Alpackasång hemma och Simple Minds i Dalhalla

Stilige Merlin och maken!

Dalhalla!

Vi, i väntan på Simple Minds!

Simple Minds!

Publiken var entusiastisk.

Stämningsfullt.

Jim Kerr, Charlie Burchill och Andy Gillespie.

Jim Kerr gör ett inlägg om Dalhalla på Facebook – tydligen avrundade han med ett litet dopp i Dalhallas pöl!

I tidig morgon stängde vi in Parucha, Sawila och Qhichincha i våra fållor. När vi presenterade Merlin för Parucha spottade hon intensivt! Hon var helt klart dräktig sedan hans förra besök! Då fick han komma till Qhichincha istället, och gjorde sitt jobb. Samtidigt fick Sawila möta en stilig suri-hingst! Så nu hoppas vi på ett suriföl till nästa sommar. Det är ett dominant anlag, så parar man en huacaya (som Sawila är) med en suri, blir fölet alldeles sannolikt en suri! Hingstarnas parningsknorranden/sång hördes över nejden så grannarna undrade nog vad som pågick. När hingstarna gjort sitt, packade P, som bott hos oss i natt, ihop sina tillhörigheter och alpackor och körde iväg, medan maken och jag beredde oss för snar avfärd mot Gagnef i Dalarna!


Vi 16-snåret var vi framme, i god tid till den middag makens yngsta moster bjudit in oss till, och som vi får bo hos under vårt besök! Där kom en kusin med familj och två andra mostrar till middagen, så det var trevligt. Tyvärr fick vi snart bryta upp, eftersom vi skulle till Dalhalla för att se Simple Minds!


För sex år sedan gjorde vi en tur tillsammans till Gagnef, maken och jag. Den gången turistade vi en del och besökte bland annat Dalhalla, det gamla stenbrottet som blivit en konserthall! Jag tänkte då att jag måste komma tillbaka en dag och se en föreställning där! Och nu var det dags! Dalhalla gästas av Simple Minds – mitt favvoband genom tiderna – det får ju inte missas! 


Kl 20.00 skulle konserten börja, men just då kom en störtskur och allas regnponchos åkte på! En halvtimme senare hade regnet dragit förbi och Simple Minds kom upp på scen. Redan vid andra låten kunde en del i publiken inte längre sitta kvar, utan reste sig och dansade och diggade entusiastiskt! Med Madonna-konserten i färskt minne var det så skönt med ett band som såg ut att vara glada att vara där och spela och som varje konsert tackar ödmjukast för att man vill komma och se dem.


Här var det ingen märkvärdig show och ingen koreograferad dans, bara ren spelglädje. Och Jim Kerr fascinerades tydligt av Dalhalla. Man kunde se det på honom där och då, men det bekräftades även på Facebook senare.


Nu är jag ju ett hängivet fan, så jag kanske inte kunde bedöma konserten så objektivt, men maken sa att han också tyckte det var bättre än Madonna. Jag tyckte det var hur bra som helst, fats saknade förstås några favvo-låtar! Det var helt enkelt för kort!


Efter konserten åkte vi tillbaka till makens yngsta moster, där forfarande de andra mostrarna var kvar, så det blev lite mysig samvaro med te och mackor.

Hos hovslagare och på tomt kontor

Saga väntar medan hovlagaren jobbar i smedjan.

Så här blev det! Ett hålband kom på sedan också, så det blir lite klurigare att hålla rent...

Gamla kontoret måndag eftermiddag. Väldigt tomt.

Vi var hos veterinären kl 9.00, så jag trodde jag skulle kunna vara på kontoret efter lunch och IT-supporta kollegorna på nya kontoret. Jag är ju egentligen ledig på måndagar, men jag var angelägen om att allt skulle funka! Men hovslageriet tog sin tid. Saga blev ju helskodd, och hennes läkande hov behöver ju specialbeslag.


Hovslagaren sa att hoven växte bra och "betedde" sig som väntat, så processen fortgår som önskat. Inga nya svampangrepp har hittats!


Jag kom till gamla kontoret först vid 15-snåret, plockade med mig lite nätverksapparater och åkte till nya kontoret. Några kartonger saknades fortfarande, men lite IT-support hann jag med, och att få i ordning min egen plats så jag kan jobba i alla fall. Med många ouppackade kartonger runt om...

Kompisbesök!

Sawila lät sig gärna matas!

Och vi åt gärna fika!

Mycket fika!

Lite IT-support. VPN via trådlöst. Jag fick det att funka!

Hemgjorda hamburgare på grillen!

Catfight!

Tyvärr blir det ofta så att man bara pratar med kompisar om att man ska träffas. Man menar det ju, men så har man så mycket annat för sig så det tenderar att inte bli av. Så i en av mina statusuppdateringar på Facebook tog min kompis äntligen tag i saken och frågade om de kunde komma på söndag? Och de kunde de! Så plötsligt var två familjer på besök och då fick det naturligtvis hälsas ordentligt på alla djuren!


Kompisarna hade ohyggliga mängder fika med sig som vi mumsade på och det var exakt hur trevligt som helst! Får bara hoppas att det inte dröjer lika länge igen! 


När de åkt blev det lite IT-support. Kontorets flytt ska ju ske i morgon, men ny server är redan på plats på nya kontoret. Så jag skulle testa om det gick att komma åt servern via VPN. Och det funkade! Men jag fick trixa lite med inställningarna och uppdatera min guide till arbetskamraterna. Vi flyttar ju tyvärr just som många ska på semester, så det blir lite kruxigt med supporten... Men med bärbar dator och trådlöst nätverk kan man i alla fall IT-supporta på bänken framför huset med alpackor i sikte!

Rymlingar!

Det är aldrig bra när man märker att grannen har ringt och SMSat  att de hittat ens hästar på vägen! Turligt nog är trafiken inte så tung här, och nämnda granne gillar djur, så hon plockade in pållarna i rätt hage igen! Maken åkte hem från jobbet tidigt för att fixa staketen, och då visade sig att vår närmsta granne, som turligt nog också är väldigt förtjust i hästarna, hittat dem på rymmen och plockat tillbaka dem två gånger!


Problemet är ju inte stängslet. Problemet är att vi inte haft el på hela stängslet (vi har inte brukat behöva det) och att en viss herr Mökkvi blivit väldigt flink på att öppna grindar med munnen! Men efter en snabb insats från maken, har vi nu el på hela stängslet! Och Mökkvi verkar inte längre sugen på att ta sig ut...

Madonna-konsert!

God indisk mat fick det bli innan konserten!

Maken & jag i den låååånga väntan på Madonna.

Madonna på skärmen.

"Tennsoldater" som spelar i luften!

När vi kom hem och jag skulle hämta posten, såg jag något lysa intensivt grönt på marken. 

En lysmask! 

När vi fick biljetter till en Madonna-konsert tänkte jag att det skulle vara kul att se henne. Hon är ju ändå en stor artist och jag gillar en del av hennes låtar, har t o m två, tre CD. Så vi satte oss förväntansfullt vid 20-snåret på Ullevi och väntade.

Först kom "förbandet". Dvs en DJ! Som stod och samplade låtar och ibland sjöng lite till. Jag förstår inte "storheten" i det, i DJs. De spelar ju bara sina favvolåtar och trixar lite med dem. Känns som de skor sig på andras arbete med minimal egen insats. Får alla de som han samplade några royalties?

När han slutade digga till låtarna på sina apparater, tog det evinnerlig tid innan Madonna kom på scen! 22.30! Då var man tämligen less på att vänta. Hur konserten var? 

Jättehäftig scen med tjocka pelare som höjdes och sänktes så de bildade trappor, väggar, platåer etc, och på dessa dansades det medan de rörde på sig. Det var imponerande! Hon har ju fantastiskt duktiga dansare med sig och är ju duktig själv! Hon är ju 54 år! Dansarna hoppade som att de inte vägde något och kunde röra sig på omöjliga vis, trotsa tyngdlagen. Så själva showen får en 4 i betyg! 

Tyvärr dåligt ljud med mycket eko. Kan tycka att de haft så många konserter på Ullevi att de skulle löst det. Då hördes ju tyvärr knappt något hon sa i mellansnacken. En låttext som gick ut på att hon sköt någon, med lite splattig video i bakgrunden och kvinnor i tights som smyger omkring med vapenattrapper var väl lite smaklöst. När hon plötsligt sa ett konstigt ord och publiken inte fattade att de skulle svara kommenterade hon ungefär; "kom igen, motherfuckers". Ska väl vara cool attityd, men är ju egentligen bara oförskämt mot fansen. 

Sämst var att varje gång hon presterade en vacker eller bra låt, tappades stämningen av att hon pep iväg och bytte kläder och bara en låtvideo spelades och kanske lite dansare dansade. Ljudkvaliteten var precis likadan som när hon verkligen sjöng, så man fick en känsla av att allt enbart var playback. Och det blev många klädbyten! Men i slutet av konserten kom "Like a prayer". Ingen av mina favvolåtar, men nu kom hela publiken igång och den var riktigt bra! Så det blir en trea i betyg till slut.

Själva kom vi i säng ca 2.30 efter hemfärd, nödvändigaste djurskötseln och lite nattamat. 

Besök från storstaden

Chaska – alltid lika söt!

Det sägs att det är ont om humlor nuförtiden. 

Kanske verkar det bara så – jag tror de alla är hos oss.

Kakaw, "Kakan, knaprar kvist

Min tystgående miljövänliga gräsklippare tar en paus i arbetet. 

Funkar dåligt på mossa, dock.

Tamya – nyfiken i en strut!

M n' M

Min sista ensamma lediga måndag på länge. Det är skönt att bara rå sig själv. Särskilt när man har ett jobb där man hela tiden blir avbruten. En ledig måndag då man "glömmer" telefonen där man inte hör den – då får man äntligen vara helt ifred och göra precis vad man vill utan att bli avbruten. Me like. 

Me like också att gamla kompisen M från Stockholm med ny kärlek hälsade på! M har aldrig varit här förut, så det var verkligen på tiden! De fick förstås träffa alla djuren, och det ser ju ut som att tycke uppstod!

Hästbestyr i ömsom sol, ömsom vatten.

På träningen idag fick ekipaget maken/Mökkvi till en jättefin trav – och det är inte så lätt för Mökkvi!

Bus-studie: Tamya vs Kakaw.

Tamya gäspar så stort hon kan med sin lilla mun!

Tidig morgon med avfärd till dagens ridlektion för maken/Mökkvi. Den sista för säsongen – förhoppningsvis kan jag och Saga vara med igen till hösten.


Lektionen gick ju bra, men jag fick springa och sätta mig i bilen med jämna mellanrum, när regnskurarna kom. Mökkvi har ju varit duktig på att låta sig lastas på sistone. Men idag tvekade han. Det tog nog bara 10 minuter att få på honom, men det kändes som en evighet där jag stod utanför släpet i hällregnet och väntade på att kunna fästa upp bakre bommen bakom honom. Väl hemma var det bara att klä om helt.

Tog Saga på en kort promenad. Jag märker nu att hoven faktiskt har vuxit, för det börjar bli trångt mellan hovväggen och hålbandet som håller ihop skadan. Då blir det förstås lite klurigare att hålla rent. Men jag pysslar på, med borstar, en hästskosöm, såpabad, Hoof Disinfectant etc. Så hoppas vi att det funkar! Om en vecka ska hon skos om, fast hon får nog ha beslaget ca 6 veckor till.

På kvällen kom isis-grannarna, för att flytta över sina 5 ston till en annan grannes hage, eftersom vår börjar bli avbetad. Så vi tog varsin häst och ledde en bit på vägen och en bit i skogen – den kortaste vägen till nya hagen. Sist jag red där var det så torrt att en bred, grund bäck där torkat ut. Så var det inte längre. Alls. Den lilla skogsvägen var hur lerig och geggig som helst, så vi som hade gummistövlar var glada åt det, där vi plumsade fram i de djupa lerpölarna! Jag ledde en av ettåringarna, Krafla. Hon är snäll och go men förstås lite oerfaren och därmed ängslig. Hon var rädd att komma på efterkälken så hon ville gärna pinna på förbi mig, och i skogen ville de två åringarna inte gå över den breda bäcken. Krafla och jag tog en annan väg. Där var bäcken bara väldigt smal, fast djup. Så jag hoppade över före och lockade medan grannens T stod bakom och manade på. Till slut hoppade hon över, och till slut gick den andra åringen med på att gå över bäcken på det breda stället. Man får ju säga att de är snälla ändå – det gick ju att hantera dem fast de är så oerfarna och inte ledda så mycket.

Väl framme i hagen skulle jag vända Krafla mot mig för att vara beredd att ta av grimman samtidigt med de andra. Då löstes säkerhetslåset i mitt grimskaft ur! Krafla kände genast att hon var lös, och galopperade glatt iväg, och fick med sig Smaetla, vars grimskaft hängde kvar! Inte bra! Och hon lät sig inte fångas i brådrasket heller! Men till slut fick de tag på henne och fick av grimskaftet. Ingen skada var skedd. Jag kände på säkerhetslåset. Det var inte dåligt eller trasigt, snarare svårt att få upp det när jag försökte igen. Måste kommit åt grimman på något vis, för jag rörde det inte!

Tillbaka hos oss flyttade vi deras 2 valacker till vår hage på andra sidan bäcken. Medan vi fixade med vatten och grindar kom närmsta grannen med en väninna och kikade på alpackorna och pratade om hästarna. Hon är väldigt förtjust i dem, fast nu när de flyttats har hon dem inte så nära inpå längre. Det tycker hon nog är lite synd. Så när vi var klara med alla omplaceringar var vi 8 pers på gårdsplan! Innan var och en åkte hem till sig, och vi gick in – och maken lagade smarriga holländska "pannekoek met ham en kaas" och "speck en kaas". Mums!