Mökkvi och Saga hjälper gärna till i trädgården.
Nya grindar! Och därmed 7 stora fållor istället för 5 små. Än så länge kan därmed var och en äta sitt kraftfoder ifred.
Söta Tamya! (Och syrran i bakgrunden)
Nu väntar vi oroligt på de slutliga svaren på varför Miski dog. Vi har fått besked om att det var problem i levern och att det inte hade gått att rädda henne. Men vi väntar på slutliga svar från patologiproven som förhoppningsvis kan ge en vink om vad orsakade problemen i levern. Så att vi vet om de andra alpackorna kan drabbas.
Vi är nu väldigt uppmärksamma på de andra alpackorna, men alla verkar ju må bra. Vi ser hur det rör sig i magarna på de tre dräktiga stona och hoppas att de får friska fina föl här i sommar. Parucha ser ut att kunna leverera vilken dag som helst! Där är full aktivitet i magen!
Jag har distraherat mig från tankarna medelst ombyggnad av våra undersökningsfållor, så det blir prydligare, rymligare och fler fållor, jag stängslar in trädgården så pållarna ska kunna beta där och grunnar på olika dräneringslösningar för att slippa problem med svampangripna hovar och alpackor med hudproblem på fötterna (som turligt nog gått över nu!).
Det är dyrt med dränering. Och vi är inte gjorda av pengar. Men måste nog göras. Tänk om man kunde vinna någon miljon på lotteri!
I måndags red maken och jag i ridhuset! Första gången jag satt på Saga på ett halvår! Jag var lite nervös att hon skulle vara rodeohäst, därav premiärturen i ridhuset. Men hon var som vanligt!
Jag får ju bara skritta henne, men jag tränade tempoväxlingar i skritt, sidvärtsrörelser och voltarbete. Jag trodde hon skulle vara stel, men hon var hur mjuk som helst! Det är en viss känsla att sitta på min fina Saga! Något i hennes rörelser och i hennes balans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar