Det ser så lätt ut när vår ridskolelärare gör det.
Full fart!
Lunch för Saga framför den nya väggen till alpackornas tillfälliga ligghall.Maken tog en promenix med Mökkvi för att se om han fortfarande gick konstigt. På tillbakavägen, uppför vår uppfart, korsades plötsligt deras väg av tre älgar! Som hoppade över alpackastängslet utan större problem. Lilla älgkalven fick lite problem, men inget han inte löste. Så har vi det!
Så åkte vi mot Lysegården, vår ridskola, för att se när grannens T tävlade i Klubbmästerskapet på Embla, och träffa lite trevligt folk. Tävlingen var lämpligt nog i ridhuset, så vi slapp stå ute i hällregnet, men det var ganska kallt inne i ridhuset också. Så rått! Brr!
T gick vidare till final i första omgången, men sedan gick det inte lika bra. Fast jag tyckte nog de gjorde bra ifrån sig! Visade sig att min arbetskamrats dotter var med i mini-pass-tävlingen, och kom 2:a! Det såg så lätt ut när hon red, så det förtjänade hon. Mindre bra gick det för mannen med pållen som var så ivrig att den som bäst passade tre språng och sedan for iväg i full galopp. Inga poäng där, men det såg roligt ut!
När T inte skulle vara med i fler tävlingar och vi var frusna, åkte vi hem. Jag tog en ridtur på Saga i regnet, vilket faktiskt var rätt trevligt trots att ridstigarna var mer som bäckar, att Saga var nipprig och regnet strilade. Man är väl konstig. Fåniga grannen hade stängt grinden igen, men den är nu så trasig att vi lite stillsamt kunde gå över! Maken promenerade med Mökkvi, som faktiskt såg lite bättre ut efter promenaden. Men helt bra är han inte. Han haltar inte. Men han verkar inte riktigt vilja lyfta vänster framben.
Efter ritten fick Saga och Mökkvi stå inne hela natten, och torka upp. Saga får dessutom mer tid att äta upp sig på. Hon höll på att bli väldigt tunn ett tag. Nu kan jag inte dra åt sadelgjorden lika mycket som innan, så det känns bra. Fast det är väl delvis pga hennes tjocka vinterpäls ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar