En nykomling på hemmanet!

Fullt ös!

Mökkvi stilar!

Själva nykomlingen – Embla.

I veckan fick jag ett kort mail från grannen som frågade om de kunde ha en av sina hästar hos oss? Jomän, det går väl bra, tyckte jag. Lite förundrad eftersom deras två 1-åriga hingstar är på hingstbete, och deras två ston hos en stilig hingst på samma ställe, bortåt Ulricehamn. Så de har verkligen inte alla hästar hemma ;-)

Min luriga granne var medvetet förtegen, den filurskan! Visade sig att de köpt en ny häst, av en gemensam bekant! Och eftersom deras hästar inte var hemma, behövde ju den nya pållan sällskap! Och vi har ju mer bete än våra bör äta, så det passade ju bra!

Tisdagen var dagen för den nya damens ankomst. När vi kom hem var grannarna och pållans gamla matte redan här och hade lastat av. De hade ställt henne i paddocken, men där är ju bara en tråd vid grindarna, så pållan smet snart ut under trådgrinden! De lyckades få tag på henne och ställa in henne i Mökkvis box precis till vi kom hem. Dags att stängsla upp lite mera!

Så maken och jag fixade mera tråd i stängslet och såg till våra pållar, medan grannarna åkte hem och hämtade lite prylar till hästen. T kom strax och det blev dags att släppa ihop dem. Nervöst. Våra pållar hade ganska nyss släppts in av automatgrinden i en gräs-ymnig hage där de får gå några timmar var dag. De åt och hade inte tid till annat. Så när T jagade in Embla i hagen tog det ett tag innan Saga uppmärksammade den nya hästen! Hon glodde, gick framåt, stannade och åt, glodde, gick lite fram, stannade och åt och slutligen stod de med böjda nackar och nosade på varandra. Som de brukar. Jättegulligt! Till en av dem skriade till och hoppade isär, och Mökkvi fattade att där var en ny häst. Vi väntade oss tjur-rusningar runt hagen, men de jagade nykomlingen bara lite avmätt i tölt en bit, innan de ställde sig att beta alla tre! Helt odramatiskt!

T tog in sin häst igen och gav sig ut på en ridtur just som hennes mor och Emblas gamla ägare kom tillbaka. Vi satte oss på uteplatsen och drack rosé, mumsade på salami, brie, vitlöksmarinerad feta-ost, ostfyllda pfefferonis och annat gott. T anslöt efter sin ridtur. Nu var hästarna flyttade tillbaka till den avbetade delen av hagen, och med inget gott gräs som distraherar, började de nu jaga runt Embla, stila sig, skutta, sparka och visa upp sig snyggt i alla gångarter! Mökkvi lyfte svansen och rörde sig så stiligt som värsta arab-hingsten!

De härjade runt rätt länge: Mökkvi var självklar ledare även nu, så när han stilat färdigt lugnade han sig snart. Saga var mer noga med att visa var skåpet ska stå, och jagade Embla till hon var alldeles kolossalt andfådd! När vi gick ner till hagen för att beundra dem i deras stilande, stannade de dock upp och betade. Ungefär som de tänkte att "oj, nu kommer de, nu får vi uppföra oss".

Så småningom åkte alla iväg, och vi tittade till pållarna då och då under kvällen. Vid ett tillfälle stod Embla helt lugnt en bra bit bort och betade. Då tyckte Saga plötsligt att det var dags att sätta henne på plats! Så hon började jaga Embla. Fram och tillbaka i full galopp längs al-dungen. Saga kom lätt ifatt Embla, som fick tvärvända och springa åt andra hållet. Så rök de ihop i ett hörn, men snart kom de ut – Embla först och en beslutsam Saga efter. Så Saga vann, men jag hittade två små sår på henne, som dock inte var så allvarliga. Så hon fick betala lite för att vara en sådan mobbare!