Så snart den lilla rest på sig, kom de andra alpackorna för att säga hej.
Kachita och Tamya undersöker nykomlingen.
En självständig tjej!
Det är schysst att kunna äta sin frukost ute, med alpackaöversyn!
Tamya – nu bara den näst minsta kameliden i häradet!
Tjohoo!
När jag klev upp idag tittade jag ut för att se om något föl kommit. Men Qhichincha idisslade bara, så jag tänkte att det blir nog inget. Knappt 20 minuter senare råkade jag titta ut genom köksfönstret och såg en liten alpacka vara på väg ut ur Qhichincha! Hämtade maken och så övervakade vi allt medan vi åt frukost på bänken utanför köksfönstret.
Detta är ju Qhichinchas första föl, så vi visste inte hur hon skulle reagera eller om hon skulle förstå vad hon skulle göra. Men hon var kolugn under hela födseln, allt gick som smort och en stor, stark flicka stod snart på stadiga ben och diade bara någon dryg timma senare.
1 kommentar:
Jösses, vad alpackaflocken växer! Vilken tur ni har som får stoföl!
Kram
Syster
Skicka en kommentar