Jag ser fram emot en kall vecka! Vik hädan, regn och lera – välkommen, kyla och torka!Idag var det ganska grått trots lite tunna snöfläckar här och var. Sov till 11.30. Så går det när man går upp tidigt en lördag! Då får man ta igen hela veckans sömnskuld på en enda morgon...
Vid 14-snåret kom vi ut på vår uteritt. Träffade T som tömkörde sin söta Eyglo och vi pratade lite innan vi red vidare. Galopperade uppför branta backen. Jag var beredd på att Saga skulle bli en galopp-raket som hon kan bli när hästarna "tävlar" mot varandra, och sätta iväg som ett jehu, men jag lyckades få en fin kontrollerad och taktfast galopp! Sedan hade jag fullt sjå att lugna ner min uppspelta pålla! Men det är kul när de har roligt också!
Sedan blev det mest slapperi. Försöker ragga våra traditionella gäster till vårt traditionella nyårskalas men de är inte lika lättlockade nu när vi bor så långt bort ... ;-). Och det kan jag förstå. Det är ju en bit bort, och kanske lite jobbigt att sova över.
Känns som vi alla i vår ålder blivit väldigt bekväma och hemkära! Jag brukar inte heller vara så sugen på att lämna hemmet, men försöker så gott jag kan motarbeta detta "medelålders"-symptom. Som när jag åkte och såg Simple Minds i Solna! Åkte på alpackakurs!
Men på nyår måste vi ju vara hemma för hästarnas skull när fyrverkerierna håller på som bäst. Vi kan nog leva med att sitta och glo på varandra, om det nu bara blir vi. Han är ju söt att glo på, maken.
Mamsen blev lite olycklig när jag nämnde att maken inte kommer med till Skåne till jul. Men så är det när man har djur som måste ha mat. På sommaren kan de ju klara sig i stort sett själva någon dag eller två, men så här års finns ju inget bete att tala om och de ska ju helst ha mat var 6e timme i alla fall. Blir det jättekallt måste man ju se till att de har vatten också, som inte frusit igen. Vår gamla fodergrind, som faktiskt fortfarande funkar, är inte helt pålitlig heller, så det känns skönt att en av oss är hemma.
Särskilt Zolly, som jag tror är lite kär i husse, kommer vara väldigt nöjd med att han är hemma! Ibland sitter hon och bara tittar på honom, liksom beundrande. Hon är nog lite av en stalker tror jag.
5 kommentarer:
Hej,
vill bara säga att jag tycker det är kul att läsa din blogg och se dina fina foton! Det är ju väldigt få som skriver kommentarer, så tänkte att lite uppmuntran inte sitter fel såhär i juletid och allt. Ja medelålderssyndromet har brett ut sig, var ju evigheter sen vi träffade alla i gänget.
VI ses snart iallafall och kram!
kanel
Vi sitter i samma situation o e hemma vi med på nyår, med skotträdda hundar och andra djur. Kanske det går att träffa oss en stund i brist på bättre sällskap.
Tack Kanel! Uppmuntran är alltid på plats! Kul att du läser den! Kommer du till nyår då - Vel_kanel? ;-)
Hej Anonym. Det är ju absolut inget fel på ert sällskap! Men vi har "alltid" haft nyårskalas och "alltid" haft ungefär samma gäster - till folk började få barn ... I begynnelsen bodde vi på Wadmansgatan mitt i sta'n så det var ju en lättillgänglig och bra "festlokal". Vi hörs - nu har vi ju ett väldigt trevligt alternativ ...
Japp livet förändras och vi med det.
Kan bli lite käk sen lättare tilltugg senare på kvällen och givetvis massa julmust (:-))
Skicka en kommentar