Krasslig bil och krasslig alpacka

 Nu står det 350 ton tunga huset som vi såg på lastbilen, på ny plats.

 Pållarna.

 Ja! Sawila äter!

 Solen börjar gå ner.

 Grannens pållar.

 Man behöver inte vara ensam i soffan...

Djurlivet på väg hem från AWn.

Härom dagen när jag körde hem började det låta en massa om bromsarna på Forrrrden! Och en kort stund fastnade de! I bromsläge! Jag fick loss läget genom att bromsa igen, men det var bara att lämna in bilen, så i onsdags fick den nya bromsar. Mer pengar som får vingar...

De senaste dagarna har Sawila varit hängig, liksom lite tillbakadragen och inte alls så på med att äta. Hon som redan är så mager får inte sluta äta! Hon har legat mycket och inte riktigt rest sig när vi kommit och tagit i henne. Det oroade oss. Så vi gav henne en spruta B-vitamin och vätskeersättning och har haft ett täcke på så att hon ska hålla värmen. Vätskeersättningen innehåller bl a kalium, som ska vara bra för aptiten, och så får ju djuret i sig vätska ordentligt. Hon verkade liksom lite förstoppad. På onsdagskvällen ringde jag veterinären som föreslog just att vi skulle ge vätskeersättning och se vad som hände, och nästa morgon var hon lite piggare. Jag åkte hem tidigt från jobbet för att hålla koll på henne och kunde passa på att mata grannens hästar. Och Sawila åt! Och verkade betydligt piggare! Vilket jag genast SMSade till maken som var på AW. 

På fredagen var det maken som såg efter och skötte djuren medan jag var på AW! På vägen till tåget hem, förbi Domkyrkan, såg jag dem. Ett gäng rejäla råttor som inte alls var så värst skygga...

Idag hade vi besök av ett par som funderade på att skaffa alpackor. De var här länge och frågade om allt möjligt, medan kylan smög sig på och vi kom på oss själva med att stå och frysa. Så kan det gå när man är entusiastisk.

Snö, snö, snö! Och en "husbil" på över 350 ton!

Diskussion om vem som ska få vara i mattes fotända...

Packor som vill ha frukost.

Snö, snö, snö...

Lustiga snötoppar å¨stängselstolparna.

Ett stiligt ekipage och en väldigt glad hund kom förbi.

Äntligen lite nytta av snöslungan. Det har varit ganska gröna vintrar sedan vi skaffade den...

Sagis.

Imilla.

Killarna håller sig inne.

Där åkte man på ärende till Älvängen när man plötsligt ser ett TOKSTORT hus LASTAT på en toklång lastbil. Ger uttrycket "husbil" helt nya dimensioner. Huset väger 350 ton!

 

På grund av lite logistikproblem fick Volvon stå kvar i Älvängen i fredags. Idag var det dags att hämta den. Fast vi fick börja med att gräva fram den...

Den här videon är inte mycket att se – men lyssna! Det är alpackans varningsläte!

Sen glöggafton och snö!

 Vertikalpelare i Rollsbo!

 Polarna hos polarna på hisingen.

 När vi kom hem hade det kommit en massa snö.

Snö som fastnar överallt.

 Snöig Mökkvi...

...med istappar på magen!

 
Innan jul är det ju lite hetsigt, så polarna på Hisingen bjöd in på glöggafton idag istället! Massa gott tilltugg fanns det, goda glöggar och fasligt gott sällskap! Vi insåg att det var ett bra tag sedan vi var hos dem.

Massa snö hade fallit! Så vi hade lite att göra på kvällen när vi skulle borsta fram hästarna ur deras snötäcken...

Lite vinterkyla – då får man passa på att avfrosta!

 Det blev en välbehövlig röj i frysen, när det äntligen blev 10 minus ute.

 Stilton tar det lugnt.

 Stilig suri!

 Lille Kaphyi i solnedgången.

 Naira på liten premiärpromenad.

 Saga.

 Killarna busar.

 Soffan var upptagen, så husse fick lägga sig någon annanstans.

 Mexican stand-off.

Två söta killar.

Veterinärbesök med förhinder.

 Stilton gillar att rulla sig i gruset.

 Packor i vintersol.

 Naira!

 Parucha och Qhichincha.

 Saga på bushumör!

Snart solnedgång.

Våra alpackapojkar ska kastreras. Vi hade bokat en tid innan jul, men ingen hade sagt att pojkarna skulle fasta först, så då blev det ingen kastrering. Men blodprov togs på alla utom Qhichincha, som blev lite för stökig, för att testas för tuberkulos i ett frivilligt program Gård & Djurhälsan har.

Nå, vi bestämde en ny dag för att kastrera pojkarna, men samma dag som veterinären skulle komma och killarna redan varit på fasta, ringde veterinären och oroade sig för att OM det skulle bli problem under mellandagarna, så var hon inte på plats. Så vi avbröt fastan och satte datumet till idag istället. Och killarna var satta på fasta igen - då var veterinären som skulle göra det sjuk! Istället kom en annan veterinär och tog i alla fall det sista blodprovet på Qhichincha, som sederades en smula, så att det gick lite lättare. Nu väntar vi spänt på att få A-status – som markerar att man är en tuberkulosfri gård!

Igår promenerade jag Saga i vinterhagen och hon kändes lite sprallig, så jag släppte lös henne så hon fick springa lite. Det blev fullt ös! Hon hade uppenbarligen kul! Fast tappade en sko... Det var ju inte lika bra. På med skyddsboot! Tur vi har dem!

Lugna dagar

Igår blev det alpackabus i hagen!

 Det gäller att hålla koll på Tiggvahunden.

 Kaphyi får prova att ha grimma.

 Och lilla Naira också.

 Ronja tog det också lugnt på nyårsdagen.

Okej, årets första glögg hemma dracks den 2 januari.... Men god var den!

Nyår!

 Duchesser med spenat i! Med fläskfilé till.

 Tiggva tyckte det var orättvist att vi inte dukat åt henne.

 Hennes matte lät sig dock väl smaka.

 De strävsamma skålar in nya året i stallet. Pållarna var lugna.

 Och packorna mumsade på sitt hö i godan ro. Killarna tyckte det var lite läskigt, men var rätt coola ändå.

De flesta fyrverkerierna var på behörigt avstånd i Skepplanda. Men EN granne, efter tolvslaget, envisas med att ha fyrverkeri varje år trots att nästan alla hushåll har hund, och det finns massor hästar, kor och vilda djur i krokarna. Tur våra djur är coola.

 Men visst ser det rätt fräckt ut. På bekostnad av Tiggvahundens lugn.

Pratstund efter fyrverkerierna, då Tiggva fick sitta bredvid matte och stressa av.

Visst är det nyår ofta? I år fick vi hit tre gäster. Man får vara glad om någon orkar åka så långt för att gå på fest! 

Vi började med lite bubbel och rökt lax-tärningar rullade i rostade sesamfrön. Sedan blev det salami- och pimento di padrone-fylld fläskfilé med duchesstoppar med spenat. Och så avrundade vi med en citrontiramisu. Blev inte så tokigt alls, om jag får säga det själv.
 
Hur som helst hade vi utomordentligt trevligt hela kvällen. På tolvslaget var maken och jag nere hos djuren och skålade medan vi höll koll på att de höll sig någorlunda lugna, medan polarna höll sig inne för att sällskapa fyrverkerirädd vovve och inte frysa. Det blev hyfsat sent innan vi lade oss. På nyårsdagens morgon gjorde vi, som traditionen bjuder, scones, och äggröra med prinskorv till frukost. Känns som ett trevligt sätt att börja året!