En sådan slapp underläpp! Torsdag kväll efter jobbet körde vi upp mot Södertälje, sov över och kom sedan till Mökkvi kl 11.00 på fredagen. Maken gjorde i ordning sin blivande häst, som hängde avspänt med underläppen - vilket ser väldigt lustigt ut. Inga spänningar i käkmuskeln där inte!
Ägaren hade lånat en annan häst, och hon och maken red ut en tur. Jag tog bilen till en mötesplats en bit bort, där vi skulle bytas om. Jag satt där en god stund och tvekade på om jag kört fel. Men så dök de upp. Jag satt upp på Mökkvi, maken tog bilen tillbaka medan ägaren och jag red tillbaka. Hästen var lite stressad och spänd. Kanske av insekterna i värmen? Kanske av okända ryttare (oss) och kanske för att jag tog för mycket i tygeln?
För han ville gärna dra iväg. Så först var jag tveksam till om vi hade gjort ett bra köp. Han var väldigt pigg ute! Fast sedan började jag komma underfund med honom. För jag kunde trava och galoppera på lång tygel och ändå få stopp på honom utan att ta nämnvärt tag i tygeln. Det var bara när jag försökte samla skritten och tölten som han blev vresig och kastade med huvudet.
Lång tygel. Det är grejen. Våga lita på honom. Väl tillbaka var jag glad och nöjd, och nu längtar vi båda efter att få arbeta med honom och komma underfund med honom! Det är så nära, att vi "förstår" honom! Tölt på lång tygel är ju underbart - och jag lyckades med det ett kort tag. Och hans galopp är helt fantastisk! Och skritten har två hovars övertramp - det är inte dåligt!
Efter ritten umgicks vi med Mökkvi och tog in stallets hästar från den värsta middagsvärmen, varpå vi hade en lång trevlig fika med ägaren. När vi väl åkte hade vi varit där i drygt 4 timmar! Mmm, vi får lite att jobba med vad gäller Mökkvi - men vi är båda sugna på det!
En pigg herre (han med 4 ben, alltså)
Två söta killar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar