torsdag, februari 24, 2011

Don't look a gift-hoarse in the mouth ... eller nå't.




Kors, vad de vimlar av svansar ida'...

Jag lät som om jag var i målbrottet i onsdags! Så hes! Rösten försvann då och då, när jag tog korrektur med Kundén via telefon. Men hon var tålmodig. Jag kände mig dock piggare än på länge. Tisdagens zonterapi hade nog gjort susen. Vi har ju en tjej, tillika gammal kompis till mig, som kommer till kontoret och ger oss massage eller zonterapi varannan tisdag.

Jag brukar be att får zonterapi, då hon knådar mina fötter och hittar alla spänningar och sådant, där! Det brukar vara skönt när hon masserar tårna, men denna gång gjorde det riktigt, riktigt ont! Och det är där förkylningen så att säga sitter! Efter sessionen blev jag genast snorigare, som om att allt guck bestämt sig för att ge sig av. Och det var ju bra! Efter det, var min förkylning på väg åt rätt håll!

På torsdagskvällen var det After Work inplanerad med kollegan, sedan länge. Och de arbetskamrater som ville, fick hänga på. Tyvärr är de dåliga på det. Vi blev bara 3-5 pers som började på kontoret, med öl och vin som blivit kvar efter en fest. Men vi hade trevligt! Så trevligt att vi aldrig kom iväg från kontoret!

Kanske tur det, för min röst var forfarande vek. Märkligt nog tycker en del det låter sexigt... Själv tycker jag mest det är tröttsamt. Åkte hem med en buss som gick ända hem! Så vid midnatt knatade jag i min reflexväst upp längs den mörka isiga grusvägen. En skugga hoppade fram i mörkret, och se, det var Ronja som gjorde mig sällskap hem!

Inga kommentarer: