Djur man gillar och djur man inte gillar

Blyga violer vid vår P-plats (klicka på bilden så blir den mycket större)

Våra påskliljor har kommit
(först när jag tog bilderna ur kameran la jag märke till den lilla insekten)
Videkissetopp - utslagen

Lite spaka var vi i morse. Ronja hade varit ute hela natten och kom inte på morgonen heller. Många scenarier dök upp i ens huvud. Hon brukar komma när man ropar. Vi letade efter henne idag, uppe på kullen, nere vid bäcken, längs vägen, men ingen Ronja stod att finna, blott en ganska färskt dödad mus.

Vi tröstade oss med att ta av Zolly tratten så hon fick tvättat sig ordentligt för första gången på 5 dagar. Hon gjorde ett noggrant jobb och kliade bort en massa lösa hårtottar, så nu är hon jättefin. Såret i rumpen läker fint. Tratten åkte på innan vi gav oss iväg till Kaneli-kompisen & Fredrik i fjärran Asserdal (Jösses, vad fjärran!), där vi fikade hembakta kanelbullar, tjôtade häst och allehanda andra spörsmål, bjöds på smarriga parmalindade kycklinglår och avslutade med pannacotta. Mums!

När vi kom hem i spanade vi ivrigt efter Ronja, och se där glänste ett par gröna ögon till i nattmörkret! En underbar lättnad. Hon var väldigt hungrig. Och kelig. Det var då jag hittade dem. En knatade på golvet, tre satt på hennes nacke. En var rejält stor. Men de fiffiga "mini-kofötterna" jag köpte hos veterinären i måndags fungerade perfekt, hur lätt som helst att få bort de äckliga fästingarna ur all päls.

Vad tänkte vår herre på när han skapade fästingarna? De var ingen bra idé, känner jag. Nybörjarmisstag, kanske ...