Parucha och hennes nyfödda dotter!
Den lilla smackar och suger ljudligt när hon diar, och får en charmerande mjölkmustach. Mamma spottar på Kakan som blir för närgången.
Så näpen! Med en liten vit prick i pannan!
Skutt!
Vi har ju sett mycket aktivitet i Paruchas mage. Men hennes föl var beräknat till ca den 15 juni. Nu brukar dessutom Parucha leverera sina föl väldigt tidigt på morgonen, så när maken gav hästarna frukost idag, och såg att intet nytt hade hänt i alpackahagen, så tänkte vi inte mer på det.
Jag åkte in till sta'n och hämtade Volvon min djurskötande kompis fått låna, och hemma hos henne skvallrade vi och fikade en god stund på hennes smarriga äppelpaj!
På hemvägen gjorde jag en del ärenden, och väl hemkommen var det dags för lunch!
Så klockan blev nog över 16 innan jag gick ut för att sköta djuren. Det var då jag tyckte mig se små öron vifta borta hos Parucha! Hon hade fått sitt föl! Min gissning är att den föddes kring 12-snåret, för hon stod relativt stadigt, var helt torr och diade duktigt!
Där lurade hon oss, Parucha! Men vi blev så lyckliga att det gått bra! Precis vad vi behövde efter att vi miste Miski för två veckor sedan!
Vi har nu fått slutligt svar på obduktionen. Miski hade bukhinneinflammation och inflammation på levern, men det var inte orsakat av parasiter (t ex leverflundra), förgiftade växter eller någon smittsam sjukdom. Antagligen kan hon ha fått i sig något vasst i fodret som skadat magen. Det är ju otur, men osannolikt att det händer någon av de andra. Vi fick svar på träckproverna vi hade skickat in också, och de såg så rena ut som man kan vänta sig, utan ägg från leverflundra, så nu känner vi oss väldigt lättade!
Och så lyckliga med vår nya lilla "fjuppis"! Och tro't eller ej - det blev en till TJEJ!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar