Sidledes snö och arktiska vindar

Packorna håller sig inne när det snöar sidledes. De är kloka djur. Miski längst till höger tar det särskilt lugnt.

Sagis bryr sig inte om lite blåst. Men så har hon ju ett pälsfodrat nylle.

Nu promenerar jag ju Saga varje dag. Och varje dag skiner solen och det ser varmt och gott ut. Det är det. I lä. När man kommer ut ur lä, drabbas man! Av den arktiska, isande vinden. Det känns som att själva kraniet ska förfrysa! Idag var en sådan dag. Jag brukar gå bort mot isis-grannen för det är ju fin och torr grusväg dit. Idag var grannarna ute så jag passade på att "tjôta" lite, vilket alltid är trevligt. Deras gård ligger helt i lä, så vi kunde snacka en halvtimme innan vi började bli kalla...

Saga börjar lugna sig på promenaderna. I början efter sin boxvila var hon "rädd" för allt – grannens vedstapel t ex, som nu är i vardande och därför byter skepnad varje dag på ett i Sagas tycke opålitligt sätt! Och så har vi ridhusgrannens pållar som gärna galopperar omkring när vi går förbi, och då vill ju Saga hänga på. En gång kom en bil med hästsläp skramlandes och då stegrade hon sig! Ingen fara dock, men det känns skönt att hon taggat ner nu och är cool igen bland både folk, fä och fordon.