onsdag, mars 04, 2009

Konstiga katter och kaxiga Karo

Skrämmer inte Karo

Jag hade varit på fest med jobbet, och gick hem alldeles ensam på en beckmörk skogsväg. När jag gick där oroade jag mig lite för att jag inte skulle synas utan reflexer, ifall det kom en bil. Och jag tänkte, att på film vore detta en typisk scen för att snart höra vargar yla och komma närmare. Och närmare ... Men det gjorde mig inte rädd, utan kändes mest spännande.

Så såg jag plötsligt en dinosaur komma mot mig, hotfullt svängande, vädrande! Jag tänkte att "DOOH" och skulle smyga in bakom ett träd, men hindrade mig för jag orkade inte bry mig om att gömma mig. Den skulle hitta mig ändå. Så jag stod bara där. När dinosen kom närmre märkte jag att den var av skumgummi! Så jag tog bara ett snabbt tag om huvudet på den och vred av!


Jag har hört att man ska gå på känslan i sina drömmar. Detta borde varit en mardröm, men jag var helt orädd hela tiden! Så jag vaknade med en väldigt kaxig känsla! Jag vet inte riktigt vad jag skulle vara rädd för, men min dröm var ändå lite "stärkande".

Det är visserligen rätt många som säger att de aldrig skulle vilja bo så här "ensligt" i mörkret på landet, rädda för potentiella galningar, konstiga djur eller bara mörkret. Några sådana rädslor har inte jag.

Tur det, för de senaste kvällarna har ett klagande läte hörts här om kvällarna. Det är den konstiga katten. Vill den bli adopterad? Vill den ha en dejt med "flickorna"? Fast de är ju kastrerade, så de lockar nog inga hankatter. Vet inte ens om det är en hankatt, den brukar slinka in under verandan när vi kommer ut. Men han verkar ju vilja ha vår uppmärksamhet. När vi red i paddocken, gick han och klagade uppe vid huset så högt att hästarna undrade vad det var.

Vid läggdags var jag ohyggligt trött. Fick på mig min nattsärk, skulle just lägga mig när jag såg - vi hade glömt släcka i ligghallen i stallet! Dooh!. Lat som jag är orkade jag inte klä på mig utan gick ut i bara nattsärk och tofflor och släckte. I den nollgradiga natten. Lite småsvalt om benen om man säger så. Men stjärnhimlen var fantastisk! Nå, kan jag trotsa dinosar, kan jag trotsa kyla!

Inga kommentarer: