Nästan ända hem ...

Stopp – på vår uppfart!

Månsken över hemmanet

Tasmansk djävul? Nämen, det är bara Ronja framför verandan.

Som traditionen bjuder åkte jag hem efter lunch, med förmaningar från föräldrar och syster att köra försiktigt.

Så jag satte foten i botten, blundade och bröt alla hastighetsgränser och trafikregler medan jag pratade i mobilen, söp och åt kebab under körning. Nääää, det gjorde jag ju inte! Jag körde lugnt och ansvarsfullt bakom de 4 extrema mögelhallonen på vägen mellan Hässleholm och Laholm (trots fint väglag) och sedan var det gescwhint ända till ... Älvängen. Därefter blev det snöigare och snöigare. Och vår uppfart – där låg 1 dm snö!

Maken var på herrmiddag på Tjörn och jag satte fart uppför vår lilla backe. Och det gick inte alls! Is under hjulen. Spinn, spinn. Så jag fick rädda rådjurslåret och de två vildsvinsstekarna jag fått av mor & far (så'n tur att låret rymdes i frysen ...) innan jag gav mig ut och skottade sorgfälligt i den hårda skaresnön, så att jag vingligt och slirigt kunde köra upp för backen. Månen sken så det var väldigt vackert. Och kallt ...