Syster, Saga-lastning och stygg sommarhetta

Saga i sin "burka".

Misk'i är nyfiken på syrran.

Fluffiga Molnet.

Glad syster yster!

Medan syster var på besöksdag på yngste sonens konfirmandläger i Sparreviken, Ljungskile, gjorde vi inte många knop. Men hästarna borde ju motioneras någon gång. Så vi red ut. Jag red bara den korta N-rundan, för jag vill inte att Saga ska få lera ner i sin "gymnastiksko", medan maken red den bitvis leriga klätterrundan. Väl hemma skötte jag Sagas skolösa hov (som är lite trasig där skon slitits loss) och tränade att lasta henne själv! Hon försöker ju gå på sidan om rampen. Men med mutor och spöpetande lyckades jag få på henne och binda upp henne.

När jag sedan gick ur släpet för att sätta upp bommen bakom henne, blev hon orolig och backade ut, och lyckades rycka sönder grimskaftet, så hon stod där lös på gårdsplan. Fast det är ju bra att grimskaftet gick sönder, så hon inte fick panik.

Bara att prova igen. Då blev hon besvärligare med att gå på rampen. Jag hörde klappret av Mökkvis hovar på håll och insåg att jag absolut inte skulle lyckas om Mökkvi kom under lastträningen, så jag blev mer bestämd och fick på henne! Överröste med godis och beröm och backade ut henne på MITT kommande, så gick jag med henne till gräsmattan så hon fick mumsa lite grönt till Mökkvi kom.

Jag brukar vara sparsam med täckesanvändning, men åker man till tropikerna får man ofta rekommendationen att ha långbyxor och långärmat för att skydda sig mot diverse bitande kryp. Så idag fick Saga ha sin "tropikkostym" så hon ska skyddas mot äckliga bromsar, blinningar och hästflugor.

På kvällen kom syster igen och fick se på när vi samlade och bodyscorade alla alpackorna, innan vi åt kvällsmat och avrundade med kaffe ute på uteplatsen – sval och härlig kl 22.30!