Grannens T hade varit i kontakt med en sadelutprovare för att få hjälp med sadel till sin häst. Och eftersom min sadel lätt glider åt sidorna eller fram, ville jag gärna hänga på. Vi tänkte oss, att hon kanske kommer framåt vårkanten. Om några veckor. Ville ju bara planera i god tid. Men så skulle hon komma redan idag!
Vi hade bokat ridhuset för lektioner, men avbokade lektionerna, eftersom vi ju skulle testa sadlar då. Så ringde sadelutprovaren och sa att hon var försenad. Men vi hade ju bokat ridhus, så vi red ändå. Och hade ju kunnat haft lektion.
Sadelutprovaren ringde och sa att hon kommer nog innan 20.00 i alla fall. Det blev 21-snåret. Då hade maken gett upp, frusen, trött och hungrig eftersom han varit där sedan 17.30 då vi bokat. Jag hade hetsat hem från jobbet och var på plats 18.30. Och vi red. Och vi provade att rida med handhäst, vilket var kul! Dvs, jag red på Saga och ledde samtidigt Mökkvi. Lite klurigt i början, men sedan kunde jag tölta en bit med dem!
Snart nog kom T och vi pratade, horsemanshipade mm. Maken ville egentligen bara få konfirmerat att hans sadel låg bra, för han har inga problem med den, så han gick ju och kvar stod T och jag, också trötta, frusna och hungriga. Men vi ville ju så gärna få utprovat sadlar!
När hon väl kom berättade vi om våra sadelproblem och fick prova olika sorters sadlar. Den första jag fick satt perfekt på Saga! Men var hemskt obekväm för mig. Turligt nog hade hon en liknande, som var skön och satt bra på Saga! Den gled varken fram eller åt sidan fastän jag provade den utan några anti-slip-pads eller någonting! Och turligt nog – var det den billigare av dem...
Eftersom jag inte ens tänkt på att ha pengar på mitt VISA-kort eller ens ha det med mig, fick jag ringa maken och be honom komma och pröjsa.
Kl 23 satt vi äntligen framför TVn och åt makens goda köttfärspaj. Genomkall... Jag alltså. Inte pajen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar