Veterinärbesök - och norrsken!

Mor & dotter i regnet.

Medan konvalescenten står i torr box!

Det var minsann norrsken när det var nattningsdags för pållarna! Nu ser det väldigt starkt ut på bilden, eftersom jag fick ha en väldigt lång exponeringstid för att få med det över huvud taget, och då rörde det ju sig.

Jag fick tid hos veterinären på förmiddagen, för att se på Sagas hälta. Och det var ju en hovböld! En stor en! Som gick långt upp och var svår att skära bort. Och hon som travade i paddocken igår, alldeles av egen vilja! De kunde inte se ordentligt om de fått bort allt eftersom det blödde en del (dock inte farligt mycket), så jag fick tid för återbesök på onsdagen.

Veterinären sa att de hade många patienter med hovbölder, mugg och rasp och andra problem som gärna uppstår när det är lerigt och blött i markerna. Så hon tröstade mig med att en hovböld ändå var en bra diagnos för en så tydlig hälta – för när bölden väl är borta och har läkt, är den borta. Saga får inga bestående men av den. Veterinären kommenterade också att Saga var precis lagom i hullet!

Hon hade också jämfört dagens röntgenbilder med de som togs för tre år sedan när Saga hade förra hovbölden. Då hade Saga lite "fång-hovställning", men det var mycket bättre nu, tack vare hennes specialskoning!

Efter en snabb lunch skulle maken arbeta medan jag var ledig. Så jag red ut på Mökkvi, pratade med både ridhusgrannen och isis-grannen på vägen. Dagen hade varit solig, men nu mulnade det på. Duggade. Regnade lite mer. Regnade på ett häbigt sätt. Men jag hann hem innan det började hällregna! Men det var ju varmt, så jag kunde sköta djuren utan att frysa, fastän jag var blöt. Man blir ju varm av att mocka om inte annat...

När det var dags att natta pållar, så var det norrken ute! Inte var dag på dessa breddgrader! Jag såg det i Göteborg en gång på 80-talet, annars har jag bara sett det i Norrland.