lördag, oktober 30, 2010

Möte med en equiterapeut!

Saga i baren. En tämligen spänningsfri häst!

Hästgrimma vs alpackagrimma ...

Vi skyndade oss hem, för vi skulle vara hos grannen med hästarna kl 17.00. Som tur var, var det inte så mycket köer på 45an. Ändock hann vi precis till 17.00. Då stod grannarna, Embla-pållen och equiterapeuten i deras stallgång. Och vi släppte våra hästar i deras grushage. Inser att vi glömde mocka efter oss... Oups!

T har märkt att Embla är snubblig och det märkte jag med när jag fick prova henne i somras en tur. Så nu hade de fått tag på en equiterapeut med goda rekommendationer. Och hon hade en hel del att göra med Embla. Grannarna berättade att det knakade om nästan varenda led, och man såg att hästen liksom ville "sätta emot" lite när equiteraputen försökte böja henne. De stela delarna laserbehandlades, så de ska bli mjuka och "läka" fortare. Stackars Embla som varit så stel, uppenbarligen sedan långt innan grannarna köpte henne. Men hon blir nog bra nu när hon är smal och smärt och rids ordentligt .

Så var det Sagas tur. Lite nervös var jag. Det är ju nästan bara jag som ridit henne de senaste 2,5 åren! Orolig att man ridit henne och belastat henne fel så att hon fått ont. Men equiterapeuten hittade knappt någonting! Inga knakande leder! Lite spänningar hade Saga, men de var normala för en ridhäst. Equiterapeuten uttryckte det som att "det är väl jobbat med en häst i hennes ålder som inte har mer spänningar". Så jag har uppenbarligen gjort rätt! Så skönt med kvitto på det, och att hon inte har ont någonstans! Så Saga blev utsträckt och laserbehandlad, bara för att mjuka upp de få spänningar hon hade. Hon var väldigt avspänd sedan, och verkade ha njutit av behandlingen.

Så var det Mökkvis tur. Equiterapeuten kunde känna att han hade haft ont i vänster fram. Skönt att få bekräftat att vi fattat rätt själva, att han hade ont och var, både av henne och veterinären i tisdags! Och att det var på god väg att läkas. Equiterapeuten märkte också att han var öm i ryggen! Det har vi själva inte märkt innan. Men hon hade en teori...

Eftersom det regnat idag var våra hästar blöta. Hon märkte stor skillnad på Saga och Mökkvi – han var mycket blötare, och det längre in på skinnet! Antagligen håller han inte värmen lika bra som hon. Hans päls är ju längre men lite glesare, och lägger sig lätt i "benor" när han är våt, så att man kan se in på skinnet. Saga har mycket kortare päls, men rejält tät. Hennes "hårbotten" ser man aldrig! Kanske är det därför han så gärna håller till i ligghallen, medan Saga föredrar att vara utanför.

Equiterapeuten liksom bankade på Mökkvis ryggfiléer och visade maken hur hon gjorde, som en slags massage. Och snart nog blev Mökkvi mer och mer avspänd. Vi rekommenderades att ha täcke på honom så han håller sig varm bättre, massera ryggfiléerna, och kanske låta kolla upp honom igen om några månader, så stelheten inte beror på något annat än kylan och vätan.

Så i natt får de stå inne och torka upp ordentligt, och i morgon får han ha täcke på sig ute – för regnet lär fortsätta!

1 kommentar:

Anonym sa...

Intressant att få hästarna behandlade, och så härligt för Dig att få veta att Du ridit rätt = inga spänningar av värre slag i hästen!
hälsningar Ylle