Tamya – med för tjock ull, kanske?
Efter veterinärbesök behöver man lite näring.
Saga i hagen. Som är alldeles för blöt. Stupid perpetual rain!
Denna fredag skulle vi bara jobba halvdag, så jag tog ledigt och maken jobbade hemifrån. Vilket var tur för distriktsveterinären kunde komma idag och återvaccinera alpackafölen. Jag samlade alpackorna i fållorna inför hennes ankomst och mockade i väntan på att hon skulle komma.
"Vettens" tider blir ju alltid lite approximativa, eftersom det är svårt att bedöma hur lång tid ett besök tar. Hur som helst dök hon upp efter någon timme. Fölen fick sina sprutor. När hon skulle dubbelkolla att förra gångens chipning av dem fungerat, blev det klurigare. På "Kakan" fick hon signal direkt. På "Kolan" var det inte helt lätt att hitta chippet, hennes scanner hittade det då och då. Och på Tamya hittade hon det inte alls. Antingen är hennes ull för tjock eller så har hon blivit av med chippet. Hur som helst föreslog hon att när det är dags att vaccinera alla djuren i mars, så ska vi be dem ta med värsting-scannern och chipningsutrustning, så vi kan få klurat ut det då...
Hon tittade på Tamyas hårlösa fötter (fot-snarare) och trodde att det var dermatit som tydligen lätt drabbar hundar på samma sätt. Det turliga är att huden ser sårfri ut och förtjockningarna verkar ha minskat, så vi blev rekommenderade att fortsätta hålla rent med klorhexidin och smörja med Locobase Repair (som är bra mot torrsprickor på fingrarna, t ex).
Sawila har tappat hår på insidan frambenen. Vi har smort med Jodopax-gel, och blev rekommenderade att fortsätta med det. Där var något litet pyttesår, men huden är len och mjuk. Kanske håller hon också på att självläka. Om det bara blev lite torrt och kallt tror jag de snart skulle bli helt bra. Stupid värme-höst med evinnerliga regn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar