Bara bra saker!

Vackra ofarliga växter på hemmanet: strandlysing till vänster, knölsyska till höger

Numera vatten i stallet!

Det är mycket på jobbet nu! Trodde jag skulle få jobba i lugn och ro nu när vi officiellt har stängt - men det är fullt upp! Vi är bara tre på jobbet, och en röjer i källaren, så det är tämligen stillsamt på kontoret. Men som sagt - mycket att göra! Så det är tur jag fick jobba denna veckan!

Min make är min hjälte! Eftersom han inte är lika bra på att slappa som jag, så gör han en massa duktiga saker nu på semestern, medan jag jobbar. Förfärligt fiffigt! Så i dagarna kom två lampor upp på väggen, som legat och drällt några år ... Och de två sista inspektionsluckorna på övervåningen blev vitmålade!

Och - bäst av allt: vi har nu vatten i stallet! Maken som gärna misstror sin förmåga trodde aldrig att han skulle fixa det. Men det trodde jag. Och det gjorde han! Idag premiärkörde vi!

När huset byggdes och stallgrunden lades, förberedde de med en vattendragning från huset till stallet. Nu kopplade maken kranar och vattenho till anslutningarna i stallet, och gick ner i husets krypgrund och ringde mig på mobilen när han slog på vattnet där. Och jag svarade i stallet och öppnade kranen. Och se, efter en hel del luft, spottande och fräsande, så rann vattnet fint där! Och kranen på utsidan funkade också! Så nu behöver vi inte ha två OLS (Oändligt Långa Slangar) hopkopplade från huset till hagen, utan det räcker med en OLS från stallet! Och vi behöver inte knata ända upp till huset för att tvätta träns och spänner! Han är min hjälte, maken!

Idag var hovslagaren här, snuvig och hostig, stackar'n, men helskodde ändå Mökkvi. Hon fixade även Sagas långa hov, den jag tror plattat ihop sig lite pga hålväggen. Så nu ser hoven jättefin ut. Och hovslagaren såg inget dumt när hon verkade. Hon kommer igen på fredag och skor Sagas andra hovar.

Så jag ledde runt Saga lite idag innan jag vågade mig upp. Lite stillsam barbackaridning i paddocken. Hon kändes bra! Lite stel i höger varv, men det brukar hon vara. Och nu har hon ju fått gå och dra i hagen utan krav i några dagar, så hon har inte blivit stretchad.

Vi har också sakta kommit till förvissning om att det jag trodde var jättegiftig sprängört i hagarna, väldigt sannolikt är helt ofarlig strätta! Så skönt!