Ridlektion och halmlass - och spännande nyheter!

Mökkvi är noga med sin hud och gör en lerinpackning ibland ...

Vi tjejer.

Vi var på plats i god tid på söndagen, inför makens lektion kl 10.20. Då red redan grannens T. Vi är några stycken som nu kommer rida regelbundet, ca 1 gång/månad, två och två, för Helen Gustafsson på en gård bara 10 minuter bort, med släpet. Otroligt nyttigt och bra! Helen är pedagogisk och tänk – det blir rätt när man gör som hon säger!

Så efter en lite trög start, gick det gick riktigt bra för Saga och mig! När vi väl skulle hem igen, blev Saga plötsligt "svår" att lasta – dvs jag fick försöka flera gånger innan hon gick på. När hästarna väl var lastade, stod vi så oturligt på en gräsmatta, att Volvons bakhjul bara spann loss! Vi HAR bett om ursäkt för det fula spåret vi gjorde ....

Så det var bara att lasta av hästarna igen, maken körde ut bilen på bättre underlag, och så lasta på igen. Med trilskande Saga. Fast det tog bara 5 minuter, så var hon på. Men jag är ju bortskämd med att det går så lätt med henne.

På måndagen blåste det rejält men var annars vackert väder. Saga blir lite nipprig av blåsten. Vi red F-rundan och när vi skulle galoppera for Saga iväg som ett spjut. Det var knappt jag fick stopp på henne, men det fick den långa uppförsbacken... Saga ger liksom allt krut i början på sin galopp, så hon orkar inte hela vägen. Får försöka få henne att galoppera mera sansat.

Strax innan vi åkte iväg mot Trollhättan för att hämta hö och halm i släpet, såg jag mailet. Vi kan snart få hem alpackorna! Så spännande!