Foderbordsbygge!

Saga får lite lunch efter ridturen.

Parucha med den tykna uppsynen. Men hon är faktiskt väldigt snäll!

Maken sätter upp täckbrädor – och snart ska han såga till all läkt!

420 cm foderbord! Jupp, konstruktösen anas i bortre änden.

Saga nipprade när jag tog in henne för att sadla henne inför vår ridtur. Så jag tänkte att hon skulle vara skuttig under ridturen. Men hon var jättelugn, om än pigg. Men det är ju bara trevligt då. Pigg och nipprig är värre. För att inte tala om seg och nipprig...

Efter en solig tur beslöt vi att nyttja dagsljuset, och skjuta på lunchen. Så medan maken sågade till läkten till ligghallens gavel och kring fönstren, byggde jag ett foderbord av överbliven träpanel och läkt. Man funderar på hur de materialberäknar våra byggen egentligen. När hästarnas stall var färdigbyggt fick vi också över massor av läkt. Och till alpackornas ligghall blev så mycket ytterträpanel över att vi kunde klä även insidan med den. Tanken var först att vi inte skulle ha någon innerpanel, men vi insåg att vindduken som då skulle synas tydligt, skulle bli tämligen smutsig och full av alpackaspott – så innerpanel känns som en bra idé. Den blir lättare att hålla ren.

Det blev därmed lunch kl 17.00, men då var foderbordet klart, de flesta läkten tillsågade och färgdoppade, och djuren skötta. Då blir det "Hopp och lek" resten av dagen. Fast så mycket hopp blir det inte. Mest en slummer i fåtöljen framför TVn...

Hur det gick med Volvon? Jomän – väsnet var ett hål i avgassystemet (som de lagade gratis för det var så lätt) och "flapprandet" var någon grej som börjat gå sönder och lossna, så den fick bytas. Räkningen gick på knappt 5000:-. Man får ju vara glad när det inte blir mer. Och jag kunde hämta den igår, så nu har vi den till reds till på måndag!