Sturiga, stolliga ston och vilda valacker

Idag hände det. Det blev väderomslag. Så nu var det en plusgrad och en snål vind började blåsa. Maken sadlade Mökkvi och red i paddocken, medan jag försökte mig på horsemanship. Saga brukar vara bra att leda, men idag var hon grinig och nappade efter mig gång på gång.

Hon har varit lite, lite varm då och då om en hov på sistone, men det är så lite att jag hade inte tänkt på det om inte de andra hovarna varit snäppet svalare. Hon visar ingen hälta, verkar inte öm när man petar och har ingen feber. Så jag var orolig att det var något med hoven. Att hon var öm och därför grinig. Så jag avslutade snart övningen och kontrollerade hoven igen. Då kändes hoven sval igen! Så släppte jag ut henne via ligghallen.

Då fick hon fnatt! Galopperade och skuttade omkring med rejäla bakutsprång! Verkar ju inte vara någon omedelbar fara med den hoven. Jag hörde ett gnägg i fjärran. Och när Saga stollade sig, hängde ju Mökkvi på i paddocken. Maken höll på att träna honom från marken när han plötsligt också började hoppa omkring. En stund sprang han omkring med lös tygel och vi var oroliga att han skulle trassla in sig. Men han stannade och lugnade sig. Inga incidenter.

Vet inte vad det var med dem idag. Mökkvi hängde väl mest på Sagas bus. Men jag tror att Saga kanske har lite separationsångest efter Blandis. och kanske var gnägget i fjärran Blandis' gnägg, som hetsade upp Saga. Och Saga blev ovanligt orolig idag när jag separerade henne från Mökkvi, som att hon tror att hon ska bli övergiven. Eller så var det blåsten och väderomslaget som påverkade dem. Eller så var hon bara "stoig". Ibland går vår utveckling baklänges ...

Maken åkte in till stan en vända och jag hängde mest framför TVn. Såg Columbo på TV. Jag gillade den serien när jag var liten, så det var ett roligt återseende. Regnet smattrade mot rutorna, men slutade innan jag gick ut för att kvälls- och nattfordra.

Regnet hade gjort vår uppfart glashal, i varje fall för mig med mina gummistövlar. T o m i hagen var det halt! Just då kom maken och vi beslöt att ta in kusarna i boxarna för natten. Just nu var stora delar av hagen en knagglig isbana! Inget kul för kusar att gå på i mörkret. Hoppas vattnet rinner undan lite innan det fryser på. För nu ska det bli kallt igen...