Kyrkoval

 Quillur.

Tamya, Taruka och husse.

Det blev ett googlande på nätet för att se hur man skulle rösta i kyrkovalet. Inser tyvärr att, precis som med riktiga valet, att man mer röstar MOT t ex SD och andra stolliga partier, än FÖR det parti man röstar på. Man får hitta det som verkar ha en ideologi som stämmer mest med en själv. Men man har kanske inte världens förtroende för något av dem...

Utflykt till Fjärås Bräcka

 Fika på Fjärås Bräcka Naturum. Väldigt gott!

 En tokstor rönn framför Lygnern.

 En hoppa!

 Larv av Brunsprötad skymningssvärmare.

 Maken går på pumpen?

 Fjärås kyrka.

På utställningen på Fjärås Bräcka Naturum.

På onsdagen var jag på en Starta Eget-information i Nol. Väldigt bra, men jag kände under kvällen hur jag plötsligt fick väldigt ont i halsen. Det var början på en stygg men snabb förkylning, så när lördagen kom, med vår planerade utflykt till Kaneli-kompisen med M & Vev, kände jag mig ändå hyfsat OK och spred nog inte längre några baciller.

Så vi hämtade Vev & M i sta'n, åkte till kompisen i Kungsbackatrakten och knödde alla in oss i vår bil ut till Fjärås Bräcka. Fika var naturligtvis huvudpunkten. Men bräckan är fin att ströva på, utsikten vacker och vi såg lite skojiga kryp. Så det blev en promenad till kyrkan och tillbaka.

På tillbakavägen till kompisen passerade vi en tomt som jag och maken var och kikade på när vi letade gård för 9-10 år sedan. Men husen var lite konstiga, lågt i tak, ojämnt golv etc. De höll på att bygga där nu, så det känns ju som att där fanns lite projekt... Dessutom finns där både en stensättning från bronsåldern och en gammal kolerakyrkogård. Vem vet vilka spöken som hade hälsat på om man bodde där...

Väl tillbaka hos Kaneli-kompisen bjöds vi på smarrig Porter-gryta. Det blev en trevlig afton, och sedan körde vi hemåt i mörkret. Man märker att hösten är på väg nu. Minns knappt när jag körde i riktigt mörker sist.

Utomjordingarna är här?

Idag var det mystiska molnformationer över hemmanet.

Ridning igång!

Saga rullar sig...

...och skakar av överflödig sand.

Hej matte!

Kakan idisslar.

Quillur och Taruka.

Qhichicnha och Kakan tar en paus medan Kolan rullar sig grundligt.

Grannens killar. Alltid nyfikna och sociala. Och söta.

Den här lille gynnaren spankulerade kring på vår uppfart.


Det är knappt två veckor sedan jag fick klartecken att börja rida Saga. Jag kom ju av mig lite redan i början, eftersom jag åkte till Skåne förra helgen. Men sedan dess har det tagit sig.

Sammanfattningsvis är det ju nästan ett år sedan jag red henne riktigt sist! Förra året i juni hade hon ju en stor hålvägg som tog nästan ett halvår att växa ut, så jag fick börja rida henne i november. Då var hon ju liksom lite väl pigg och utvilad, så vid min premiärritt hann jag 150 m innan min lilla rodeohäst fick ett ryck och dubbelskuttade så att jag åkte av...

Jag blev rejält mörbultad, även om inget allvarligt hände. Men då blir man liksom lite rädd. När jag tog mod till mig några veckor senare, upptäckte jag att Saga var halt igen! Denna gång med två hålväggar! De är nu så gott som färdigutväxta, och äntligen kan jag rida min häst fullt ut!

Ett idogt rengörande med Hoof Dressing som både bakteriedödar och oljar in, ett dyrt fodertillskott som ska vara vetenskapligt bevisat främja hovkvalitet och hovtillväxt samt en torr och fin vår och sommar, gör att jag hoppas på att vi inte ska drabbas i brådrasket igen. Blir det blött igen – då får pållarna stå inne! Eller i paddocken!

Denna gång tog jag det lite försiktigare i premiären. 2 vändor i ridhuset, där Saga alltid är lugn, några vändor "på hemmaplan" i vår paddock, och så senaste veckan, äntligen, vågade jag mig ut på vägarna. Ensam. Utan Mökkvi. Och det har gått bra! Saga har varit sitt lugna, trygga jag!

Stackarn har ju ingen kondis över huvud taget, så klätterrundor och galopper uppför backar gör henne extremt andfådd. Men jag låter henne hämta andan emellanåt, och det känns som att hon redan börjar orka mer! Det är bara tölten som inte blir riktigt bra än. Men det tar sig nog när hon blir mera tränad.

Nu är det ju inte bara Saga som är ovan vid våra ridturer... Jag har också lätt träningsvärk i muskler jag inte använt på ett tag eller så intensivt. 

Eftersom Saga är så duktig får hon nu göra det hon älskar mest efter en ridtur: rulla sig nogsamt i paddocken! Eftersom hon blivit genomsvettig på våra turer så har jag svampat av henne med rejält med vatten. Nytvättad svart Saga rullar sig i sandig paddock – och sedan hon ser mest ut som en gråskimmel... Men hon älskar det!

Lite kultur...

Fågel i flykt! Vi har massor sådana här. De ser ut som sädesärlor men har ingen svart hätta. Kanske är det honor? Kanske är det halvvuxna ungar? Hur som helst är de skickliga på att stå stilla i luften i flygningen.

Maken utanför Ljudaborg, utomhusscenen bakom Lödöse Museum.

"Hertingarnas bröllopsfest".

På lördagkvällen åkte vi till Lödöse Museum för att se om det fanns biljetter till kvällens föreställning av "Hertigarnas bröllopsfest" på Ljudaborg. För 700 år sedan hölls faktiskt en bröllopsfest precis här, och det är den som gestaltades i kvällens pjäs. Säkert lite fritt tolkad, men med mycket namedropping och eventdropping, så man skulle förstå vilka alla var och deras samband till andra kända historiska händelser.

Det var kanske lite blandade talanger och lite lågt tempo, men det är ju kul att det finns de som engagerar sig och gör en pjäs, och det historiska sammanhanget är ju intressant! Och föreställningen hade sina små guldkorn! Som när Hertig Erik skämtade om att Lödöse-borna givit honom ett varmt välkomnande fastän han hade bränt ned staden förra gången han var där...

Efter föreställningen köpte vi varsin pizza och åkte hem. Skönt att inte alltid äta sin egen mat!

Bus!

 Tjohoo!

 Fullt ös! Med Quillur i täten! Alla är med utom matriarkerna Parucha och Sawila.

 Tamya jagar småttingar!

Bus? Jag?

 Packor som trotsar tyngdlagen.

Zolly spankulerar

Alpackadagar

 Best Friends Forever? Tyvärr måste de ju skiljas åt när Quillur blir könsmogen...

 Kolan stökar med småttingarnas vattenspann.

Cool kille i baren.