Smekmånaden över?

Som sagt - en häst som ska rulla sig ser lite ut som en sån där leksak med en figur på ett "podie" som viker sig i benen när man trycker på en knapp i botten ... här är Mökkvi på gång.

I morse vid 8-snåret släppte jag ut två ivriga pållar. Det regnade lite men blötan lade sig bara som en dimma på mitt huvud - och på pållarna rinner det av, de har mycket fetare päls än jag - jag lovar! Vi har fått minst 50 mm senaste dygnet. Vattnet porlar i bäcken - den som bitvis varit helt torr är nu så full den kan bli! Saga var lugn i morse men jag har märkt att hon tycker porlande bäckar är lite läskigt - och hon har ju bara varit här när bäcken varit uttorkad!

Så gjorde vi ett tråk - gick ned och kollade att vår krypgrund mådde bra. Och det gjorde den! Inga konstiga påväxter, torrt och fint, inga tecken på att där någonsin är kondens. Och det är ju bra! Inga spindlar (det är jag glad för som varken gillar trånga utrymmen eller åttabenta djur ...). Märkligt det där - när vi letade hus sa man att små spindlar inne i huset var ett sundhetstecken. Men finns det spindlar i grunden är det inte bra - hur kan det hänga ihop? Själv föredrar jag spindelfritt i alla lägen.

På dagens ridpass red vi lite cavaletti, runt koner och i labyrinter - stängselstolpar kan man ha till mycket! Pållarna var jätteduktiga, så vi avslutade med en kort uteritt. Vi red förbi bortre hästgården där det var full aktivitet, vi snackade med Annika-grannen, med våra närmsta grannar som också var där och med en tjej som vi ev kan rida dressyr för med våra pållar.

Många tror man inte kan rida dressyr med islandshästar - men dressyren är till för att mjuka upp och träna hästen och förfina samspelet mellan ryttare och häst - så det mår alla pållar bra av (och ryttare)!

Så red vi hem. Och jag beslöt att rida förbi vår infart med Saga - för att hon inte bara ska knalla hem automatiskt. Se - där fick jag lite att stå i! Hon backade och böjde sig, slog med frambenet och ville inte ge sig. Hon ville hem! Med draghjälp av en hundrastande granne fick jag iväg henne en bit, men hon började trilskas igen. Till slut fick jag med henne och efter 10 m skötsamhet klev jag av och ledde hem henne som belöning. Får nog träna det där lite varje dag. På sistone verkar hon lyssna mer på Mökkvi än på mig - och Mökkvi är också lite störig ibland.

Det sägs att när man köper häst har man alltid en smekmånad - hästen är snäll så länge den är ny och osäker, men sedan kommer en "test-period" när den börjar känna sig mera hemmastadd. Jag tror vi är inne i den nu. Det blir nog inga problem, vi får bara vara noga med att konsekvent inte ge efter och använda lite "trix" för att vänja av dem sådana dumheter. De är inte elaka eller så - bara i lite "trots-ålder" ...

Efter ridandet och en fika slog hjälte-maken i de sista stängselstolparna till sista hagen och slog allt gräs där tråden ska gå, medan jag började sätta i isolatorer. Så tog batteriet slut i borrmaskinen! Det tog vi som ett tecken att det var dags att gå in och se på Midsomer Murders över en Lasagna ...

Det ÄR kanske storm?

Läste på GPs hemsida att träd fallit, tåg stoppats, bilar har vattenplanat, folk har blivit utan el mm i busvädret. Tur man hållit sig hemma och inne. Pållarna får också vara inne i natt, även om Saga fortfarande är en smula nipprig. Fast jag tror hon blir mera till sig när vi kommer. Hon är lite otålig och kanske lite uttråkad. Hon andas lugnt nu och jag fick klia henne en god stund på manken. Det har hon inte haft ro till innan. Så hon är säkert OK.

För två år sedan kring jul passade vi Kaneli-kompisens foderhäst. Vi skulle rida i det stora ridhuset, och det blåste väldigt mycket ute. Hästen brukar vara den lugnaste och snällaste av alla djur, men just den gången var hon nervös - för ljudet som vinden skapade i ena ridhus-gaveln! Och jag förstod henne - det lät verkligen som ett monster!

Jag hoppas och tror att det är stormens ljud som oroar Saga - och då borde hon snart märka att de inte är farliga. Men i morgon när vi vaknar ska de ut! I morgon eftermiddag blir det uppehåll. Om bara vinden mojnar så...

Vi har lite dålig koll men det har kommit minst 32 mm regn och sannolikt 50 idag. Och det fortsätter ... Björken framför köksfönstret har lutat åt nordost hela dagen ...

Sån't stolligt väder - det har inte regnat ordentligt sen 1a maj och nu kommer en hel normal augusti-nederbörd på en gång! Summ'at weird's going on ...

Så blev det nästan storm!

Nu säger väl alla "men du gillar ju regn", så jag får inte klaga på vädret.

Men nu är det faktiskt lite storm också. Blåser förfärligt. Det bekommer ju inte mig, men pållarna stod ute och såg olyckliga ut så vi tog in dem i stallet. Då blev Saga helt nipprig och skakade i hela kroppen! Sannolikt skrämdes hon av ljuden - vinden och regnet låter mycket i vårt oisolerade stall. Mökkvi var kolugn, som vanligt.

Så nu vet jag inte riktigt om Saga bara var rädd, eller om hon frös också! Efter en kvart i boxen med fleecetäcke på var hon nästan torr och hade slutat skaka, och hon var betydligt lugnare.

Regn ska de ju tåla men nu blåser det ju så infernaliskt också. Grunnar på om de bör stå inne i natt. Fast jag tror de trivs bäst ute. Enda regnskyddet de har i hagen är den lilla alskogen.

Saga bör ju vänjas vid ljuden i stallet - men de vill nog ut - får väl se om blåsten ger med sig.

En uteritt - mitt på dagen!

"Blir det nå'n betfor nå'n gång, då?"

Saga nöjd efter att ha rullat sig ordentligt

Mökkvi tycker också att gruset kliar gott i ryggen

Bäst att passa på mellan skurarna

Vid 14-snåret kom en skur. Efter den fick jag en vild idé. Tänk om vi skulle pyssla med pållarna redan då! Det var kyligt ute efter skuren och inga insekter! Så vi bytte till ridkläder och skulle gå ut - så kom en ny skur!

Men vi gick ut ändå och hämtade hästarna, och se, då klarnade det igen.

Vi red en ny tur idag längs en trevlig gräsbevuxen traktorstig. Turen skulle slutat i en "ögla" men tyvärr låg några stormfällda träd över vägen, så man kan inte komma runt. Men himla fint var det där, solen strilade ner genom lövverken på regndroppstyngda grässtrån. Då och då fick man sig en spontan dusch av trädruskor som skakades av vinden eller att man svepte till dem när man red förbi. "IIIH" tänker man då - men det var ju varmt ändå så det var bara uppfriskande.

Saga var framåt åt båda hållen. Lite stressad på hemvägen - kanske för att insekterna vaknat ur regn-komat då. Så när vi nästan var framme vid vägen började hon nippra sig, frusta och trixa och verkade riktigt rädd. Jag hoppade av och ledde henne och hon fortsatte vara nipprig, men jag fattade aldrig varför. Kanske kände hon lukten av något jag inte såg. Mökkvi var cool som vanligt.

När vi pysslat färdigt med pållarna tog vi oss en smarrig islatte på bänken framför huset. Makens snilleblixt att frysa kaffe i isbitar är genialisk - då kan man låta isbitarna smälta i kaffet utan att det blir vattningt - och så är isbitarna goda ...

Så tog vi våra målarpenslar och forsatte måla på allt det vita på huset, under taket, runt dörrar och fönster och jag började på verandan.

När vi avslutade var väl klockan ca 21. I vanliga fall hade vi fått börja fixa med hästarna då eftersom det varit den enda insektsfria och tillräckligt svala tiden. Jätteskönt att kunna ägna sig åt hästarna på dagtid! Jag älskar den här svalkan!

Nu kan man njuta av livet!

Vi råkade sova jättelänge och jättegott idag, eftersom molnigheten gjorde rummet mörkare och man aldrig blev för varm!

Jag kunde sitta på min favvoplats i soffan där solen brukar steka på, och läsa tidningen utan att svettas.

Luften var frisk av regn när vi sedan kraftfodrade pållarna utan att omsvärmas av bitska flygfän eller drabbas av akut solsting.

Redan vid 16-snåret kunde vi börja måla på huset, utan att svettas ihjäl eller utsättas för bromsattacker.

På kvällen kunde vi i ifred från hästflugor rida pållarna i paddocken och avluta med en mindre utetur.

En perfekt dag! Enda incidenten är att Ronjas intresse för vårt målningsarbete föranlett en spontan vitfärgning av en pälstott ...

Kliver jag upp i min nya sadel från "fel" sida glider den inte ner i famnen på mig. Märkligt ... men bra.

Mystiska ljud i mörkret ...

Maken hade målat en god stund, medan jag satt och bloggade! Slappt kan tyckas - men jag här ju mina värderade läsare att tänka på - inte kan jag väl försumma min blog? Vid 18.30 tog jag över färgburken och mäktige maken gick och slog i stängselstolpar istället. Ett dörrfoder och ett fönsterfoder senare var det dags att samla sig för ridtur med ny sadel! Det är mycket som ska göras på kort tid när hettan bara tillåter tre timmars uttnyttjande av dagsljuset ...

Sadeln hasade ner i famnen på mig när jag skulle kliva upp. Nytt försök. Hasade igen. Efter 14 års ridning kan jag inte kliva upp på en häst ... Använde vår nya lilla pallstege istället och kom upp. Trixade med stigläder. Jag bestyrade och donade och till slut kom vi iväg. Vi tog N-rundan (ca 45 min med mycket "klättring"). Först tyckte jag att jag inte kunde tölta i nya sadeln! Allt kändes så konstigt och avigt. Men så plötsligt - fick hon världens bästa tölt. I slutet av turen kändes sadeln bekväm och jag såg att den inte glidit fram alls, utan pållan kunde röra frambenen fritt! Hurra. Jag behövde nog bara lite tillvänjningstid. Ska nog kunna kliva upp i den från marken också en dag ...

Innan läggdags tog vi oss en liten nattpromenad. Satte oss på bänken vid huset. Hörde hur nå't stort prasslade en bit bort. Hörde en kattuggla. Och i fjärran ett mörkt skrik - sannolikt en ilsk råbock eller hjort. Och lite andra konstiga ljud. Om det var Ronja som röjde i gräset eller om det var ljudet från våra pållar som verkade närmre i nattmörkret vet jag inte. Men lite spännande var det. Så mycket märkliga ljud.

Väl inne hördes dunsar från ovanvåningen. De två små grå jägarna attackerar flygfän ...

Mycket hopp om mindre sol

Bild snodd från GPs hemsida och sedan beskuren - men det stod ingenstans att den var skyddad - så - här är den!

Idag var det partiell solförmörkelse! Min förhoppning var att den skulle förmörkas så pass, att det blev svalare. Tji fick jag. Månskuggan syntes bara om man betraktade solen genom en CD (Kate Bush - The whole story) - en pressad CD men utan en massa tryck på själva skivan - perfekt för ändamålet!

Idag efter brunch och kaffe åkte vi och hämtade mitt stora paket på ICA Älvängen. Min nya sadel som ska passa Saga perfekt! Ville ju genast prova den men det var ju inte att tänka på i den 30-gradiga hettan... Får vänta till 21-snåret. Så jag vågade mig ut först 18.30. Tappar sugen när det är så hett, men nu finns det hopp: gjorde en skärmdump på SMHI:s prognos för de närmaste dagarna. 15 grader. Perfekt Karo-temperatur!