Jag provar på Grimur.
Och sedan var det makens tur.
Kanelikompisen och vi har ju haft våra hästar i några år nu, och vi har träffat hennes Grimur en (1) gång! Och aldrig provat att rida honom. Så Kanelikompisen tog tag i saken och bjöd oss hem, med lite hästaktiviteter inplanerade innan.
Vi möttes på pendelparkeringen nära stallet och åkte dit. Maken och jag borstade och sadlade medan Kaneli gjorde sin "uppgift" – inackorderingarna i stallet hjälps åt. Så provade vi att rida. Och han var väldigt trevlig. Den sortens häst där det blir bra om man gör rätt!
Inser att det blir tuffare för Kaneli-kompisen när hon ska prova våra. De är inte lika samarbetsvilliga....
Efter ridpasset åkte vi för att träffa hennes sambos häst. Han rider stor häst. Med betoning på stor! Ohlsson, som hästen heter, verkade dock snäll, lugn och trevlig. I stallet fanns andra fina hästar och en kelig katt med en bedårande liten kattunge...
Väl hemma hos Kaneli och sambon bjöds vi på vin och en toksmarrig trerätters. Sedan blev det kaffe och päroncognac i soffan, med kelig katt och kelig hund som pockade på uppmärksamheten. Så gott och mysigt! Så najs att göra något annat än att spika på alpackaligghallen, utan bara ha det trevligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar