Äntligen svalt och skönt!

Svärfar med sambo kom på fika och alpackaspaning!

Såg en tokstor larv på hemmanet idag – lika lång och tjock som mitt finge! Tydligen en träfjärilslarv. Bilden snodd från: http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/c/cossus_cossus.html

Strax innan 11 igår kom svärfar på besök hos sin sons gräsänka (dvs mig), med sin sambo som inte fått tillfälle att se alpackorna ännu! Så det fick ju bli matning av alpackor, för att få lite närkontakt. Och 'packorna kommer gärna fram om man rasslar med kraftfoderskålarna!

Vi tog oss sedan en fika då de överlämnade en flaska vin och en försenad födelsedagspresent i form av en "stationsklocka" – en klocka som man kan läsa från båda sidor då den är upphängd i en ställning, så som man har på järnvägsstationer. Jag har sett sådana tidigare och varit lite sugen på en, så det passade ju perfekt!

Satt och pysslade med datorn och chattade med grannen då hon skrev att dottern var på väg att rida ut. Så jag gick ju genast ut och gjorde i ordning Mökkvi! Så möttes vi på grusvägen och med varsin lite småfet häst fann vi det lämpligt att först rida klätterrundan och sedan den lite snabbare F-rundan. Jag är ju van att galoppera upp för backen i en väldig fart med snabba Saga. Mökkvi galopperar fort han med, men inte alls så explosivt, det är lite mera gott gung över hans galopp. Oj, vad han är annorlunda att rida gentemot Saga! Men kul är det. På hemvägen blev han förstås mera framåt...

Idag kom jag också upp rätt tidigt (för att vara mig) och red N-rundan på Saga. Hovis har ju fortfarande inte kommit (morr!), men jag har ju som tur är min "gymnastiksko" jag kan sätta på tappsko-hoven. Det går rätt bra att rida med den. Men jag gillar inte riktigt att gå i lera med den, för det är ju risk att det kommer ner lera i den och det kan ju inte vara så skönt för Saga. Men hon går rätt bra med den, om än inte lika bra som med riktiga skor! Träffade isis-grannen som försökte bränna upp lite ris, så jag blev kvar där en god stund och pratade ...

Väl hemma skötte jag djuren och på en vända till hagen fann jag en tokstor larv! Fet och gul med en bred röd rand längs hela ryggraden, stor som mitt finger! Det torde bli en stor träfjäril av den!

Det är svalare nu! Det är såå skönt! Bara det att man inte svettas ihjäl av minsta aktivitet! Vi som plockat hundratals klistriga små styngflugeägg från hästarnas ben hela denna heta tid som varit, och alla bromsar och hästflugor som irriterat folk och fä – allt sådant försvinner så snart det blir dräglig temperatur. Och då har det ju ändå aldrig blivit över 30 grader denna sommar? Faktum är att hästarna knappt haft några sår alls efter insektsbett i år. Det brukar de få, som man får kladda salvor på. Säkert för att det aldrig blivit över 30 grader. Men 28 är ju alldeles tillräckligt för varmt. 20 plus är max för komforten känner jag, även om jag överlever 22.