Monster på hemmanet?

En katt sprang över vägen när vi var nästan hemma. Misstänkt lik Ronja ... Hm, vad gör hon så långt hemifrån!

Idag skulle maken filma när jag Horseman-shipade. Sedan skulle vi bytas om. Skulle bli vackra filmer att lägga på bloggen! BAH! Segt och trögt var det, även om Saga lydde. Så småningom fick jag väl lite fart på henne, men insåg att hon var totalt fokuserad på något helt annat borta vid vägen. Inte alls på mig. Trodde det var hennes vanliga brist på koncentration, men hon blev nipprigare och nipprigare. Maken gick för att se vad som stod på. Jag tog ut henne ur paddocken för att visa att inget farligt var där. Vi trodde att grannen kanske släppt sina kor, och att det var dem som distraherade. Inga kor! Inget annat heller! Vad vi kunde se ...

Då blev hon riktigt nipprig! Frustade och ängslade sig. Tur jag hade min repgrimma och och visste hur jag skulle "plocka in" henne när hon ville dra iväg. Mökkvi galopperade förbi i hagen och båda hispade. Så jag ledde lirkande, stillsamt och försiktigt ned stissiga Saga till paddocken igen, tog av henne grimman och lät henne komma in till Mökkvi.

Hon frustade så det ekade över hela nejden! I säkert en timmes tid. Eftersom båda kusarna var helt omöjliga att få någon vettig kontakt med, lät vi dem vara men gick båda en runda för att se vad det var. Frustandet tydde på älg, men vi såg ingen. Inga kor heller. Inget.

Allt jag hittade var några skelettdelar från (gissningsvis) ett rovdjurs måltid. Några rejäla ryggkotor och revben. Vad är det för rovdjur, som kan ta så stora byten ...? Är det samma "monster" som hispar upp hästarna? Eller ... är det maken, som blir till varulv, i fullmånens sken! Huh!