Att hänga i ett träd.

Ronja - och en liten måne uppe till vänster!

Mozzy och Stilton. När Stilton vill in, sätter han sig på blecket till köksfönstret!

Idag sov vi länge. Läste tidningen noga. Innan vi red ut på stora klätterrundan. Vi passerade "getingarna", de som grannen säger hatar att man rider förbi deras hus. Men det är inte deras väg eller mark där, så de har ingen rätt att klaga. De gamla var ute och såg sura ut. Men det roliga var att deras barnbarn var där. Två unga tjejer med två hundar, och den ena hunden rusade glatt ut och skällde för att hälsa på oss. Den ena tjejen rusade genast efter, ropade på hunden och ursäktade sig och sa att hennes hund alltid gör sådär mot hennes hästar! Så barnbarnen är hästfolk! Känns som vi har en poäng mot "getingarna" nu när våra lugna snälla hästar skött sig väl medan "deras" hund var ouppfostrad. Hihi.

Sedan snön i vintras är det en passage mellan några tunna tallstammar, i en backe, som blivit attans trång. Men det brukar gå bra om man bara kryper tätt intill hästen. Man får hålla sig så ett tag, så man kommer under en död trädstam som sticker ut bara en kort bit efter, så man inte får den i huvudet när man reser sig upp.

Men något har hänt! När jag red in i passagen idag, insåg jag att den var ännu trängre! Jag kom precis emellan trädets armar, men höll på att rida rätt in i den döda trästammen strax efter, som låg lägre än tidigare. Inte en chans att jag skulle kunna komma under! Hann precis få stopp på Saga så jag kunde lyfta den över mig och komma förbi. Han bara varna maken innan han försökte rida igenom – och hamnade med armarna ovan tallgrenarna och fastnade där!

Mökkvi gick sakta fram och maken hasade sakta av. Själv oroade jag mig för att han skulle fastna i stigbyglarna, men han kom loss när Mökkvi gick fram, hängde i trädet en kort stund innan han klev ner. Mökkvi stod lös, men väntade snällt. Tur våra hästar är så coola. När det blir sådana här incidenter, så tar de det lugnt så vi hinner lösa det!

Får kanske ta med en fogsvans dit en dag. Om man kapar den döda trästammen kan ju inte göra något. Tallgrenarna kanske kan vikas undan. Får fråga ridhusgrannen – det är kanske deras mark.