Maken & Mökkvi på väg hem från söndagens ridpass i ridhuset.
Flickor i snöfall.
Miski!
Ibland händer märkliga saker. I lördags ramlade jag ju av Saga när hon snubblade. Väl hemma hoppade av hästarna vid vår infart och ledde dem sista biten, som vi ofta gör, för att stretcha både deras och våra muskler lite kravlöst. Då kände jag mig öm i höger höft. Fast jag slagit i den vänstra... Sedan tänkte jag inte så mycket mer på det.
Igår var det ju yoga. Sedan en incident i somras när jag trodde jag klev ned för det sista steget på stegen, fast det i själva verket var tre steg kvar, ramlade jag liksom ned den lilla sista biten mot stegen. Tänkte inte så mycket på det då, men sedan dess, hela hösten på yogan, så har det varit som att höger ben har varit "fel instucket" och jag har inte alls kunnat slappna av i den höften, den har känts låst. Men se, idag på yogan – var den höften olåst! Den kunde inte slappnas riktigt av som den vänstra höften, men var betydligt mjukare! Och det måste ju vara avramlingen som "rättade till" mig. Märkligt så det kan bli. Ibland är det tydligen bra att ramla av hästen!
Tyvärr blir väl min familj lite nervös när de läser detta inlägg om mitt äventyrliga liv...Men det blev ju bra till slut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar