Alpackasång hemma och Simple Minds i Dalhalla

Stilige Merlin och maken!

Dalhalla!

Vi, i väntan på Simple Minds!

Simple Minds!

Publiken var entusiastisk.

Stämningsfullt.

Jim Kerr, Charlie Burchill och Andy Gillespie.

Jim Kerr gör ett inlägg om Dalhalla på Facebook – tydligen avrundade han med ett litet dopp i Dalhallas pöl!

I tidig morgon stängde vi in Parucha, Sawila och Qhichincha i våra fållor. När vi presenterade Merlin för Parucha spottade hon intensivt! Hon var helt klart dräktig sedan hans förra besök! Då fick han komma till Qhichincha istället, och gjorde sitt jobb. Samtidigt fick Sawila möta en stilig suri-hingst! Så nu hoppas vi på ett suriföl till nästa sommar. Det är ett dominant anlag, så parar man en huacaya (som Sawila är) med en suri, blir fölet alldeles sannolikt en suri! Hingstarnas parningsknorranden/sång hördes över nejden så grannarna undrade nog vad som pågick. När hingstarna gjort sitt, packade P, som bott hos oss i natt, ihop sina tillhörigheter och alpackor och körde iväg, medan maken och jag beredde oss för snar avfärd mot Gagnef i Dalarna!


Vi 16-snåret var vi framme, i god tid till den middag makens yngsta moster bjudit in oss till, och som vi får bo hos under vårt besök! Där kom en kusin med familj och två andra mostrar till middagen, så det var trevligt. Tyvärr fick vi snart bryta upp, eftersom vi skulle till Dalhalla för att se Simple Minds!


För sex år sedan gjorde vi en tur tillsammans till Gagnef, maken och jag. Den gången turistade vi en del och besökte bland annat Dalhalla, det gamla stenbrottet som blivit en konserthall! Jag tänkte då att jag måste komma tillbaka en dag och se en föreställning där! Och nu var det dags! Dalhalla gästas av Simple Minds – mitt favvoband genom tiderna – det får ju inte missas! 


Kl 20.00 skulle konserten börja, men just då kom en störtskur och allas regnponchos åkte på! En halvtimme senare hade regnet dragit förbi och Simple Minds kom upp på scen. Redan vid andra låten kunde en del i publiken inte längre sitta kvar, utan reste sig och dansade och diggade entusiastiskt! Med Madonna-konserten i färskt minne var det så skönt med ett band som såg ut att vara glada att vara där och spela och som varje konsert tackar ödmjukast för att man vill komma och se dem.


Här var det ingen märkvärdig show och ingen koreograferad dans, bara ren spelglädje. Och Jim Kerr fascinerades tydligt av Dalhalla. Man kunde se det på honom där och då, men det bekräftades även på Facebook senare.


Nu är jag ju ett hängivet fan, så jag kanske inte kunde bedöma konserten så objektivt, men maken sa att han också tyckte det var bättre än Madonna. Jag tyckte det var hur bra som helst, fats saknade förstås några favvo-låtar! Det var helt enkelt för kort!


Efter konserten åkte vi tillbaka till makens yngsta moster, där forfarande de andra mostrarna var kvar, så det blev lite mysig samvaro med te och mackor.