Äntligen snö!

Äntligen riktig vinter!

Kachita, 7 månader, har bara upplevt snö, i väldigt liten mängd, en gång tidigare i sitt liv.

Djuren måste skötas i ur och skur – och smärre snöstorm!

Mökkvi i lunchrestaurangen. "Bra ventilation", tycker han. "Men små portioner..."

Sagis blev blondin på en halvtimma medan hon åt sin lunch!

När jag hade hästtjänst på morgonen var det barmark men en arktisk vind blåste. Jag lade mig igen, och när jag vaknade några timmar senare snöade det för fullt! Älskar snö!

Så småningom drog vi oss mot ridhuset. VI började rida dit, men snön packade sig under hästarnas hovar (trots snösulor) så de halkade omkring, så det kändes bäst att kliva av och leda dem. Mökkvi halkar så väldigt mycket! Saga inte alls lika mycket, men hon har liksom bättre balans i sig och är "tantigt" försiktig när hon går på halt underlag – precis som matte!

Väl i ridhuset segade hon ibland men jag fick bra fart på henne också! På hemvägen halkade de lite till och en isande vind blåste in snö i öronen på mig, men jag var ändå så lycklig över att det äntligen kom snö! Men kall blev jag när jag fodrade alpackorna deras kraftfoder ute i fållorna, så inte tjocka Qhichincha ska ta allt... Jag bodyscorade några i taget, för jag blev så kall om händerna att jag fick pausa och ta på mig vantarna emellanåt. De var förstås våta efter att jag rengjort och fyllt på vattenkaret...

Det är sällan jag dricker te nuförtiden men idag fick jag liksom inte upp värmen igen. Förrän en kopp Earl Grey gjorde susen! Så jag fick upp värmen lagom till det var dags att gå ut igen...