ofarlig "utflykt" till det "farliga" stället, så snabbt att det är över innan de hinner bli rädda. Vi hoppas det kan funka. Så småningom ska man kunna stanna längre och längre med handen på det "farliga " stället.

Efter lunch tog vi en fika i paddocken i Mökkvis sällskap. Det har blåst en isig vind idag, men i lä längs ladugårdsväggen är det riktigt, riktigt gonigt.

lördag, mars 05, 2011

Vårrusig Saga!

Promenix!

Videkisse i vardande!

Zolly i sol.

Arktis? Nej, jag lyckade sänka ner kameran under isytan i bäcken. Där ser det ut så här!

Alpackor i solnedgång.

Jag hörde hovklapper när jag mätte upp hö i stallet, och se, det var T som kom ridande på sin nya. fina Smætla. En tok-söt liten häst som verkar tycka att våra alpackor är lite läskiga. Vi var just på väg att rida ut, så T hängde på på F-rundan. Där brukar det gå undan, och det kände Saga på sig. Hon liksom krumbuktade och gjorde små bakutsprång och var som en tidsinställd bomb. Jag gillar inte det, och sedan jag ramlade av i höstas och slog mig, så är jag extra harig. Och spänd. Och det hjälper ju inte. Hon lugnade ner sig lite när jag fick rida främst, och då gick resten av turen bra.

Vid långa galoppbacken var det inget annat att göra än att driva på, gripa tag i manen och låta henne springa så fort hon ville. För bästa sättet att få bukt med sådant där krumbuktande är ju att driva på, men då får man ju vara lite morsk. Hon galopperade som tåget, taktfast, fint och fort! Orken försvann med backens första utplaning, men när Mökkvi svepte förbi fick hon fart igen. Sedan var hon tok-flåsig! Hon andades så häftigt när vi kom hem, att vi gick en liten promenad efter avsadling och ompyssel, så hon skulle skrittas av ordentligt och komma ner i andning. Kanske bli av med lite mjölksyra. Det blev en trevlig promenix i den gassande vårsolen, ackompanjerad av hackspettens hackande.

Det funkade. Snart nog stod hon hemma i paddocken och rullade sig vällustigt i gruset. Det är det bästa hon vet, men det har ju inte varit barmark förrän nu. Så hon har nog längtat. Vi fikade därute och gick en vända upp på kullen i Zollys sällskap. Lite sol på nosen. Det skadar inte.


fredag, mars 04, 2011

Vårljus!

Alpackorna ute i hagen!

Solen går och lägger sig 17.51 nu. Men ljuset hänger kvar ända till 18.30!

Vi åkte hem från jobbet, extra nöjda med att det var fredag och helgen stundade. Jag hade jobbat hela veckan (även måndag eftersom kollegan åkte öppna-spåret-Vasan i veckan!) och var trött efter att ha hostat hela veckan, även om jag annars känner mig bra nu. Maken har däremot halsont på gång och känner sig hängig. Turligt nog är vi sällan krassliga samtidigt.

Vi åkte redan vid 17-snåret, vilket är ovanligt tidigt, men vi stannade och handlade på vägen och kom hem någon dryg timme senare. Och se – då var det fortfarande lite dagsljus kvar! Plötsligt ser man mycket mer av alla vägarbetena på 45an, så det är tur att man är passagerare ibland så man hinner se. Väl hemma var alpackorna ute i hagen framför huset. Det är så sällan vi sett dem där. Om kvällarna är de helst i ligghallen och om vardagar är det oftast för mörkt att se dem ändå.

Igår var paddocken såpass isfri att vi kunde rida där! Underbart!