Det första man får göra är att samla in dem...
Söt kille!
Packträning. De kan bära 30% av sin egen vikt, vilket blir ca 15-30 kg.
Lunch!
Förberedelse för att leda alpackor.
Maken i labyrinten!
Dag två fokuserade mycket på träning. Med grimmor, lastträning, packträning, ledning, agility, klickerträning etc. På teorin fick jag gå ur lektionssalen, och när jag kom in igen satt alla och klickade med varsin klicker när jag "gjorde rätt". Och tystnade när jag gjorde fel. Och precis som Saga när jag klickertränar henne, letade jag nya vägar för att få mera klick! Och snart satt jag på en stol, så som de planerat! Dock fick jag ingen godsak!
Både våra värdar och Julie hade alpackaprylar till försäljning, så nu har vi fölgrimmor och lite annat matnyttigt... och mindre pengar i plånboken! Fast grejorna var inte så väldigt dyra. Och vi behöver dem faktiskt.
Vid 17-snåret var det dags att åka hem, med huvudena knôkfulla av alpackakunskap. Drygt 5 timmar senare, med en måltid på Hallandsåsens Rasta som traditionen bjuder, skötte jag om min konvalescent Saga medan maken tog hand om de andra djuren. Saga verkade pigg och glad! Jag fick veta senare, att T hade rivit lite grönt gräs och lagt till henne – klart hon var glad då!
Vi fick också veta att T:s träning på Mökkvi hade gått bra – men att det hade hällregnat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar