Vädret var minst sagt ostadigt, varför stackars Saga fick stå inne i sin box, eftersom hon inte får bli blöt om gipset på hovarna. Jag såg på TV men märkte efter hand att det mullrade ute. Mer och mer. Det höll på länge, för att så småningom eskalera till knallar från alla håll så grannens hästar oroligt sprang omkring och jag lovar - hela huset riste!
Jag brukar gilla åska, men så här ute på vischan känner man sig lite mer utsatt, så himla kaxig är man inte när det dånar på precis ovanför hemmanet.
Man kände tryckvågorna av mullrandet! När det hällregnade som värst, började det regna ännu mer - lite hagel tror jag t o m. Jag gick ner och drog ur modemet för säkerhets skull.
När blixtarna bara syntes på håll, utan muller, visade det sig, att det varit för sent. Internet funkade inte. DOOH! Modem & routerburk blinkade dock, så de verkade hela, men det fungerade ändå inte.
Solen kom fram och jag gick över till islandshästgrannen som hade massor av zucchini. Jag fick två jättezuccinis och blev bjuden på kaffe, så snackade vi häst och Facebook och annat nödvändigt till jag kände det var dags att gå hem och laga mat.
Nu kunde jag äntligen ta ut Saga. Men vad konstigt det är, att inte ha tillgång till Internet! Jag är beroende!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar