Nu minns jag hur jobbigt det är att måla obehandlat trä...

Saga – nu med chict bandage i illrosa!

Sawila!

Rullningsdags!

Måla, måla, måla...

Bara lilla ljusa biten på gaveln och bortre väggen kvar att grundmåla!

9.15 var vi på Ale-kliniken. Ni förstår ju hur ohyggligt tidigt vi fick gå upp, en lördag! De tar bara inbokade fall på lördagar så där var bara väldigt lite personal, och därmed väldigt tomt och ödsligt. Inga andra bilar med släp på parkeringen, som brukar vara full!

När jag skulle skritta Saga för att veterinären skulle se hur hon gick, var Saga så framåt, att bara tre kraftfulla steg fick veterinären att skratta och säga att det verkade som hältan var ordentligt borta! Och när de mödosamt lyckats ta bort gipset, tyckte hon att det såg bra ut. Så det blev nytt gips, som stöd för det ännu mjuka hornet i hoven, idag med illrosa bandage!

Sagas hosta har ju blivit bättre, men denna morgon var hon febrig och svettig igen, 38,1 grader. Veterinären säger att det är ett virus, att Saga är förkyld! Så det är bara att vänta ut. Hon mår ju bra i övrigt. Denna veterinär kommenterade också att Saga var bra i hullet, smal och fin! "Ponnys och islandshästar brukar vara så tjocka", sa hon. Och så är det ju. Men det är lätt att hålla Saga i lagom hull, om man bara tänker sig för! Så är det inte med alla hästar!

Vi var ju hemma tidigt, så jag hann göra all djurskötsel innan lunch, medan maken satte upp den sista ytterpanelen på ligghallen. När han efter lunch red en klätterrunda på Mökkvi, började jag grundmåla. Jösses vad tungt det är att måla obehandlat trä! Men ganska fort går det. 3 timmars jobb, så hade jag målat 65% av ytan!