Påfyllning av bonnabrännan

Action! Lola Löwenberg har tagit bilden.

Stiligt ekipage! Lola Löwenberg har tagit bilden.

Mitt favoritekipage! Hemma. Bilden är klippt ur min dåliga filmupptagning ...

Idag var vi på Sävebanan och tittade på de Västsvenska Islandshästmästerskapen. Isis-grannarna var förstås där! Vi satt på läktaren och fikade i den strålande solen. Vår instruktör Helene Gustavsson tävlade, och några andra vi känner till. Många fina pållar var det, som gick otroligt snyggt! Roligast är nästan att se när de drar iväg i flygande pass. Hästen Sleipner avbildas ju med 8 ben, och det är nästan så det ser ut när de passar så fort.

Lite ridsugen kom man hem. Saga ryckte tyvärr fortfarande i ryggmuskeln så istället höll jag lite ridlektion för maken!

Sol och Saga med lite öm rygg.

En sömnig flicka.

Och en misse som vill ha kel.

Saga på promenad.

Qhichincha vågar sig på att gå fram och nosa på mattes knä.

Qhichincha – före och efter.

När pållarna ätit sin lunch gjorde vi i ordning dem för en klätterrunda. Saga fäller fortfarande mycket, så jag tog vår "Fur-minator", vår metallkam med väldigt korta tänder, och drog av en mängder med hår. Jag tror Saga gillar det.

Men idag, när jag kammade på högra ryggfilén mot ländryggen, ryckte hon till i muskeln. Gång på gång, och sedan tog hon ett steg framåt. På anda sidan ryggraden reagerade hon inte alls. Så uppenbart var hon öm! Lilla Saga! Så jag vågade inte rida. När maken och Mökkvi red upp mot N-gården promenerade jag istället bredvid, med Saga i grimskaftet, så hon skulle få rört på sig lite ändå.

Tillbaka i paddocken lät jag henne trava några varv, men ser inte alls någon hälta. Det är bara rycket i ryggmuskeln och lite över skuldran, och att hon inte trampar under sig ordentligt om jag tar henne på en volt runt sig själv i vänster varv. Annars märks inget. Så jag antar att det inte är så farligt. Hoppas jag. Men hon är ju tyvärr benägen att dölja smärta.

Jag tränade istället lite klicker-övningar med henne, och då var hon genast med på noterna. Men hon är ju inte något godis-monster direkt, så hon ger lätt upp, om övningen inte är intressant nog. Hon gör liksom inte vad som helst för lite godis.Men hon fattar snabbt. Känner att jag själv får vara noga med vad jag vill åstadkomma och vad jag vill belöna.

När maken kom hem, hade han med sig en liten surpris! Saga tappade en av sina boots på frambenen när vi var ute och red härom dagen, och nu hade maken hittat den! Sådan himla flax!

Alpackaklippning!

Nu ska Qhichinchas lockar falla!

Klippning!

Fin-ansning av hals och huvud.

Kloklippning.

Tre "lättklädda" damer.

Här är de ute i hagen. Och här ser man tydligt att de röda är dräktiga, medan den grå Qhichincha är smal.

Det var maken som tog emot alpackaklipparna som kom på fredagsmorgonen kl 07.00, medan jag ännu låg och sov på hotellet i Frederikshavn. De klippte alpackorna, deras ull och klor och såg över deras tänder, på ca 10-15 minuter per alpacka, för att inte stressa dem för länge. Så allt gick gescwint även om de röda var lite arga. Snälla och hanteringstränade Qhichincha går med på det mesta.

Vi på konferensen var betydligt stillsammare denna dag som gick i konfererandets tecken – och lite sega blev vi allt i konferensrummet, innan vi efter några timmar gick på shopping spree i Frederikshavn någon timme innan avfärd hem. Det bidde ett par nya sommarskor! På båten åt vi en tok-stor räkmacka och blev om möjligt ännu sömnigare ...

Jag missade bussen ända hem som gick 17.34, men tog 600-bussen kl 17.45 istället och tokringde hem efter limousineservice, men käre maken var ju ute, utan sin mobil ... Gick av i Älvängen och trodde jag skulle bli strandsatt där, men hade sådan flax, att 600-bussen (som går direkt till Älvängen) hunnit fram före bussen jag missade 17.34 (och stannar i Nödinge, Nol, Alafors och snurrar runt på lokalbanorna och tusen rondeller, innan den kommer till Älvängen). Så jag var nästan hemma när bekymrad make hade fått mina meddelanden och ringde för att se var jag var!

Det var ju tokskönt att komma hem, och så kul att se alpackorna. De är ju så små och taniga utan all ull! Och det var väldigt tydligt, att Parucha och Sawila är dräktiga!

Konferens!

Kl 8.00 avgick båten till Frederikshavn, och då satt vi redan i konferens på färjan. Vi åt sedan smarrig lunchbuffé och tog för oss vid självbetjänings-mjukglassmakinen! Mycket kolasås och chokladströssel fick det bli! Vi taxfree-shoppade lite och var snart framme. Gick till hotellet Scandic The Reef och lämnade vårt bagage innan vi cyklade iväg mot lunchrestaurangen. På vägen stannade vi vid en rastplats invid en vit strand med klitter, drack öl och hade det bra en god stund, innan vi fortsatte fram till lunchrestaurangen och åt oss tokmätta!

Väl tillbaka var det dags att besöka hotellets badland. Det var ganska litet, med en sval pool där det ibland blev "oväder" med regn och blixtar och höga vågor, och en lång, mörk rutchbana jag inte vågade mig på. Men mest satt vi fördelade i olika bubbelpooler och "långkokade" medan vi villigt vin-marinerade oss själva och jag blev en smula häcklad för min ståtliga bonna-bränna... När det var dags för förfest i "sviten" var vi sålunda slappa och fina.

Vi åt på en restaurang intill hotellet med jättegod mat. Två ganska stora fina snidade trätjurar konfiskerades av förfriskade arbetskamrater, som dagen efter gick och återlämnade dem, mottagna av skrattande personal som inte märkt att de var borta!

Efterfest i "sviten" som tydligen höll på till 3.30, men min rumskamrat och jag var i säng vid 1-snåret, med många glas vin innanför västen. Jag vet inte om det är något danskt, men hotellrummet var alldeles för varmt, och jag tycker jag råkat ut för det flera gånger förr just i Danmark. (Motsatsen är Asien där alla verkar tycka att 15 grader plus i sovrummet är lagom, när det är 35 grader utanför ...).

Snö och frost!

Tisdag morgon ... i lördags var det över 20 plusgrader!

Göteborgska den sexigaste dialekten! Men – det visste vi väl redan... ;-) (Klicka på bilden och zooma, så kan ni läsa hela artikeln).

Onsdag – frostnupen narciss.

Misse på jakt i morgonfrosten.

Lite nervöst var det när man skrapade bort 3 mm snö från bilen i tisdags – skulle det vara halt? För nu har vi ju sommardäck på bilen. Men det gick bra! På eftermiddagen vrål-haglade det, och sedan på kvällen sken solen, när jag var på terminens sista ridlektion.

På ondagen red vi ut på N-rundan och förberedde för alpackaklippningen i stallet. Sedan packade jag inför kommande jobbkonferens. Klockan blev 02.000 innan jag kom i säng...

Ledig måndag med mycken aktivitet.

Solande pållar.

Mina söta favoritkillar!

Fina flickan!

Det luktar INTE hallon om alpackaspott ...

En del jobbar hårt så här års...

Idag åkte maken till Ale-veterinären för att få vaccinerat Zolly och Ronja. Den senare har tjatat sedan igår kväll att hon vill ut, men vi har haft henne inne så hon säkert ska vara hemma vid avfärd. Hon var synnerligen missnöjd med detta arrangemang, och sedan tvingades hon dessutom in i kattburen för att bli stucken! Stackar'n blir alltid stressad vid bilkörning, så där blir en illaluktade olycka i bilen ... Tur hon är i sin korg!

Idag fin-red vi i ridhuset för att öva på det vi lärt oss på kurserna. Tyvärr är underlaget lite löst där för att få perfekt resultat i tölten, men Saga gick på bra. Efter lunch städade vi lite stallet eftersom vi vill ha det fint när de kommer och klipper alpackorna på fredag. Så nu är där jättefint och sadelkammaren känns plötsligt väldigt rymlig!

Och så fick vi ju "bodyscora" alpackorna – känna på deras hull. Jag vet inte om det är någon slags mamma-hormoner eller vad det är, men de två senaste gångerna vi samlat dem har Sawila & Parucha blivit så sura på varandra att de spottat på varandra hela tiden, och det är nästan omöjligt att inte hamna i skottlinjen. Urk! Tänk er den värsta halsbränna ni haft och multiplicera med 10, så får man en känsla av lukten! Det är ju egentligen magsaft med halvsmält gräs... Maken, jag och Qhichincha gör vad vi kan för att komma undan. Söta Qhichincha är nästan aldrig sur.

Det blev till att duscha när vi kom in! På kvällen var det yoga för första gången på tre veckor för mig, eftersom jag var borta en gång då jag var i Stockholm, och det sedan varit påskuppehåll två gånger. Trodde jag skulle vara tokstel igen, men var faktiskt rätt mjuk! Men det behövdes!

Slappare söndag

Föga anar de att frisören kommer på fredag ...

Maken sätter igång våra gräsklippare, tystgående och miljövänliga.

Ronja hjälper sig själv tilll en drink.

Nu kommer åkerfräknarna!

Lite slappa efter gårdagens kurs och våra efterhängsna förkylningar, gjorde vi inte så många knop idag. Det blev en klätterrunda då vi passade på att snoka på isis-grannens nya stiliga paddock.